Huthierna kräver 51 miljarder dollar för fred med Saudiarabien

Huthirörelsen i Jemen uppges ha krävt 51 miljarder dollar, motsvarande omkring 500 miljarder kronor, i ersättning för att avsluta den upptrappade konflikten med Saudiarabien. Kravet ska ha framförts sedan saudiska företrädare tagit kontakt med rörelsen för att undersöka möjligheterna till en uppgörelse.

Huthiernas ledning anser att beloppet motsvarar en rimlig kompensation för de skador som orsakats av Saudiarabiens militära insatser och blockad under mer än ett årtionde. Uppgifterna bygger på information från flera anonyma personer med insyn i kontakterna mellan parterna.

Utöver den ekonomiska ersättningen uppges huthierna ha krävt att Saudiarabien formellt erkänner rörelsen som Jemens legitima regering. Andra ersättningsnivåer har därefter diskuterats, men de belopp som fortfarande förekommer i samtalen uppgår till tiotals miljarder dollar. Varken den saudiska regeringen eller huthirörelsens ledning har besvarat förfrågningar om kommentarer till förhandlingarna.

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman uppges samtidigt vara ovillig att inleda mer omfattande förhandlingar innan landet har stärkt sin militära position. Kronprinsen bedöms även tveka inför en större insats med markstyrkor eftersom en sådan operation skulle kunna medföra betydande förluster och utlösa protester inom Saudiarabien.

Saudiarabien ingrep i Jemens inbördeskrig för mer än tio år sedan till stöd för landets internationellt erkända regering. Motståndaren är den shiaislamistiska huthirörelsen, som får stöd av Iran. Under den senaste upptrappningen har saudiska oljeanläggningar och flygplatser regelbundet utsatts för attacker. Huthierna kontrollerar dessutom delar av sjötrafiken genom Röda havet.

FN:s särskilda sändebud för Jemen, Hans Grundberg, meddelade den 9 oktober 2026 att huthirörelsens attacker mot Saudiarabien även riktats mot Abhas internationella flygplats och King Khalids internationella flygplats i Riyadh. Grundberg uppgav inför FN:s säkerhetsråd att civila hade dödats och skadats i attackerna.

Vid samma möte redogjorde Hans Grundberg för en större motoffensiv som inletts av styrkor knutna till Jemens internationellt erkända regering. Regeringssidan hade rapporterat att områden omkring det strategiska sundet Bab al-Mandab återtagits. Samtidigt hade striderna blivit intensivare i provinserna Marib, al-Jawf och Hajjah.

Förändringarna på marken har även berört södra Jemen. Det brittiska parlamentets underhusbibliotek redovisade den 5 oktober att den tidigare separatistorganisationen Southern Transitional Council hade kollapsat under 2026. Enligt parlamentets analys hade huthirörelsen sedan mitten av året dessutom erövrat ytterligare områden längs Röda havets kust från styrkor med koppling till det internationellt erkända presidentrådet.

Redan den 10 september rapporterade FN:s nyhetsavdelning att säkerhetsrådet sammankallats efter nya angrepp mot Saudiarabien och huthiernas erövring av ytterligare en strategiskt belägen hamn vid Röda havet. FN meddelade samtidigt att åtta av organisationens fordon hade beslagtagits från en viktig anläggning för humanitärt bistånd.

Angreppen mot den internationella sjöfarten har också behandlats av FN:s säkerhetsråd. Den 15 oktober antog rådet ett uttalande som fördömde huthirörelsens fortsatta attacker mot handelsfartyg i Röda havet och Bab al-Mandab. Säkerhetsrådet uttryckte samtidigt stöd för Saudiarabien med anledning av angrepp mot civila mål och framhöll behovet av en inkluderande politisk uppgörelse i Jemen.

Genom resolution 2826 från 2026 har säkerhetsrådet även förlängt kravet på rapportering om angreppen mot handelsfartyg till den 15 januari 2027. FN:s generalsekreterare ska därmed fortsätta redovisa utvecklingen för säkerhetsrådet.

Parallellt med de militära händelserna har diplomatiska kontakter fortsatt. Den 3 november samtalade Saudiarabiens försvarsminister, prins Khalid bin Salman, med USA:s försvarsminister Pete Hegseth. Saudiarabiens försvarsdepartement meddelade att samtalet bland annat omfattade möjligheterna att minska de regionala spänningarna och huthirörelsens fortsatta attacker mot saudiskt territorium.

Dagen före, den 2 november, träffade Gulfstaternas samarbetsråds generalsekreterare Jasem Albudaiwi FN-sändebudet Hans Grundberg i Riyadh. Enligt samarbetsrådet diskuterades utvecklingen i Jemen och de diplomatiska ansträngningarna för att begränsa konflikten. Albudaiwi betonade organisationens stöd för Jemens territoriella integritet och en politisk lösning på kriget.

Hans Grundberg hade även den 14 juli 2026 ett möte med huthirörelsens chefsförhandlare Mohamed Abdul Salam i Omans huvudstad Muskat. FN-sändebudet uppgav att diskussionerna omfattade politiska, militära och ekonomiska frågor. Samtalen syftade till att återuppta fredsprocessen och bevara den relativa stabilitet som följde efter vapenvilan 2022.

Saudiarabiens FN-ambassadör Abdulaziz Alwasil uppgav inför säkerhetsrådet i oktober att landet tidigare hade överlämnat en färdplan för fred till FN:s särskilda sändebud. Enligt Alwasil hade Jemens internationellt erkända regering godtagit förslaget medan huthirörelsen avvisat det.

Abdulaziz Alwasil meddelade också att Saudiarabien nyligen hade lämnat ytterligare ekonomiskt stöd till Jemens centralbank. Samtidigt kvarstår de omfattande ekonomiska och politiska krav som huthirörelsen uppges ha framfört i kontakterna om ett slut på kriget.