EU förhandlar om utökat brittiskt deltagande i försvarsinsatser

EU och Storbritannien för diskussioner om ett fördjupat säkerhets- och försvarssamarbete inför toppmötet i Bryssel den 20 november 2026. En central fråga är hur Storbritannien ska kunna delta i fler av EU:s civila och militära insatser. Förhandlingarna pågår fortfarande, enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

Vid en pressträff i Bryssel måndagen den 2 november framhöll Kaja Kallas att Storbritannien bör få större möjligheter att medverka i europeiska säkerhetsinsatser. Hon betonade samtidigt att förhandlingarna ännu inte är avslutade och att omkring två veckor återstår till toppmötet.

Pressträffen hölls tillsammans med Storbritanniens försvarsminister Wes Streeting inför en särskild säkerhets- och försvarsdialog. Europeiska utrikestjänsten hade den 28 oktober meddelat att samtalen skulle genomföras den 2 november och att en pressträff planerades omkring klockan 09.00 centraleuropeisk tid.

Wes Streeting betonade under besöket att NATO även fortsättningsvis måste vara den främsta organisationen för Storbritanniens försvarssamarbete. Han framförde också att brittiska försvarsföretag inte bör stängas ute från europeiska upphandlingar genom krav på att produkter eller komponenter ska ha europeiskt ursprung.

Den brittiske försvarsministern skulle även träffa EU-kommissionären Andrius Kubilius och Tysklands försvarsminister Boris Pistorius för överläggningar om samarbetet mellan europeiska försvarsindustrier. Streeting tillträdde som försvarsminister den 20 juli 2026 efter att tidigare ha varit Storbritanniens hälsominister från juli 2024 till maj 2026.

En av frågorna i förhandlingarna gäller brittiskt deltagande i EU:s civila krishantering. Storbritanniens försvarsdepartement bekräftade den 28 oktober, genom Lord Coaker som parlamentarisk ställföreträdare för försvarsministern Lord Vernon, att tjänstemän diskuterar de juridiska och praktiska villkoren för sådana insatser.

I samma parlamentariska svar meddelade den brittiska regeringen att Storbritannien stöder EU:s militära insats EUFOR Althea i Bosnien och Hercegovina. Regeringen avser också att fortsätta stödja en förlängning av insatsens mandat inom Förenta nationerna.

Försvarssamarbetet mellan EU och Storbritannien regleras delvis genom ett säkerhets- och försvarspartnerskap som fastställdes den 19 maj 2025. Partnerskapet omfattar bland annat samordning kring Ukraina, sanktioner, cyberhot och terrorism samt arbete med konfliktförebyggande och krishantering. Det ger även möjligheter för brittiskt deltagande i EU:s krishanteringsövningar.

Det brittiska underhusets utredningstjänst har beskrivit partnerskapet som en politisk överenskommelse utan juridiskt bindande verkan. Enligt utredningstjänsten behöver därför konkreta former för Storbritanniens medverkan i EU:s insatser regleras genom särskilda arrangemang.

Även finansieringen av försvarsindustrin har varit föremål för förhandlingar. Storbritanniens försvarsdepartement meddelade den 12 oktober att samtalen om ett särskilt brittiskt deltagaravtal inom EU:s försvarsfinansieringsinstrument SAFE avslutades under 2025 utan någon överenskommelse.

Departementet uppgav samtidigt att brittiska försvarsföretag enligt de ordinarie reglerna för tredjeländer fortfarande kan svara för upp till 35 procent av innehållet i kontrakt som finansieras genom SAFE.

Parallellt med diskussionerna mellan EU och Storbritannien pågår ett försvarspolitiskt samarbete mellan flera större europeiska länder. Den 26 oktober sammanträdde försvarsministrarna från Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Storbritannien inom den så kallade E5-gruppen i Paris. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius meddelade efter mötet att ytterligare samordningssamtal mellan militära och politiska företrädare planeras i Berlin före utgången av 2026.

Vid toppmötet den 20 november ska Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen företräda EU i samtalen med Storbritanniens premiärminister Andy Burnham. Enligt Europeiska rådet ska ledarna följa upp utvecklingen sedan det första toppmötet i London den 19 maj 2025 och diskutera det fortsatta samarbetet. En gemensam deklaration väntas antas när mötet avslutas.

Den brittiska regeringen har även pekat ut andra frågor inför förhandlingarna. Den 12 oktober meddelade regeringen att Andy Burnham vill använda toppmötet för att minska administrativa handelshinder och kostnader för brittiska jordbrukare och livsmedelsföretag. Migration och brottsbekämpning nämndes samtidigt som områden där nya överenskomster eftersträvas.

Andy Burnham tillträdde som Storbritanniens premiärminister den 20 juli 2026, sedan han den 16 juli valts till Labourpartiets ledare. Han hade dessförinnan varit borgmästare i Greater Manchester.

Inför toppmötet har Burnham även kommenterat Storbritanniens framtida förhållande till EU. I en intervju som återgavs av ITV News den 26 oktober uppgav han att frågan om ett framtida brittiskt återinträde i unionen kan bli aktuell inför ett kommande parlamentsval, men inte under den nuvarande mandatperioden.

Burnham klargjorde samtidigt att han inte avser att återinföra fri rörlighet mellan Storbritannien och EU utan att frågan först avgörs genom en folkomröstning.