Försvarsnotan och Ukrainastödet pressar nästa regering

Sveriges växande försvarsutgifter och det fortsatta stödet till Ukraina väntas bli stora ekonomiska frågor under nästa mandatperiod. I den politiska analys som ligger till grund för resonemanget framhålls att säkerhetspolitiken fått begränsat utrymme i valrörelsen, trots att kostnaderna är betydligt större än flera uppmärksammade reformförslag. Socialdemokraternas förslag om slopat karensavdrag anges kunna kosta staten 5–6 miljarder kronor, medan Moderaternas förslag om avgiftsfri förskola anges till omkring 10 miljarder kronor.

Samtidigt anges omkring 300 miljarder kronor till försvaret redan ha börjat lånas upp. Regeringen uppger att anslagen till det militära försvaret uppgår till totalt 175 miljarder kronor 2026, motsvarande beräknade försvarsutgifter på 2,8 procent av BNP. Planeringen är att nå 3,1 procent från 2028 och därefter ta ytterligare steg mot 3,5 procent av BNP 2030. Enligt den planering som behandlas i analysen ska försvarsutgifterna 2030 ligga minst 40 miljarder kronor över årets nivå och omkring 160 miljarder kronor över nivån 2020.

Försvarsmakten har samtidigt bedömt att de planerade resurserna inte täcker samtliga behov. I myndighetens budgetunderlag för 2027 höjdes de planerade investeringarna fram till 2030 från 165 till 182 miljarder kronor. Bland prioriteringarna finns obemannade system, luftvärn, ammunition, underrättelseförmåga och värdlandsstöd.

Det svenska stödet till Ukraina fortsätter parallellt med försvarsutbyggnaden. Regeringen uppgav den 19 augusti 2026 att Sverige sedan februari 2022 hade bidragit med omkring 157 miljarder kronor till Ukraina. Av summan utgjorde 128 miljarder militärt stöd och 29 miljarder civilt och humanitärt stöd. I analysen framhålls att Ukrainas behov av hjälp inte bedöms minska samtidigt som kriget har trappats upp trots USA:s president Donald Trumps fredsinitiativ.

Både Ryssland och Ukraina har under senare tid ökat angreppen långt bakom motståndarens frontlinjer. Ukraina genomförde under augusti sina mest omfattande luftangrepp djupt inne i Ryssland sedan krigets början, med attacker mot bland annat raffinaderier, fabriker, oljeinfrastruktur och lager samt störningar i flygtrafiken. Associated Press uppgav att ryska myndigheter registrerade mer än 43 300 ukrainska drönare som nedskjutna eller avvärjda över Ryssland och det ockuperade Krim under juni, juli och augusti 2026, nästan sex gånger fler än under samma period 2025.

Angreppen mot den ryska energisektorn har sammanfallit med bränsleproblem. Reuters rapporterade med hänvisning till uppgifter om raffinaderisektorn att Rysslands bensinproduktion i slutet av augusti hade sjunkit till omkring 80 000 ton per dag, motsvarande cirka 70 procent av den beräknade inhemska sommarefterfrågan på 115 000 ton. Internationella energiorganet IEA uppgav i september att Rysslands råoljeproduktion i augusti låg på 8,36 miljoner fat per dag, 200 000 fat mindre än i juli och 940 000 fat mindre än i januari 2026.

I analysen beskrivs Ukrainas strategi som ett försök att öka krigets politiska kostnader för Rysslands president Vladimir Putin genom att slå mot infrastruktur och orsaka störningar. De omedelbara följderna har bland annat varit bränslebrist, köer vid bensinstationer och problem för flygtrafiken. Det långsiktiga utfallet anges samtidigt vara osäkert.

Ryssland har på motsvarande sätt ökat sina robot- och drönarangrepp mot Ukraina, där även civila mål och energiinfrastruktur har träffats. FN:s människorättsövervakning i Ukraina dokumenterade minst 423 ryska angrepp mot anläggningar för elproduktion, elöverföring och eldistribution mellan oktober 2025 och mars 2026 samt minst 74 angrepp mot kraftvärmeverk och annan värmeinfrastruktur. FN uppgav att attackerna orsakade långvariga elavbrott för bland annat hushåll, sjukhus och skolor.

