EU vill samla medlemsländer mot ryska hybridhot

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill införa en europeisk säkerhetsmekanism för att hantera hybridangrepp som inte når nivån för ett väpnat angrepp men ändå hotar nationell säkerhet. I ett tal inför Europaparlamentet i Strasbourg på onsdagen sade hon att Europa behöver en gemensam strategi och snabbt måste kunna enas om hur enskilda incidenter ska bemötas.

Enligt Ursula von der Leyen ska mekanismen kunna aktiveras av ett enda EU-land. Därefter ska samtliga medlemsländer kunna samlas för att samordna ett europeiskt svar, motverka ytterligare upptrappning och begränsa konsekvenserna. Hon pekade även ut Storbritannien, Kanada, Norge och Ukraina som tänkta partner i arbetet kring ett europeiskt säkerhetsråd. Modellen jämfördes med Natos artikel 4, som innebär samråd när ett medlemsland anser att dess territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet är hotad.

Bakgrunden är flera misstänkta hybridangrepp i Europa som har kopplats till Ryssland. Europeiska bedömare har varnat för att Natoländerna inte har anpassat sitt agerande i samma takt som hotbilden förändrats. En anonym källa med insyn bedömde att Nato har tillräcklig avskräckningsförmåga mot konventionell och nukleär upptrappning, men att strategin för hybridkrigföring behöver omprövas.

En av händelserna inträffade vid Leipzig/Halle-flygplatsen i Tyskland den 4 augusti, där en drönare med sprängladdning upptäcktes nära ett ukrainskt fraktflygplan. Flygplatsen används som transportnav för militärt materiel till Ukraina. Tyskland har pekat ut Ryssland som ansvarigt, medan Ryssland har förnekat inblandning. Tysklands federala åklagarmyndighet tog den 6 augusti över utredningen och uppgav att det fanns tillräckliga belägg för att drönaren varit avsedd att orsaka en explosion. Enligt åklagarmyndigheten var den utrustad med professionellt sprängämne och detonator.

Åklagarmyndigheten utreder även ett andra misstänkt drönarföremål som kolliderade med ett fraktflygplan. Flygplanet landade senare i Hannover med mindre skador. Den tyska regeringen offentliggjorde inte uppgifterna om Leipzig-incidenten förrän nästan en månad senare. Det skiljde sig från Polens agerande efter drönarattacker mot järnvägen 2025, då premiärminister Donald Tusk snabbt pekade ut Ryssland och samlade landets Natoallierade. Det har samtidigt framförts som möjliga förklaringar att Tyskland velat undvika att trappa upp konflikten eller skapa en situation där frågan om Natos artikel 5 skulle aktualiseras.

Efter att Tyskland tillskrev Ryssland ansvaret för Leipzig-angreppet meddelade regeringen flera åtgärder. Det ryska generalkonsulatet i Bonn ska stängas den 18 september och avtalet om Ryska huset i Berlin ska sägas upp. Regeringen uppgav också att inresekontrollerna för ryska medborgare ska skärpas, att nya EU-listningar kopplade till hybridangrepp ska föreslås och att trycket mot den ryska skuggflottan ska öka.

Nato anger att ett hybridangrepp i vissa fall kan bedömas som ett väpnat angrepp och därmed omfattas av artikel 5, men att bedömningen görs från fall till fall. Samma princip kan enligt Nato gälla betydande cyberangrepp. Keir Giles vid tankesmedjan Chatham House har pekat på att gränsen för när artikel 5 blir tillämplig är otydlig och att Ryssland kan fortsätta att testa den så länge kostnaden för sådana handlingar inte blir tydlig.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade i Europaparlamentet den 15 september att en rysk örlogsfarkost under de föregående 48 timmarna hade avfyrat signalbloss mot en dansk helikopter och att Nato-flyg hade skjutit ned en drönare över Litauen. Kaja Kallas använde händelserna som exempel på den senaste utvecklingen av hybridhot mot Europa.

Europeiska unionen har redan en särskild sanktionsregim mot personer och organisationer som bedöms vara ansvariga för ryska hybridhot. Europeiska unionens råd anger att åtgärderna bland annat omfattar frysning av tillgångar, reseförbud och förbud för aktörer inom EU att göra pengar eller ekonomiska resurser tillgängliga för listade personer och organisationer. Regimen är förlängd till den 9 oktober 2026.