Flávio Bolsonaro flydde till USA efter valförlusten

Flávio Bolsonaro lämnade Brasilien tillsammans med sin familj efter en planerad resa med flera avledningsmanövrar. Färden gick via Argentina och Ecuador innan familjen anlände till Miami i USA den 28 oktober. Enligt uppgifter om operationen fick flykten stöd från personer med nära kopplingar till Donald Trump och Argentinas president Javier Milei.

Planeringen inleddes på måndagen, mindre än ett dygn efter att Flávio Bolsonaro förlorat presidentvalet mot Luiz Inácio Lula da Silva. Hans närmaste allierade befarade att han skulle gripas om han stannade kvar i Brasilien.

Brasiliens högsta domstol hade dessförinnan beslutat om resebegränsningar och krävt att Bolsonaro skulle lämna ifrån sig sina pass. Bakgrunden var brottsutredningar om misstänkt penningtvätt och korruption som inleddes 2019.

Brasiliens federala polis, Polícia Federal, uppgav den 28 oktober att myndigheten redan den 25 oktober hade begärt säkerhetsåtgärder från Högsta domstolen. Begäran grundades på en identifierad risk för att Bolsonaro skulle lämna landet. Ärendet registrerades under diarienummer PET 16877/DF.

Polícia Federal meddelade också att hans ordinarie brasilianska pass och diplomatpass hade återkallats. En migrationsvarning hade registrerats i myndighetens system SONAR. Bolsonaro hade dessutom fått 24 timmar på sig från den 26 oktober att lämna in eventuella pass från andra länder, men enligt polisen hade detta inte skett inom tidsfristen.

På måndagskvällen lämnade Bolsonaro sitt hem i Brasília i en konvoj med fyra mörka bilar. Fordonen körde därefter åt olika håll, vilket försvårade för journalister och myndigheter att fastställa vilket av dem han befann sig i.

Under tisdagen spreds uppgifter om att han redan hade kommit till Florida. Det visade sig dock att han fortfarande befann sig i Brasilien. Först sent på kvällen tog han sig till Argentina tillsammans med sin fru och parets två döttrar.

Argentinas nationella migrationsmyndighet uppgav att Bolsonaro reste in i landet med giltiga resehandlingar och att det inte fanns något registrerat rättsligt hinder för inresan. De brasilianska resebegränsningarna hindrade alltså inte honom från att passera den argentinska gränsen.

Brasiliens federala polis konstaterade samtidigt att det saknades en officiell registrering av att Bolsonaro hade lämnat Brasilien genom någon av landets bemannade gränskontroller. Myndigheten betonade dock att ett eventuellt brott mot resebegränsningarna inte automatiskt innebär att personen är juridiskt efterlyst eller kan gripas.

På flygplatsen i Puerto Iguazú väntade ett chartrat privatflygplan. Strax efter midnatt lyfte det med destination USA, och en mellanlandning i Ecuador. Efter omkring fyra timmars flygresa från Ecuador anlände familjen till Opa-Locka Airport i Miami strax före klockan 10.30 brasiliansk tid den 28 oktober, enligt Brasiliens statliga nyhetsbyrå Agência Brasil.

Vid ankomsten väntade uniformerade poliser med paraplyer för att skymma familjen från fotografer. Därefter fördes de till en bil som lämnade flygplatsen under poliseskort.

Flykten ska ha organiserats av en begränsad krets av personer. Bland dem fanns Donald Trumps rådgivare Jason Miller och Flávio Bolsonaros yngre bror Eduardo. Även Argentinas president Javier Milei och personer i hans närmaste krets uppges ha medverkat.

Donald Trump har tidigare uttryckt stöd för Bolsonaro. Enligt uppgifter om arrangemanget gav den amerikanske presidenten personligen sitt godkännande till att familjen skulle få resa in i USA. Familjen beviljades ett tillfälligt humanitärt inresetillstånd som ger dem rätt att vistas i landet under ett år.

Trump uppgav dock vid en pressträff den 28 oktober att han inte hade haft någon personlig kontakt med Bolsonaro. Han kommenterade samtidigt situationen genom att säga att han ansåg att Bolsonaro hade behandlats orättvist, men att han inte tänkte ingripa. Trump beskrev även valet som märkligt.

Efter ankomsten till USA tackade Bolsonaro Trump för mottagandet och riktade även uppskattande ord till Javier Milei. Han hänvisade till USA som frihetens land och berömde den argentinske presidentens mod och rättvisekänsla.

Valresultatet som ledde fram till händelseutvecklingen fastställdes av Brasiliens högsta valdomstol, Tribunal Superior Eleitoral (TSE). Luiz Inácio Lula da Silva fick 64 256 232 röster, motsvarande 51,79 procent, medan Flávio Bolsonaro fick 59 826 041 röster, vilket motsvarade 48,21 procent.

Trump har vägrat att formellt erkänna Lulas seger och har antytt att valet var manipulerat, utan att lägga fram några belägg för påståendet. En granskning av den ursprungliga valprotesten som genomfördes av den brasilianska tidningen Folha de S.Paulo visade att omkring 34 000 röster, motsvarande 0,03 procent av det totala antalet, registrerades efter klockan 17. Den förlängda röstningstiden har senare varit en del av Bolsonaros invändningar mot valresultatet.

Den 29 oktober kommenterade senator Rogério Marinho, som tidigare varit kampanjledare för Flávio Bolsonaro, valprotesten. Han uppgav att det saknades bevis för valfusk och beskrev Bolsonaros brev som ett känslomässigt utspel. Enligt Marinho framställde den slutliga versionen Bolsonaro som den främsta företrädaren för högern i Brasilien.

Luiz Inácio Lula da Silva tillträdde sin fjärde presidentperiod den 5 januari 2027, enligt den brasilianska senatens officiella nyhetstjänst. Perioden är inte en direkt fortsättning på hans tidigare mandatperioder.