Sverige samlar underrättelsetjänsterna i ny nationell strategi

Regeringen har presenterat en nationell underrättelsestrategi för perioden 2026–2030. Strategin ska samla och utveckla Sveriges underrättelseverksamhet mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget, Sveriges medlemskap i Nato och den snabba tekniska utvecklingen. Ryssland pekas ut som ett långsiktigt strategiskt hot, medan även Kina, Iran, terrorism och organiserad brottslighet lyfts fram i hotbilden.

Statsminister Ulf Kristersson uppger att strategin ska tydliggöra betydelsen av den svenska underrättelseverksamheten. Säkerhetspolisen bedömer i sin lägesbild för 2025–2026 att Ryssland fortsatt utgör det största säkerhetshotet mot Sverige och att Nato-medlemskapet har ökat det ryska underrättelseintresset för landet. Den 10 augusti 2026 meddelade Säkerhetspolisen att myndigheten hade kartlagt och motverkat en operation som styrts från den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR och som syftat till att inhämta information om svenskt beslutsfattande samt påverka frågor kopplade till Sverige, EU och Nato.

Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten och den nya myndigheten för utrikes underrättelseverksamhet, UND, ska utgöra kärnan i det som regeringen beskriver som ett nationellt underrättelsesamhälle. Flera andra myndigheter har samtidigt identifierats som aktörer med växande underrättelsebehov eller information av betydelse, däribland Polismyndigheten och Nationella operativa avdelningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för psykologiskt försvar, Inspektionen för strategiska produkter, Kustbevakningen och Tullverket.

UND ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2027 och tar då över delar av den utrikesinriktade verksamhet som i dag finns inom den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. Myndigheten ska enligt sin instruktion upptäcka, identifiera och förvarna om yttre hot samt inhämta, bearbeta och analysera information och lämna underrättelser till berörda myndigheter. UND får också ett särskilt ansvar för att inhämta och hantera allmänt tillgänglig information och ska lämna underrättelsebedömningar till regeringen och berörda myndigheter.

Regeringen utsåg den 28 augusti 2026 Andreas von Beckerath till generaldirektör och myndighetschef för UND och Annika Brändström till överdirektör. De tillträder den 1 januari 2027 och deras förordnanden gäller till och med den 31 december 2032. Andreas von Beckerath var inför utnämningen Sveriges EU-ambassadör i Belgrad och har tidigare bland annat varit Sveriges ambassadör i Warszawa och Kyiv samt chef för Utrikesdepartementets enhet för Östeuropa och Centralasien.

Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson kritiserade den 28 augusti tidpunkten för regeringens utnämning av UND:s ledning eftersom besluten fattades ett par veckor före riksdagsvalet.

Riksdagen beslutade den 13 augusti 2026 om de lagändringar som krävs för den nya myndigheten och godkände bland annat en särskild lag om UND:s behandling av personuppgifter. Riksdagen beslutade också att UND, under de förutsättningar som anges i lag, ska kunna ge en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst direktåtkomst till personuppgifter på motsvarande sätt som bland annat Försvarsmakten.

Arbetet med reformen inleddes när regeringen den 26 oktober 2023 tillsatte Underrättelseutredningen. Utredningen, som leddes av Carl Bildt, överlämnade betänkandet En reformerad underrättelseverksamhet den 13 juni 2025.

Must ska även efter reformen ansvara för att leda och utveckla underrättelse- och säkerhetstjänsten inom Försvarsmakten. Must leds av generallöjtnant Thomas Nilsson. Must driver dessutom tillsammans med Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, där analytiker från de tre myndigheterna bedömer terrorhotet mot Sverige och svenska intressen.

Teknisk utveckling är ett av strategins prioriterade områden. Regeringen vill att underrättelseaktörerna ska använda bland annat artificiell intelligens och avancerad datahantering i större omfattning. För perioden 2026–2030 ingår även gemensamma och interoperabla digitala lösningar, snabbare införande av ny teknik och gemensamma upphandlingar när det bedöms lämpligt. Samarbetet med forskare, näringslivet och svenska teknikföretag ska samtidigt fördjupas.

Försvarets radioanstalt fick den 1 augusti 2026 nya regler för signalspaning i krig eller krigsfara. Reglerna gör det i de situationer som lagen omfattar möjligt att bedriva signalspaning även när både sändare och mottagare finns i Sverige. Försvarets radioanstalt uppger också att regeländringarna möjliggör signalspaning i samband med exempelvis Försvarsmaktens övningar och inhämtning av signaler oavsett om de är under förmedling eller lagrade. Sedan den 1 juli 2026 är dessutom all cyberverksamhet som tidigare tillhörde Myndigheten för civilt försvar samlad vid Nationellt cybersäkerhetscenter hos Försvarets radioanstalt.

Strategin omfattar även ett fördjupat internationellt underrättelsesamarbete. Regeringen vill framför allt utveckla Sveriges samarbete med andra länder inom Nato och EU.