Fiskestopp i Peru pressar globala matpriser

Peru har stoppat ansjovisfisket på obestämd tid efter ovanligt höga havstemperaturer och svåra fiskeförhållanden. Perus produktionsministerium uppger att stoppet kan hävas helt, delvis eller stegvis först efter nya vetenskapliga bedömningar från havsforskningsinstitutet IMARPE och en uppdaterad analys av de biologiska och oceanografiska förhållandena.

Landet står under ett normalår för omkring 20 procent av världens produktion av fiskmjöl och fiskolja, enligt The Marine Ingredients Organisation, IFFO. Ansjovis används främst i fiskmjöl, fiskolja och omega-3-produkter och har därför stor betydelse för internationell livsmedelsproduktion. Den globala industrin uppges vara värd omkring fem biljoner svenska kronor per år.

Perus produktionsministerium fastställde genom ministerresolution 000085-2026-PRODUCE årets ursprungliga fångstkvot i den nordliga och centrala fiskezonen till 1 914 049 ton. Underlaget omfattade en hydroakustisk undersökning som genomfördes mellan den 16 februari och den 23 mars 2026. IFFO:s marknadsanalyschef Enrico Bachis uppgav att kvoten motsvarade 27 procent av den uppskattade biomassan.

IFFO beräknade samtidigt att biomassan var 35 procent mindre än i mars 2025 och omkring 17 procent under genomsnittet för motsvarande vetenskapliga undersökningar mellan 1996 och 2025. Fram till den 3 juni hade 471 111 ton ansjovis landats i den nordliga och centrala zonen, motsvarande 24,6 procent av kvoten. Mer än hälften av fångsten bestod av ungfisk.

Perus produktionsministerium hade infört regler som förbjöd fångster där fisk under den tillåtna storleken utgjorde mer än tio procent vid en enskild fiskeinsats. Åtgärden var en del av skyddet för beståndets återväxt. Rådgivaren för industrifiske Humberto Speziani uppgav att fartyg med ekolod hade lokaliserat ansjovis på mer än 100 meters djup, ungefär dubbelt så djupt som vanliga snörpvadsnät normalt når.

Före stoppet beräknade Perus produktionsministerium att säsongen skulle omfatta fler än 670 fiskefartyg, sysselsätta över 47 000 personer direkt och indirekt samt ge exportintäkter på omkring 855 miljoner dollar.

Den minskade tillgången har pressat upp priserna. Peruanskt fiskmjöl har blivit nästan 80 procent dyrare under det senaste året, medan priset på fiskolja har stigit med mer än 60 procent. IFFO:s medlemsstatistik visar också att den globala produktionen av fiskolja minskade med 19 procent i april 2026 jämfört med samma månad året före. Under årets första månader var nedgången 14 procent. Spanien ökade samtidigt sin samlade produktion med 36 procent, medan Chiles nivå var ungefär oförändrad.

IFFO uppgav att den samlade fiskproduktionen i april var 21 procent lägre än under motsvarande månad föregående år. På årsbasis hade produktionen minskat med 26 procent. Begränsningar i det peruanska fisket får därför snabbt genomslag på den internationella tillgången på marina ingredienser.

Matts Johansen, vd för Aker BioMarine, uppgav att det sedan länge råder obalans mellan tillgång och efterfrågan på fiskmjöl och fiskolja. Enligt Matts Johansen är El Niño endast en del av problemen och konsumenterna kan möta högre priser på fisk, skaldjur och annan hälsosam mat.

Krister Hoaas vid den norska branschorganisationen Sjømat Norge uppgav att klimatförändringarna ökar risken för liknande händelser. Oceana Perus fiskerichef Juan Carlos Sueiro framhöll att landets sårbarhet ökar när kraftiga El Niño-händelser blir vanligare. Enligt Juan Carlos Sueiro varierar påverkan mellan arter, eftersom vissa varmvattensarter kan gynnas samtidigt som ansjovisen missgynnas.

El Niño har även tidigare slagit hårt mot det peruanska ansjovisfisket. Under 2023 stoppades fisket helt, ett år som fiskeexperter har beskrivit som det värsta på flera decennier. Perus nationella fiskesällskap har mot bakgrund av klimatförändringarna betonat behovet av vetenskapliga undersökningar för att skydda både fiskbeståndet och de arbetstillfällen som är beroende av det.