FN:s människorättsövervakning registrerade samtidigt 1 272 dödade och 6 871 skadade civila i Ukraina mellan den 1 december 2025 och den 31 maj 2026. Antalet dödade och skadade var 40 procent högre än under motsvarande period ett år tidigare. FN konstaterade att långräckviddiga robot- och drönarangrepp var den främsta orsaken till de civila förlusterna.

Ryssland har också börjat använda jetdrivna drönare i större omfattning. Associated Press rapporterade i september att nära 1 500 drönare användes under en fyradagarsperiod och att omkring hälften beskrevs som jetdrivna. Angreppen påverkade bland annat lager- och transportinfrastruktur samtidigt som attacker mot Ukrainas elnät fortsatte inför vintern.

Eric Schmidt, tidigare vd för Google, uppgav efter en resa till Ukraina att han blivit mer orolig för utvecklingen. Schmidt bedömde att Ukraina tidigare kunnat väga upp Rysslands större resurser genom snabb teknisk innovation och anpassning, men att den ryska innovationstakten nu har ökat. Han pekade bland annat på snabbare jetdrivna Shahed-drönare och på att få eller inga Patriot-robotar längre används för att möta ryska ballistiska robotangrepp. Schmidts slutsats var att västländerna måste mobilisera tillräckliga resurser för att kunna producera mer än Ryssland och upprätthålla stödet under längre tid om Ukraina inte ska förlora kriget.

Europa har samtidigt tagit en större roll i finansieringen av Ukraina efter minskat amerikanskt stöd. Europeiska kommissionen anger att EU:s Ukraine Support Loan omfattar 90 miljarder euro för 2026 och 2027. Omkring 60 miljarder euro är avsedda för försvarsupphandling och 30 miljarder euro för budgetstöd. Den första utbetalningen på 3,2 miljarder euro gjordes den 25 juni 2026, varefter ytterligare medel började betalas ut för Ukrainas upphandling av drönare.

Kiel Institute uppgav den 13 augusti att europeiska aktörer kraftigt hade ökat sina stödallokeringar under maj och juni 2026 och att Ukraine Support Loan stod för nästan 11 miljarder euro under de två månaderna. Institutet konstaterade samtidigt att Europas militära stöd fortfarande i hög grad är beroende av amerikanska vapensystem.

Ett av systemen för sådana inköp är Natos PURL-initiativ. Nato beskriver modellen som att Natos högste militäre befälhavare i Europa identifierar vilken amerikansk materiel Ukraina behöver, varefter allierade och partnerländer finansierar paketen. Nato uppgav i juni 2026 att mer än 6 miljarder dollar redan hade utfästs genom PURL. Natos generalsekreterare Mark Rutte uppgav den 8 september att allierade under det senaste året hade avsatt mer än 10 miljarder dollar till PURL och amerikanska Foreign Military Sales för Ukraina. Av summan kom 3,5 miljarder dollar från EU:s Ukraine Support Loan. Mark Rutte uppgav också att leveranserna bland annat omfattar luftförsvar och att PURL-flödet fortsätter utan avbrott.

I den politiska analysen lyfts samtidigt tecken på minskad europeisk sammanhållning kring stödet till Ukraina. Alternativ för Tysklands starka valresultat i Sachsen-Anhalt används som ett exempel på ett ökat stöd för politiska krafter som motsätter sig den nuvarande Ukrainapolitiken. För Sveriges del konstateras att stödet till Ukraina hittills har legat över genomsnittet och att den svenska uppslutningen bakom stödet är stor.

Analysen bedömer vidare att Vladimir Putin visar tecken på fortsatt eskalering och att risken för en bredare konflikt inte kan uteslutas. Slutsatsen i resonemanget är att nästa svenska regering kan ställas inför betydande utgifter både för det egna försvaret och för fortsatt stöd till Ukraina, samtidigt som andra kostsamma reformer diskuteras. Säkerhetspolitikens ekonomiska konsekvenser beskrivs därför som en central fråga för nästa mandatperiod.