EU-parlamentet vill senarelägga metankrav med tre år

Europaparlamentets högermajoritet ställer sig bakom en treårig senareläggning av vissa krav på kontroll och rapportering av metanutsläpp från importerade fossila bränslen. Förslaget innebär att delar av regelverket skjuts fram till 2030, trots att EU-kommissionen endast har föreslagit ett års uppskjutande.

Bakom parlamentets linje står främst den kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP tillsammans med de tre högergrupperna PFE, ECR och ESN. Beslutet gäller delar av EU:s metanförordning och omfattar bland annat skyldigheter för importörer av naturgas, råolja och kol.

EU-kommissionens formella ändringsförslag presenterades den 14 oktober 2026 och registrerades med ärendenummer 2026/0325(COD). Det gäller ändringar i förordning EU 2024/1787, som antogs i juni 2024. Kommissionen har klargjort att förslaget inte innebär ett generellt uppskjutande av hela regelverket. Bestämmelserna om minskade metanutsläpp från energiverksamhet inom EU omfattas inte av den föreslagna senareläggningen.

Europaparlamentets förslag omfattar även tidsplanen för leveransavtal som ingåtts eller förnyats efter den 4 augusti 2024. För berörda avtal innebär parlamentets linje att leverantörer får fram till den 31 maj 2031 för att uppfylla kraven på likvärdig övervakning och verifiering av metanutsläpp.

EU-kommissionens mer begränsade förslag innebär i stället att den första årliga redovisningen av likvärdiga kontrollsystem för leveranser under 2028 ska lämnas senast den 31 maj 2029. De ursprungliga reglerna föreskriver oberoende verifiering från den 1 januari 2027 för relevanta importavtal som ingåtts sedan augusti 2024 och fortfarande gäller när kraven börjar tillämpas. För äldre avtal finns särskilda bestämmelser om att importörer ska vidta rimliga åtgärder för att uppfylla reglerna.

Frågan har tidigare behandlats av både EU-kommissionen och medlemsländernas regeringar. Den 18 september 2026 skickade Frankrikes president Emmanuel Macron ett brev till EU-kommissionen där han begärde att vissa kontroll- och rapporteringskrav skulle senareläggas med ett år. Han efterfrågade även tekniska och praktiska justeringar av regelverket.

Under en debatt i Europaparlamentet den 6 oktober meddelade EU:s energikommissionär Dan Jørgensen att kommissionens tjänstemän fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att senarelägga skyldigheter för importörer. Jørgensen framhöll samtidigt att kommissionens avsikt var att begränsa förändringen till ett år.

Vid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober välkomnade EU:s stats- och regeringschefer kommissionens förslag. De kopplade sitt ställningstagande till arbetet med att hantera stigande energipriser och uppmanade kommissionen att överväga ytterligare kortsiktiga åtgärder.

Förslaget har samtidigt mött kritik inom Europaparlamentet. Den tyska miljöpartistiska ledamoten Jutta Paulus anser att kommissionen och parlamentet har gett efter för påtryckningar från fossilbränsleindustrin och USA:s administration under president Donald Trump. Hon har beskrivit agerandet som en allvarlig skandal.

Jutta Paulus har tidigare deltagit direkt i arbetet med EU:s metanförordning. Den gröna partigruppen Greens/EFA uppgav den 6 oktober att hon varit parlamentets huvudförhandlare för utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt föredragande i miljöutskottet.

Även den socialdemokratiska partigruppen S&D har motsatt sig en längre senareläggning. Fem berörda parlamentariker har i ett gemensamt ställningstagande krävt att ett eventuellt uppskjutande begränsas till ett år och kombineras med en bindande genomförandeplan. De har också motsatt sig att hela metanförordningen öppnas för omfattande ändringar.

Parallellt med diskussionerna om tidsplanen arbetar EU-kommissionen med reglernas praktiska tillämpning. Den 9 oktober offentliggjorde kommissionen ett utkast till genomföranderegler med standardiserade mallar för rapportering av metanutsläpp. Förslaget skickades på ett fyra veckor långt offentligt samråd och syftar till att förenkla rapporteringen inom energisektorn.

Metanutsläpp från fossila bränslen utgör en betydande del av de globala utsläppen av växthusgasen. Internationella energiorganet IEA beräknar i rapporten Global Methane Tracker 2026 att olje-, gas- och kolverksamhet tillsammans orsakade omkring 124 miljoner ton metanutsläpp under 2025.

Av dessa utsläpp kom cirka 45 miljoner ton från oljeverksamhet, 43 miljoner ton från kolsektorn och 36 miljoner ton från naturgassektorn. I maj 2026 bedömde IEA dessutom att befintlig teknik och etablerade åtgärder mot metanläckage skulle kunna frigöra omkring 200 miljarder kubikmeter naturgas per år globalt. Organisationen framhöll att minskade metanförluster även kan stärka energiförsörjningen.

Den fortsatta behandlingen av EU:s metanregler sker genom förhandlingar mellan Europaparlamentet och medlemsländerna. Europeiska unionens råds registrerade den 19 oktober ett förhandlingsmandat inför mötet mellan medlemsländernas ständiga representanter den 21 oktober. Förhandlingsunderlaget, daterat den 18 oktober, har dokumentnummer 14590/26.

EU:s energiministrar väntas behandla medlemsländernas gemensamma linje vid ett möte nästa vecka. Därefter behöver Europaparlamentet och rådet komma överens om en kompromiss om hur länge de berörda kraven på övervakning, verifiering och rapportering av metanutsläpp ska skjutas upp.