EU vill införa nya åldersnivåer för sociala medier

EU-kommissionen föreslår nya åldersregler för barns användning av sociala medier och andra digitala tjänster. För barn under 13 år är utgångspunkten att de inte ska ha egna konton eller egna enheter. Barn mellan 3 och 13 år ska kunna använda barnanpassat innehåll via konton som skapats av föräldrar eller vårdnadshavare, med en rekommenderad gräns på högst en timmes skärmtid per dag. Barn under tre år ska enligt förslaget inte ha någon skärmtid alls.

För åldersgruppen 13 till 15 år vill kommissionen tillåta så kallade mini-konton som kopplas till föräldrarnas konton. Möjligheten till sociala kontakter ska vara begränsad och även för denna grupp anges högst en timme om dagen. Från 15 års ålder ska ungdomar kunna skapa egna konton. En övergripande princip i förslaget är samtidigt att digitala tjänster som används av barn ska vara utformade på ett säkert sätt.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppger att reglerna ska lägga bevisbördan på plattformarna, som ska kunna visa att deras design är säker för barn. Föräldrar ska samtidigt få verktyg för att styra och följa barnens användning. Förslaget omfattar sociala medier, videodelningstjänster, spel och chattbottar som riktas till eller används av personer under 18 år.

Bland kraven finns förbud mot funktioner som bedöms vara beroendeframkallande, däribland obegränsad scrollning och vissa belöningssystem. Notifikationer ska också kunna begränsas under tider avsedda för sömn. Tjänsterna ska dessutom ha fungerande system för åldersverifiering. EU-kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen meddelade den 29 april 2026 att en europeisk lösning för åldersverifiering hade färdigställts och var redo att införas av medlemsländerna.

Samtidigt redovisade EU-kommissionen preliminära slutsatser om att Meta inte i tillräcklig utsträckning hade hindrat användare under 13 år från att komma åt vissa av företagets sociala plattformar enligt kraven i Digital Services Act. En separat Digital Fairness Act ska dessutom läggas fram under hösten 2026 och behandla beroendeframkallande design i digitala tjänster parallellt med EU Kids Act.

Europaparlamentet antog den 26 november 2025 en resolution där parlamentet efterfrågade en gemensam digital åldersgräns på 16 år som huvudregel. För användare under 16 år skulle föräldragodkännande kunna användas, medan 13 år föreslogs som absolut nedre gräns. Parlamentet efterfrågade också att EU-kommissionen skulle överväga personligt ansvar för ledande befattningshavare vid allvarliga och återkommande överträdelser av Digital Services Act:s regler om skydd för minderåriga.

Den europeiska expertpanelen om barns säkerhet på nätet lämnade den 13 juli 2026 över 39 rekommendationer till Ursula von der Leyen. Organisationen e-Enfance uppger att panelen leddes gemensamt av barn- och ungdomspsykiatern Jörg M. Fegert och Inserm-forskaren Maria Melchior. Rekommendationerna berörde bland annat åldersgränser, säker design och åldersverifiering.

Forskningsorganisationen Interface konstaterade den 11 maj 2026 att 23 av EU:s 27 medlemsländer åtminstone övervägde nationella regler för att begränsa minderårigas tillgång till sociala medier. Italien, Polen, Portugal och Spanien hade då konkreta lagförslag, medan Rumäniens senat redan hade antagit ett förslag som väntade på behandling i den andra kammaren. interface-eu.

MLex uppger att utkastet till EU Kids Act innebär att mycket stora sociala medier och videodelningstjänster som omfattas av Digital Services Act ska lämna in reviderade planer som visar hur de följer barnsäkerhetskraven. Vissa tjänster under kommissionens tillsyn ska dessutom finansiera kontrollen genom en särskild EU-tillsynsavgift.

Euractiv uppger samtidigt att utkastets utvidgade regler för riskfyllda digitala tjänster inte ska omfatta utbildningstjänster eller tjänster som drivs av offentliga myndigheter. Industriella AI-system och AI-baserade kontorsprodukter ska inte heller omfattas.

EU-kommissionen har ännu inte presenterat exakt hur reglerna ska genomdrivas i praktiken, bland annat när det gäller begränsningar av skärmtid. Förslaget går nu vidare till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för fortsatt behandling.