EU höjer fiskekvoter kraftigt – forskare varnar för återhämtningen

EU:s fiskeministrar har enats om betydligt större fångstuttag av strömming och skarpsill i Östersjön under 2027. Beslutet möter kritik från forskare, miljöorganisationer och kustfiskare som befarar att de ökade kvoterna kan försvåra fiskbeståndens återhämtning.

Överenskommelsen innebär att strömmingskvoten i centrala Östersjön höjs med 71 procent till 165 228 ton. I Bottniska viken tillåts ett uttag på 62 500 ton, en ökning med 12 procent jämfört med 2026. För skarpsill, även kallad vassbuk, höjs fångstgränsen med 44 procent till 291 590 ton.

EU-kommissionens ursprungliga förslag var mer återhållsamt. Kommissionen hade föreslagit 143 860 ton strömming i centrala Östersjön och 57 308 ton i Bottniska viken. Ministerrådets uppgörelse ligger därmed 21 368 respektive 5 192 ton över de föreslagna nivåerna.

Fiskaren Hans Frölander i Bondhamn är starkt kritisk till uppgörelsen. Han beskriver en fortsatt minskning av strömmingen i sina fiskevatten och uppskattar nedgången till mellan 30 och 40 procent jämfört med föregående år. Frölander anser att det storskaliga industrifisket med trålare behöver begränsas.

Även Sara Söderström, forskare vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet, ifrågasätter omfattningen av höjningarna. Hon framhåller att kvoterna ökas kraftigt samtidigt som det finns tecken på att bestånden har börjat återhämta sig. Enligt Söderström riskerar de större fångstuttagen att göra det svårare för strömmingsbestånden att växa.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), som företrädde Sverige vid ministerrådets förhandlingar, motiverar höjningarna med att strömmingsbestånden visar en viss återhämtning. Han hänvisar till Internationella havsforskningsrådet ICES, vars vetenskapliga bedömningar ger utrymme för ett större fiskeuttag.

Samtidigt uppger Peter Kullgren att Sverige hade föredragit ännu lägre kvoter. Enligt landsbygdsministern var Sverige det enda landet som under ministerrådets förhandlingar ville minska fångstnivåerna. Han beskriver den slutliga uppgörelsen som resultatet av förhandlingar där Sverige försökte hålla kvoterna så låga som möjligt.

Sveriges regering meddelade den 26 oktober att överenskommelsen ligger inom det förhandlingsmandat som en enig EU-nämnd i riksdagen hade godkänt inför ministerrådets möte.

Regeringen hänvisar också till vetenskaplig rådgivning som visar att strömmingens biomassa med de överenskomna kvoterna kan öka med 13,5 procent i centrala Östersjön under 2027. För Bottniska viken anges en möjlig ökning på drygt 1 procent.

I sin rådgivning från 2026 har ICES angett att fångster på mellan 80 767 och 90 391 ton strömming i Bottniska viken under 2027 motsvarar ett fisketryck inom det intervall som omfattas av EU:s fleråriga förvaltningsplan.

EU:s ministerråd har samtidigt beslutat att behålla vissa begränsningar av fisket. I centrala Östersjön fortsätter det tre månader långa fiskestoppet under strömmingens lekperiod. Begränsningarna under fortplantningsperioden i grunda kustvatten i Bottniska viken blir också kvar.

För strömming i västra Östersjön lämnas kvoten oförändrad på 788 ton. I Rigabukten höjs däremot fångstgränsen med 11 procent till 38 183 ton.

EU-kommissionen har efter förhandlingarna uttryckt oro över att fortsatt riktat yrkesfiske efter sill i västra Östersjön kan försvåra beståndets återhämtning. Kommissionen anser också att vissa delar av uppgörelsen kan strida mot tillämpliga EU-regler, däribland den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön.

Trots invändningarna behålls undantaget som ger småskaliga kustfiskare möjlighet att bedriva ett begränsat riktat sillfiske i västra Östersjön. Beståndet omfattas i övrigt huvudsakligen av begränsningar för bifångster.

Danmark hade en ledande roll i de regionala förhandlingarna inför ministerrådets beslut. Enligt Danmarks miljöministerium samordnade de åtta länderna runt Östersjön sina ståndpunkter genom samarbetet BALTFISH.

Danmarks miljöminister Maria Reumert Gjerding uppgav den 26 oktober att Danmark ensamt drev kravet på lägre bifångstkvoter för torsk och sill i västra Östersjön. Hon hänvisade till att danska fiskare använder omkring 3 procent av bifångstkvoten för västlig torsk, mindre än 1 procent för östlig torsk och 16 procent för västlig sill.

Danmarks miljöministerium meddelade även att Sverige och Danmark gemensamt vill att framtida vetenskapliga underlag för fiskekvoter bättre ska återspegla de marina ekosystemens komplexitet.

För torsken i Östersjön blir fångstgränserna oförändrade. I östra Östersjön tillåts 430 ton och i västra Östersjön 266 ton, i båda fallen enbart som bifångst. EU:s ministerråd har dessutom beslutat att förbudet mot fritidsfiske efter torsk ska fortsätta i hela Östersjöområdet under 2027 eftersom båda torskbestånden fortfarande bedöms vara i dåligt skick.

Den beslutade ökningen av skarpsillskvoten följer efter en period då beståndet utvecklats positivt. EU-kommissionen redovisade i september att ovanligt stark reproduktion låg bakom en kraftig beståndsökning efter flera svaga år. Mot den bakgrunden föreslog kommissionen att den tidigare tre månader långa fredningsperioden under skarpsillens lek skulle avskaffas.

Laxkvoterna förblir också oförändrade. I centrala Östersjön och Bottniska viken är gränsen 25 537 laxar, medan 10 232 laxar får fångas i Finska viken.

EU-kommissionen uppgav inför förhandlingarna att ICES inte hade publicerat någon ny fångstrådgivning för lax under 2027. Kommissionen föreslog därför att nuvarande fångstbegränsningar skulle behållas och ville samtidigt förbjuda fritidsfiske efter odlad lax.

Kommissionen har även varnat för att fortsatt fritidsfiske efter lax i Östersjöns huvudbassäng kan försvåra återhämtningen.

Enligt Danmarks miljöministerium får fritidsfiskare även under 2027 behålla en fettfeneklippt lax per dag. Länderna har dessutom kommit överens om att arbeta vidare med bättre metoder för att hantera och återutsätta fångad lax.

För rödspätta fastställs samma kvot som under 2026, vilket innebär ett tillåtet uttag på 10 973 ton.

EU-kommissionen meddelade den 27 oktober att överenskommelsen ska antas formellt i november 2026. De nya fångstbegränsningarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Företrädare för det storskaliga industrifisket har sökts för en kommentar, men utan resultat.