EU:s lättade utsläppsregler möter bred kritik

EU-kommissionens förslag om förändrade regler för unionens utsläppshandel möter kritik från Sveriges regering, svenska EU-parlamentariker och IVL Svenska Miljöinstitutet. Förslaget innebär bland annat att den årliga minskningen av det totala antalet utsläppsrätter sänks från 4,3 procent till 3,7 procent från 2031 och till 1,7 procent från 2036. Fri tilldelning av utsläppsrätter till bland annat stål- och cementindustrin föreslås samtidigt fortsätta till 2038, fyra år längre än enligt den tidigare planeringen.

Anders Roth, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, anser att lättnaderna är fel väg för EU och beskriver dem som både dålig klimatpolitik och industripolitik. Enligt Anders Roth har EU lyssnat på länder som betraktar utsläppshandeln som en börda, trots att klimatkrisen enligt honom kräver skärpta regler. Han anser också att ett minskat omställningstryck på europeisk industri är negativt när Kina utvecklas snabbt och att förändringarna skickar en dålig signal till svenska industriföretag som redan har investerat i omställningen utifrån den befintliga lagstiftningen.

Sveriges regering har inför översynen uppgett att Sverige vill behålla ett ambitiöst, stabilt och förutsägbart utsläppshandelssystem eftersom svenska industriföretag redan har gjort omfattande investeringar utifrån de nuvarande reglerna. Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Finlands statsminister Petteri Orpo uppmanade även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett gemensamt brev att inte försvaga utsläppshandeln. De framhöll att företag har investerat miljardbelopp med utgångspunkt i systemets långsiktiga prissignal.

Inför förslaget hade regeringarna i Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Italien, Polen, Rumänien och Slovakien begärt större flexibilitet, fortsatt fri tilldelning och ett mer förutsägbart pris på utsläppsrätter. EU-kommissionens förslag innebär att företag ska få 80 procent av sina villkorade fria utsläppsrätter direkt, medan resterande 20 procent delas ut först när företagen har genomfört de investeringar i minskade utsläpp som de har åtagit sig.

Förslaget omfattar även fler verksamheter. Från 2029 föreslås utsläppshandeln omfatta internationella flygningar på sträckor under 5 000 kilometer. Fartyg från 400 bruttoton föreslås också omfattas, samtidigt som rederier ska tilldelas sammanlagt 110 miljoner utsläppsrätter för investeringar i renare bränslen. Enligt EU-kommissionen omfattar systemet sedan januari 2024 redan koldioxidutsläpp från fartyg på minst 5 000 bruttoton som anlöper hamnar inom EU. Avfallsförbränning föreslås stegvis tas in i utsläppshandeln mellan 2031 och 2034.

EU-kommissionen föreslår dessutom att utsläppsrätter motsvarande 30 miljarder euro avsätts till en ny investeringsfond och att ytterligare utsläppsrätter värda omkring 70 miljarder euro ska kunna användas efter 2030. Medlemsländerna föreslås använda minst 50 procent av intäkterna från utsläppshandeln till investeringar i den inhemska industrins klimatomställning.

Anders Roth bedömer att långsammare utsläppsminskningar inom industrin och elproduktionen kan innebära att ett större åtagande hamnar på bland annat jordbruket och trafiken, där han anser att utsläppen är svårare och dyrare att minska. Han ser fortfarande en möjlighet för EU att nå målet om en utsläppsminskning på 90 procent till 2040, men anser att lättnader i ett av unionens viktigaste klimatpolitiska styrmedel försvårar arbetet och skickar en olycklig signal.

Europeiska unionens råd fastställde den 5 mars 2026 ett bindande mål om att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser ska minska med 90 procent till 2040 jämfört med 1990. EU-kommissionen anger att målet omfattar en inhemsk nettominskning på minst 85 procent, medan internationella klimatkrediter får svara för upp till fem procentenheter.

EU-parlamentariker Isabella Lövin från Miljöpartiet beskriver förslaget som ett monumentalt bakslag för klimatomställningen. Isabella Lövin anser att EU-kommissionen har gett efter för Italien och andra länder som enligt henne inte har gjort tillräckligt, och att både klimatarbetet och Europas konkurrenskraft därmed riskeras.

Även EU-parlamentariker Emma Wiesner från Centerpartiet, som ska förhandla om förslaget för den liberala partigruppens räkning, är kritisk. Emma Wiesner beskriver de föreslagna reglerna som mycket dåliga och anser att EU-kommissionen går fossilberoende industri till mötes. Enligt Emma Wiesner står inriktningen i motsats till vad svensk industri har efterfrågat och behöver.

Enligt de nuvarande reglerna ska fri tilldelning av utsläppsrätter till varor som omfattas av EU:s koldioxidtull CBAM fasas ut stegvis mellan 2026 och 2038. Analysorganisationen Sandbag har beräknat att cement- och kalkindustrin inom EU under 2024 fick fria utsläppsrätter motsvarande 107,3 miljoner ton koldioxid, medan sektorns rapporterade utsläpp uppgick till 102,1 miljoner ton.

EU-kommissionens förslag blir inte lag direkt. Europaparlamentets utredningstjänst har uppgett att ändringarna först ska behandlas av både Europaparlamentet och medlemsländernas regeringar. Klimatorganisationen E3G bedömde inför förslaget att förhandlingarna i rådet och Europaparlamentet väntas pågå under andra halvåret 2026 och följas av förhandlingar mellan EU-institutionerna under första halvåret 2027.