Emmanuel Macron stoppar Laurent Nuñez avsked efter våldsamma protester

Frankrikes president Emmanuel Macron vägrar att acceptera inrikesminister Laurent Nuñez begäran om avsked efter helgens omfattande oroligheter. Under lördagen den 17 oktober drabbades flera franska städer av våldsamma sammandrabbningar, plundringar och förstörelse. Presidentkansliet i Élyséepalatset meddelade på söndagen att Nuñez måste fortsätta sitt arbete eftersom hans ledarskap behövs i den rådande situationen.

Omkring 550 000–800 000 människor deltog i sammanlagt 110 demonstrationståg runt om i Frankrike den 17 oktober, enligt franska myndigheters sammanställning. Protesterna riktades mot höga levnadskostnader, bristande finansiering av skolorna och den sittande regeringen. Demonstrationerna övergick på flera platser i våldsamheter där butiker plundrades och offentliga byggnader angreps.

Minst 2 400 personer har gripits i samband med oroligheterna och det efterföljande polisarbetet, visar en senare sammanställning från franska myndigheter. Premiärminister Sébastien Lecornu meddelade att minst 150 poliser och andra medlemmar av säkerhetsstyrkorna skadades under lördagen.

Laurent Nuñez bekräftade i en intervju med France Inter att polisen förlorade kontrollen över situationen i flera städer. Han tog på sig en del av ansvaret men framhöll samtidigt att plundrare, personer som ägnat sig åt skadegörelse och grupper inom den våldsamma extremvänstern också bär ansvar för händelserna.

Inrikesministern meddelade att polisstationer i Marseille och Brest hade attackerats. Även offentliga byggnader i Lille, Calais, Angers och Bordeaux utsattes för angrepp eller intrångsförsök. I Bordeaux och Lyon sattes den särskilda polisenheten RAID in sedan våldsamheter och omfattande plundringar belastat de ordinarie polisresurserna.

Trots situationen avfärdade Laurent Nuñez under lördagskvällen möjligheten att införa undantagstillstånd.

En av de mest omfattande skadorna inträffade i Limoges i centrala Frankrike, där stadshuset sattes i brand. Byggnadens tak och torn förstördes när elden spred sig genom den historiska byggnaden.

Stadshuset invigdes 1883 och uppfördes i nyrenässansstil med Paris stadshus som arkitektonisk förebild. Det 43 meter höga klocktornet förstördes i branden.

Prefekten i departementet Haute-Vienne, Maurice Barate, uppskattade att mellan 4 000 och 5 000 människor samlades i Limoges. Av dessa bedömde han att mellan 2 000 och 3 000 ingick i grupper som han beskrev som radikaliserade och inriktade på att störa den allmänna ordningen.

Maurice Barate uppgav också att ungefär två tredjedelar av stadshusets yttre konstruktion hade förstörts, medan byggnadens västra flygel klarade sig.

Limoges borgmästare Guillaume Guérin hävdade att angreppet mot stadshuset var planerat och organiserat. Han riktade samtidigt kritik mot att polisresurser hade omfördelats till andra delar av staden under demonstrationerna.

Premiärminister Sébastien Lecornu har i ett brev till Guillaume Guérin lovat statligt stöd till återuppbyggnaden. Regeringen ska också medverka till att kommunens verksamheter kan fortsätta och hjälpa till med samordningen av försäkringsersättningar.

Även polisens agerande under protesterna har väckt kritik. Ordningsmakten anklagas för omfattande övervåld, och flera demonstranter har fått allvarliga skador.

Två tonårspojkar har under den senaste veckan fått händer bortsprängda av chockgranater. En tonårsflicka uppges dessutom ha förlorat ett öga.

Franska myndigheter har inlett en utredning efter att en ung demonstrant i Saint-Étienne drabbats av en allvarlig handskada. Skadan misstänks ha samband med polisens användning av en granat under protesterna.

Oroligheterna har föregåtts av flera veckors demonstrationer. Frankrikes inrikesministerium redovisade 6 059 gripanden mellan den 28 september och den 5 oktober under en tidigare fas av elevprotesterna. Dessa gripanden ingår inte i sammanställningen över de senare oroligheterna den 17 oktober.

I ett tv-sänt tal till den franska befolkningen på söndagskvällen fördömde Emmanuel Macron våldet. Presidenten betonade att de ansvariga ska ställas till svars genom rättsliga åtgärder och att personer som drabbats av plundringar ska få ersättning.

Macron konstaterade också att myndigheternas arbete med att förutse och förebygga våldsamheterna hade misslyckats. Han krävde att Laurent Nuñez ska säkerställa öppenhet kring vad som gått fel.

På måndagen den 19 oktober meddelade Élyséepalatset att inrikesministern dessutom måste utarbeta nya operativa metoder för polisens arbete mot våldsamma grupper. Presidentkansliet framhöll att arbetet ska genomföras så snabbt som möjligt.

Premiärminister Sébastien Lecornu kallade samtidigt till ett departementsövergripande krismöte klockan 10.00 på måndagen för att sammanställa omfattningen av skadorna efter demonstrationerna.

Lecornus kansli meddelade också att premiärministern ska föra samtal med borgmästarna i tre av landets större städer. Möten planeras med Paris borgmästare Emmanuel Grégoire, Lyon borgmästare Grégory Doucet och Marseille borgmästare Benoît Payan. Några datum för samtalen angavs inte.

I sitt tal uttryckte Emmanuel Macron viss förståelse för missnöjet med regeringens utbildningspolitik. När det gäller de höga priserna på bensin och diesel hänvisade han däremot till USA:s krig i Mellanöstern och underströk att Frankrike inte deltagit i kriget.

Élyséepalatset meddelade samtidigt att presidentens planerade diplomatiska resa till Kuwait, Förenade Arabemiraten, Bahrain och Qatar från den 19 oktober ligger fast. Under besöken ska Macron diskutera möjligheterna att säkra leveranser av olja och diesel i syfte att dämpa de franska bränslepriserna.

Den politiska konflikten om ansvaret för protesterna fortsätter samtidigt mellan regeringen och oppositionen.

Presidentens partirörelse Renaissance har i sociala medier riktat kritik mot vänsterpolitikern och presidentkandidaten Jean-Luc Mélenchon. Partiet anklagar honom för att ha bidragit till den våldsamma utvecklingen genom sitt stöd till demonstranterna under de senaste veckorna.

Jean-Luc Mélenchons parti La France insoumise, LFI, riktar i stället kritik mot regeringens hantering av krisen och lägger ansvaret för situationen på brister i myndigheternas och regeringens agerande.

Kritiken mot presidentens tv-tal kommer även från andra delar av oppositionen. Nationell samling, Republikanerna, miljöpartiet Europe Écologie Les Verts och Kommunistpartiet anser att Emmanuel Macron inte presenterade några konkreta besked eller löften trots de omfattande protesterna.