FantomApp ska hjälpa barn skydda sig på nätet

Integritetsskyddsmyndigheten har lanserat den svenska versionen av FantomApp, ett verktyg som ska ge barn och föräldrar praktiskt stöd kring säkerhet och integritet i sociala medier. Appen har utvecklats av den franska dataskyddsmyndigheten CNIL med EU-finansiering och har därefter översatts och anpassats till svenska förhållanden av Integritetsskyddsmyndigheten i samarbete med CNIL.

Den franska versionen lanserades av CNIL den 16 december 2025. CNIL uppger att FantomApp är gratis och kan användas både via appbutiker och direkt i en webbläsare. Google Play anger CNIL som utvecklare och uppger i sin information om datasäkerhet att utvecklaren har deklarerat att appen varken samlar in användardata eller delar data med tredje part.

FantomApp har tagits fram tillsammans med barn mellan 10 och 15 år för att innehåll och tilltal ska passa målgruppen. Malin Blixt, avdelningschef på Integritetsskyddsmyndigheten, uppger samtidigt att även föräldrar kan använda appen och att den kan fungera som ett stöd när vuxna och barn diskuterar hur sociala medier används.

Bakgrunden är bland annat den oro som finns bland föräldrar kring barns nätanvändning. Internetstiftelsen uppgav i rapporten Barnen och internet 2025 att 85 procent av föräldrar till barn mellan 8 och 19 år oroar sig för att inte kunna skydda sitt barn på nätet. Var femte förälder uppgav att de ville skydda barnet men inte visste hur. Internetstiftelsen uppgav också att 96 procent av svenska barn och unga mellan 8 och 19 år använder internet dagligen. Undersökningen omfattade bland annat 629 intervjuer med föräldrar och 625 intervjuer med barn under januari 2025.

Mediemyndigheten redovisade i Föräldrar & medier 2025 att 13 procent av föräldrarna till barn mellan 9 och 12 år uppgav att deras barn någon gång hade blivit mobbat eller hotat på internet eller via mobilen. Bland föräldrar till barn mellan 13 och 16 år var motsvarande andel 20 procent.

I FantomApp finns bland annat stöd för att kontrollera hur mycket information en profil visar, testa lösenord, göra delar av bilder oidentifierbara och justera inställningar som begränsar oönskade kontaktförsök. Användaren kan också få stegvisa instruktioner för att blockera personer eller vissa typer av innehåll samt information om vart den som utsatts för exempelvis nätmobbning, bedrägerier eller ett hackat konto kan vända sig.

CNIL uppger dessutom att FantomApp innehåller ett särskilt klagomålsformulär för minderåriga som vill agera när deras rättigheter enligt dataskyddsreglerna inte har respekterats. Integritetsskyddsmyndigheten uppger att den som förlorat tillgången till ett konto i sociala medier först kan kontakta plattformen. Om en begäran om dataskyddsrättigheter därefter inte besvaras eller tillgodoses kan ett klagomål lämnas till Integritetsskyddsmyndigheten.

För onlinetjänster som behandlar barns personuppgifter med stöd av samtycke uppger Integritetsskyddsmyndigheten att vårdnadshavarens samtycke behövs när barnet är under 13 år.

CNIL uppger att FantomApp inte registrerar hur användaren navigerar inne i appen. Tekniska uppgifter som behandlas, däribland IP-adress och typ av enhet, sparas enligt CNIL i sex månader och används endast för säkerhetsändamål.

FantomApp är i första hand anpassad för sociala medier, men Malin Blixt uppger att flera funktioner även kan användas i spelmiljöer och att appen i framtiden skulle kunna utvecklas för att tydligare omfatta spel. Funktionerna för lösenord och bildredigering är exempel på verktyg som enligt Malin Blixt även kan vara användbara utanför sociala medier.

Europeiska dataskyddsstyrelsen EDPB noterade vid sitt plenarmöte den 15 januari 2026 att nio europeiska dataskyddsmyndigheter hade visat intresse för och stött FantomApp-projektet. EDPB uppgav också att innehållet skulle översättas och anpassas till partnerländernas språk.