Flávio Bolsonaro flydde Brasilien trots domstolens reseförbud

Den brasilianske senatorn och tidigare presidentkandidaten Flávio Bolsonaro, 45, har lämnat Brasilien tillsammans med sin familj trots ett beslut från landets Högsta domstol om att han inte fick resa utomlands. Avresan skedde efter att han förlorat presidentvalet mot Luiz Inácio Lula da Silva och samtidigt blivit föremål för en utredning om misstänkt penningtvätt och korruption.

Flávio Bolsonaro tog sig tillsammans med sin hustru och deras två döttrar över gränsen till Argentina till fots den 27 oktober. Argentinas migrationsmyndighet Dirección Nacional de Migraciones har bekräftat att familjen passerade gränsövergången vid den internationella bron Tancredo Neves i provinsen Misiones klockan 22.50. Redan klockan 23.30 fortsatte de med privatflyg till Guayaquil i Ecuador.

Resan avslutades i USA. Brasiliens statliga nyhetsbyrå Agência Brasil har med hänvisning till flygspårningstjänsten FlightAware redovisat att planet landade på Opa-Locka-flygplatsen utanför Miami strax före klockan 10.30 brasiliansk tid den 28 oktober. Flygningen från Ecuador varade omkring fyra timmar.

Bakgrunden till avresan är enligt Flávio Bolsonaro själv vad han betraktar som politisk förföljelse. I en direktsändning på Instagram uppgav han att åtgärderna mot honom hade inletts tidigare än han räknat med. Han beskrev beslutet att lämna Brasilien som något han fattade tillsammans med sin hustru utan att informera andra personer.

Brasiliens federala polis meddelade den 28 oktober att myndigheten redan på valdagen den 25 oktober hade begärt rättsliga begränsningar för senatorn. Inom ärendet PET 16877/DF begärde polisen att Högsta domstolen skulle besluta om reseförbud, beslag av pass och restriktioner för hans kontakter med andra misstänkta. Begäran grundades på polisens bedömning att det fanns en risk för att Bolsonaro skulle lämna landet.

Domaren Alexandre de Moraes vid Brasiliens Högsta domstol beslutade den 26 oktober att Flávio Bolsonaro skulle överlämna sina pass och inte fick lämna Brasilien. Den federala polisen har därefter uppgett att såväl hans ordinarie brasilianska pass som diplomatpasset ogiltigförklarats. En varning registrerades även i gränskontrollsystemet Sonar.

Polismyndigheten har samtidigt förklarat att ett reseförbud eller andra rättsliga begränsningar inte automatiskt medför att en person blir efterlyst eller kan gripas.

Flávio Bolsonaro berättade i sin direktsändning att han hade besökt sin far, den tidigare presidenten Jair Bolsonaro, när polisen informerade honom om planerna på att omhänderta hans pass. Enligt sonens beskrivning reagerade Jair Bolsonaro känslosamt och gav uttryck för att myndigheternas agerande kunde följas av ytterligare åtgärder. Flávio Bolsonaro uppgav att samtalet bidrog till hans beslut att lämna landet.

Jair Bolsonaro dömdes under 2025 till 27 års fängelse för ett försök till statskupp. Den tidigare presidenten avtjänar enligt uppgifterna sitt straff i husarrest av hälsoskäl.

Den pågående utredningen mot Flávio Bolsonaro omfattar enligt Agência Brasil även advokaten Willer Tomaz och misstänkta ekonomiska förbindelser med spelplattformar. Brasiliens federala polis granskar bland annat betalningar med koppling till företaget Alcazar Holdings, som är registrerat på Madeira i Portugal.

Flávio Bolsonaro förekommer dessutom i en separat utredning om finansieringen av filmen Dark Horse, som behandlar Jair Bolsonaros politiska liv. Agência Brasil har rapporterat att ärendet rör den tidigare bankmannen Daniel Vorcaro och en begäran om finansiering på motsvarande 134 miljoner brasilianska real. Flávio Bolsonaro har bekräftat att kommunikationen förekommit men förnekat att försöket att ordna finansiering var olagligt.

Den 25 oktober förlorade Flávio Bolsonaro presidentvalets andra omgång mot den sittande vänsterpresidenten Luiz Inácio Lula da Silva. Enligt Brasiliens valmyndighet Tribunal Superior Eleitoral (TSE) fick Lula da Silva 64 256 232 röster, vilket motsvarade 51,79 procent. Bolsonaro fick 59 826 041 röster, eller 48,21 procent.

Valmyndighetens ordförande Kassio Nunes Marques redovisade att omkring 128,2 miljoner väljare deltog i omröstningen.

Trots det officiella valresultatet har Flávio Bolsonaro inte erkänt Lula da Silva som segrare. Han har framfört anklagelser om valfusk utan att lägga fram belägg för dessa. Hans parti Partido Liberal (PL) intog däremot en annan hållning och erkände offentligt Lula da Silvas valseger den 27 oktober.

I samband med sina uttalanden efter valet hävdade Bolsonaro även att Brasiliens ekonomi riskerar att gå i konkurs under Lula da Silvas nya mandatperiod. Han uppgav samtidigt att han fortfarande vill kandidera till presidentposten och att ett nytt försök skulle kunna bli aktuellt före 2030.

Efter ankomsten till USA publicerade Flávio Bolsonaro ett öppet brev där han tackade Argentinas president Javier Milei och USA:s president Donald Trump för deras stöd. Han meddelade också att han avser att fortsätta leda den politiska oppositionen från amerikanskt territorium.

USA:s utrikesdepartement har genom en högt uppsatt företrädare bekräftat för CBS News att amerikanska myndigheter skulle utfärda visum för Flávio Bolsonaro och hans familj för att möjliggöra inresan.

Beslutet har mött kritik från demokratiska ledamöter i det amerikanska representanthusets utrikesutskott. Den 28 oktober ifrågasatte de Trumpadministrationens behandling av Bolsonaro i förhållande till USA:s invandringsrestriktioner för personer som flyr konflikter i bland annat Sudan och Haiti.

Även Argentinas medverkan i Bolsonaros avresa har väckt diplomatiska frågor. Brasiliens utrikesdepartement kallade den argentinska diplomaten Maria Emilia Cortes till ett möte om händelsen. Argentinas utrikesminister Pablo Quirno förnekade samtidigt att Brasilien hade begärt någon förklaring. Uppgifterna framkom den 30 oktober.

Flávio Bolsonaro, vars fullständiga namn är Flávio Nantes Bolsonaro, är utbildad jurist och har tidigare varit delstatsledamot. Han har representerat Rio de Janeiro i Brasiliens senat sedan 2019 och har även varit ordförande för senatens utskott för offentlig säkerhet.

Hans nuvarande mandat i senaten löper ut den 1 februari 2027. Enligt en rättslig genomgång från Agência Brasil kan utredningar som rör misstänkta brott med anknytning till offentliga uppdrag fortsätta i Brasiliens Högsta domstol även efter att ett parlamentariskt mandat har upphört, i enlighet med domstolens rättspraxis.