
AI-genererad illustration
Fjärdeklassare får undervisning om olika former av våld
Elever i årskurs 4 på Kvarnsbackaskolan i Kista får undervisning om olika former av våld. Skolkuratorn Gulistan Kavak uppger att arbetet har gjort eleverna mer medvetna om ämnet och att barn numera söker upp henne för att prata om egna erfarenheter och handlingar.
Gulistan Kavak beskriver att elever bland annat har berättat att de själva har utsatt andra för våld. Hon framhåller samtidigt att samtal om våld kan skapa oro hos barn, eftersom de inte alltid har förmåga att sätta informationen i ett större sammanhang. Enligt Gulistan Kavak kan sådana samtal i vissa fall leda till mardrömmar eller en upplevelse av att omvärlden är farlig.
Undervisningen utgår bland annat från Socialstyrelsens kunskapsstöd. Socialstyrelsen definierar våld mot barn som bland annat fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp, vanvård, försummelse, misshandel och utnyttjande. Myndigheten anger också att både vuxna och barn kan vara våldsutövare.
Socialstyrelsen uppger att många barn som utsätts för våld aldrig berättar om det för en vuxen och att vuxna för sällan ställer frågor om våld. Myndigheten rekommenderar att vuxna frågar om barnets erfarenheter, lyssnar lugnt och visar att de tror på det barnet berättar. Den 21 augusti 2026 publicerade Socialstyrelsen även ett särskilt kunskapsstöd om att förebygga våld inom det nationella hälsoprogrammet för barn och unga.
Gulistan Kavak har också skrivit barnboken Sju nyanser av våld, som enligt Lava Förlag gavs ut den 26 mars 2026. Boken bygger på teorier, intervjuer med elever i årskurs 4–7 och erfarenheter från hennes arbete som skolkurator. Facktidskriften Socionomen beskriver att boken behandlar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt latent våld, försummelse, materiellt våld och ekonomiskt våld. Boken riktar sig främst till barn mellan 9 och 12 år.
Södertörns högskola utsåg Gulistan Kavak till Årets alumn 2025 och uppgav i juni 2026 att hon är utbildad socionom från högskolan och vid den tidpunkten hade skrivit fem böcker. Skolverket anger samtidigt att elevhälsan enligt skollagen främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande på individ-, grupp- och skolnivå och att elever ska ha tillgång till bland annat kurator, psykolog och skolsköterska.
Skolverket har i sitt arbete med våldsprevention lyft undervisning om hur våld kan ta sig uttryck och vikten av tidiga förebyggande insatser. Myndigheten har också pekat på att barn som utsätter andra för våld själva kan vara våldsutsatta. Jämställdhetsmyndigheten uppger att den arbetar med att sammanställa, sprida och utveckla metoder för universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga, där kontinuerliga gruppsamtal och utbildning hör till de arbetssätt som används av verksamheter som möter unga.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder i stor utsträckning sakligt språk och neutral ton. Den återger uttalanden och uppgifter som tillhör olika källor (t.ex. Gulistan Kavak, Socialstyrelsen, Skolverket, Jämställdhetsmyndigheten) och kopplar varje påstående till en källa utan egna värderingar eller slutsatser från journalisten. Språket är informativt och utan dramatiserande formuleringar, och texten övergår mellan meningar genom tydlig källhänvisning och beskrivningar av vad som sägs eller görs av källorna. Även när ämnena innebär oro eller negativa konsekvenser för barn presenteras de som rapporterade uppgifter från källorna, inte som journalistens egna bedömningar. Sammanfattningsvis uppfyller texten kraven på saklighet och oberoende språkbehandling i hög grad, även om vissa negativa eller positiva effekter nämns i relation till källor.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänstern genom att betona universella förebyggande åtgärder, starkt stöd till offentlig sektor och sociala skyddsnät ( Socialstyrelsen, Skolverket, Jämställdhetsmyndigheten omnämns som centrala aktörer). Fokus på barnskydd, förebyggande arbete och ämnesspecifika insatser för utsatta grupper speglar en vänsterinriktad ram som prioriterar offentliga lösningar och statlig inblandning framför marknadsbaserade alternativ.
Rubrik och framing:
Framställningen betonar förebyggande utbildning om våld och stödjande offentliga insatser som lösningen.
Språk och ton:
Vårdande, professionell ton som lyfter offentlig sektor och sakkunniga som lösningar.
Källbalans:
Myndigheter och skolpersonal dominerar källorna (Socialstyrelsen, Skolverket, Jämställdhetsmyndigheten, skolkurator). Det finns få eller inga kritiska motröster eller alternativa aktörer.
Utelämnanden och kontext:
Saknar kritisk granskning av kostnader och effekter av åtgärderna, samt perspektiv från kritiker, privata aktörer eller föräldrar. Ingen diskussion om eventuella nackdelar eller nyanser i implementeringen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Häktad man och tunnelbanestopp präglade Stockholm
En man i 20-årsåldern har häktats i ett ärende i Järfälla. SVT uppger att mannen...

Tunnelbanetåg evakuerades efter vagnfel vid Fridhemsplan
Resenärer fick vid lunchtid den 21 september evakueras från ett tunnelbanetåg som blivit stående i...

Man häktad för grov våldtäkt mot barn
En man i 20-årsåldern häktades i fredags av Attunda tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för...

Sökhunden Rox tränas för att hitta aggressivt ogräs
Sökhunden Rox tränas för att upptäcka hönshirs innan ogräset hinner sätta frö på åkermark. Rox...
