Färre poliser skadas vid ingripanden – kroppskameror möjlig faktor

Antalet arbetsskador bland poliser i samband med ingripanden har minskat sedan 2020. Under årets första åtta månader registrerades 482 sådana skador, jämfört med 622 under motsvarande period 2020. Polismyndighetens HR-analytiker Morgan Fredvi uppgav i januari 2026 att arbetsskador kopplade till ingripanden mot personer hade minskat fem år i rad.

Morgan Fredvi pekar på kroppskamerorna som en möjlig del av förklaringen. Enligt honom kan beteendet hos en person som polisen ingriper mot påverkas när personen ser att kameran är aktiverad och förstår att situationen filmas. Polismyndigheten uppger att uniformerade poliser i yttre tjänst har burit kroppskameror sedan 2023. Det främsta syftet är enligt myndigheten att förbättra arbetsmiljön och stärka medarbetarskyddet, men materialet används även för att dokumentera ingripanden och andra händelser samt som bevisning.

Polismyndighetens detaljstudier tillsammans med brittisk polis visar enligt Morgan Fredvi att skador framför allt inträffar när en person läggs ned, förs in i eller tas ut ur ett fordon samt när handfängsel sätts på någon som gör motstånd. Myndigheten för arbetsmiljökunskaps sammanställning, publicerad av Arbetsmiljöverket, beskriver samtidigt hot och våld som centrala arbetsmiljörisker för poliser i yttre tjänst och konstaterar att yrkesgruppen löper särskilt hög risk att utsättas för övergrepp med både fysisk och psykisk påverkan.

Polisförbundets nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson uppger att omkring fyra av tio poliser i förbundets medlemsundersökningar både 2017 och 2023 svarade att de hade utsatts för hot, våld eller trakasserier under de föregående tolv månaderna. Han framhåller att arbetsskadestatistiken kan påverkas av mörkertal eftersom hot och våld kan normaliseras i yrket. Patrik Danielsson uppger också att poliser har märkt en förändrad attityd i vissa möten och att kroppskameror kan ha en avhållande effekt.

Brottsförebyggande rådet såg efter ett pilotprojekt med 300 poliser i Botkyrka, Rinkeby och Södertälje att vissa former av våld och trakasserier blev mindre vanliga efter införandet av kroppskameror. Myndigheten bedömde samtidigt att de samlade förändringarna var förhållandevis små och att resultaten inte gav stöd för att alla former av våld mot poliser minskade. I utvärderingen framkom också att kamerorna bars under omkring tre fjärdedelar av arbetspassen och att användningen varierade mellan poliser. Brottsförebyggande rådet efterlyste därför tydligare utbildning, riktlinjer, dokumentation och ett mer strategiskt arbetssätt.

En senare utvärdering från Nationella operativa avdelningen visade enligt Polistidningen att flera polisregioner hade sett en dämpande effekt i möten med allmänheten och att antalet poliser som utsatts för någon form av otillåten påverkan hade minskat något sedan kamerorna infördes på bred front. Under hösten 2025 spelades omkring 10 000 sekvenser från kroppskameror in varje vecka, varav cirka 450 exporterades för fortsatt användning.

Avdelningen för särskilda utredningar har också använt inspelningarna vid granskningar av anmälda polisingripanden. Anders Öström, chef för ärendesamordningen, uppgav att materialet i en majoritet av de granskade fall där ingripandet filmats talar till den anmälda polisens fördel och kan göra det möjligt att tidigare avsluta ärenden när filmen inte stödjer anmälan. En genomgång av domar från Helsingborgs tingsrätt 2024 visade samtidigt att kroppskameramaterial hade börjat användas som bevisning i flera mål och att en betydande del av dessa gällde brott riktade mot poliser.

Polisförbundet uppger att beslutet om ett nationellt införande av kroppskameror fattades i november 2022 och att mer än 11 000 poliser nu har möjlighet att använda dem i tjänsten. I februari 2024 uppgav Polismyndighetens nationella kamerasamordning att omkring 7 000 poliser då hade tillgång till kamera, jämfört med målet på omkring 10 000. Utrullningen hade bland annat försenats av komponentbrist.

Riksdagens justitieutskott redovisade 2026 att en uniformerad polis i yttre tjänst enligt Polismyndighetens riktlinjer måste ha genomgått introduktion om gällande rätt, styrdokument och kamerans funktion innan utrustningen används. Kameran ska under arbetspasset vara i förinspelningsläge eller aktivt inspelningsläge. I förinspelningsläget sparas video utan ljud tillfälligt i en minut. När aktiv inspelning startas avger kameran tre ljudsignaler och indikatorn ändras från grönt till rött.

Justitieutskottet redovisade också att Polismyndigheten sedan 2022 permanent har tillförts 400 miljoner kronor per år för ökad teknisk förmåga. Därutöver tillfördes 300 miljoner kronor som en engångssatsning 2022, där utbyggnaden av kroppsburna kameror ingick.