EU splittrat om nya åtgärder mot Israel

EU-länderna har fortfarande inte samlat tillräckligt stöd för nya åtgärder mot Israels bosättningspolitik på Västbanken. EU:s utrikeschef Kaja Kallas uppgav den 1 september att det saknas en majoritet för åtgärder mot handeln med israeliska bosättningar och att något konkret förslag om handelsförbud ännu inte har lagts fram för medlemsstaterna.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) beskriver läget som mycket frustrerande och anser att EU bör gå vidare med åtgärder som kan beslutas med kvalificerad majoritet, eftersom vissa medlemsländer motsätter sig beslut som kräver enhällighet. Sveriges regering slog i utrikesdeklarationen 2026 fast att Sverige driver på för ytterligare EU-sanktioner mot extremistiska bosättare och israeliska ministrar som regeringen bedömer driver en olaglig bosättningspolitik.

Vid EU:s utrikesministermöte den 13 juli uppgav Kaja Kallas att ett fullständigt förbud mot handel med israeliska bosättningar hade fått störst stöd bland de alternativ som diskuterades. Frågan gick därefter vidare till medlemsländernas EU-ambassadörer eftersom någon tillräcklig majoritet inte hade uppnåtts. EU-kommissionen hade inför diskussionerna presenterat tre möjliga åtgärder: ett importlicenssystem, tullar på en nivå som i praktiken skulle stoppa handeln eller ett fullständigt importförbud.

Irlands utrikesminister Helen McEntee uppgav den 15 juni att Irland drev frågan om restriktioner mot handeln med israeliska bosättningar och välkomnade Kaja Kallas besked om att begära konkreta förslag från EU-kommissionen. Nederländernas regering uppgav inför EU-mötet den 1–2 september att landet fortsatt vill se EU-sanktioner mot Israels säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir och finansminister Bezalel Smotrich, men bedömde att stödet bland medlemsländerna fortfarande var för svagt för att sådana sanktioner skulle kunna antas inom kort.

EU har samtidigt redan beslutat om andra sanktioner med koppling till bosättningspolitiken. EU:s ministerråd beslutade den 28 maj att sanktionera ytterligare tre israeliska bosättare och fyra organisationer inom unionens globala människorättssanktionssystem. Åtgärderna omfattar bland annat frysta tillgångar, reseförbud för de berörda personerna och förbud mot att göra ekonomiska resurser tillgängliga för dem.

Frankrikes utrikesdepartement bekräftade i juni att Frankrike hade förbjudit Itamar Ben-Gvir att resa in i landet efter hans agerande mot deltagare i en Gazaflottilj. Frankrike hade därefter också infört nationella åtgärder mot Bezalel Smotrich och flera personer med koppling till bosättningspolitiken.

Maria Malmer Stenergard anser att pressen på Israel ska fortsätta och riktar särskilt kritik mot Itamar Ben-Gvir. Utrikesministern beskriver utvecklingen på Västbanken som helt oacceptabel och Ben-Gvirs agerande som vedervärdigt. EU fördömde den 21 augusti återigen uttalanden från Itamar Ben-Gvir om Gaza och uppmanade Israels regering att ingripa mot den typen av retorik. EU krävde samtidigt att Israel agerar mot våld från extremistiska bosättare och ställer ansvariga till svars.

FN:s biträdande särskilda samordnare för fredsprocessen i Mellanöstern, Ramiz Alakbarov, uppgav den 12 augusti att FN hade dokumenterat fler än 1 430 incidenter med bosättarvåld på Västbanken under 2026. Händelserna hade berört omkring 260 palestinska samhällen. FN uppgav också att omkring 3 800 palestinier hade fördrivits genom bosättarvåld, rivningar och vräkningar under året.