Emma Engdahls nya bok AI-flaggas – professorn förnekar anklagelserna

Sociologiprofessorn Emma Engdahls senaste bok har granskats med AI-detektorverktyget Pangram, som bedömer att 69 procent av innehållet är AI-genererat. Engdahl avvisar resultatet och framhåller att hon själv har skrivit texterna. Granskningen kommer efter att Svenska Dagbladet avpublicerade en av hennes essäer till följd av misstankar om AI-användning.

Den aktuella boken, Moral Imagination and the Search for Meaning: The Art of Being Human, publicerades 2026 och finns upptagen som Engdahls senaste publikation på Göteborgs universitets webbplats. Förlaget Routledge anger att utgåvan omfattar 174 sidor och behandlar empati, moralisk föreställningsförmåga och mänskliga relationer utifrån sociologiska, filosofiska och moralpsykologiska perspektiv.

När boken analyserades med Pangram klassificerades 69 procent av texten som AI-genererad. Bland de avsnitt som verktyget bedömde som mänskligt skrivna fanns delar av huvudtexten, ett återgivet avsnitt ur ett verk från 1991 och de rekommendationer som publicerats i anslutning till boken.

Emma Engdahl förnekar att artificiell intelligens har skrivit texterna. Hon beskriver hur hennes skrivande har förändrats mot ett mer poetiskt uttryck med kortare och upphackade textpartier. Enligt henne skulle detta kunna vara en förklaring till detektorns resultat.

Engdahl bekräftar samtidigt att hon använder AI för att diskutera och utveckla idéer. Hon utesluter inte att tekniken kan ha påverkat hennes uttryckssätt, men understryker att hon själv har formulerat texterna. Hon hänvisar också till bekanta som fått felaktiga resultat vid egna tester av Pangram och ifrågasätter därför verktygets tillförlitlighet.

Misstankarna mot professorns författarskap aktualiserades genom en granskning av hennes tidigare publicerade texter. Kvartals skribent Anna Axfors genomförde tester den 8, 12, 13 och 14 oktober 2026. Resultaten publicerades den 20 oktober och visade bland annat att Pangram klassificerade upp till 88 procent av Engdahls bok Lektioner i kärlek som AI-genererad.

Även en essä som publicerades två månader tidigare i Svenska Dagbladets kultursektion Under strecket bedömdes av Pangram som helt AI-genererad. Tidningen beslutade därefter att ta bort texten från sin webbplats.

Den avpublicerade essän hade rubriken Vem är du när ingen ser på? och behandlade hur människors självbild formas av omgivningens uppfattningar. Magasinet Konkret publicerade den 23 oktober essän i sin helhet.

Emma Engdahl uppgav i en intervju med Magasinet Konkret samma dag att hon inte hade erbjudit sig möjlighet att bemöta misstankarna innan publiceringen drogs tillbaka. Hon framhöll även att tidningen inte hade presenterat någon konkret förklaring till sin redaktionella bedömning eller vilka belägg som låg bakom beslutet.

Svenska Dagbladets kulturchef Ida Ölmedal förklarade den 20 oktober att beslutet inte enbart byggde på den tidigare publicerade granskningen. Tidningen hade även genomfört egna kontroller med AI-detektorer och gjort en självständig redaktionell bedömning.

I Sveriges Radios P1 Morgon redogjorde Ida Ölmedal för tidningens hållning till artificiell intelligens. Hon framhöll att redaktionen vill kunna garantera läsarna att människor ansvarar för och utför det journalistiska arbetet. AI-användning är inte generellt utesluten, men ska ske under redaktionell kontroll och med öppenhet gentemot läsarna.

Ida Ölmedal meddelade dessutom att Svenska Dagbladet ska granska sina rutiner för att identifiera AI-genererat innehåll. Tidningen överväger också att förtydliga sin AI-policy för externa skribenter.

SVT Kulturnyheterna redovisade den 21 oktober ytterligare tester av Emma Engdahls författarskap. I den genomgången klassificerade Pangram inte någon del av de undersökta texter som hon hade skrivit före 2019 som AI-genererad.

Sveriges Radio rapporterade den 22 oktober att även radioprogrammet OBS granskar essäer av Emma Engdahl mot bakgrund av diskussionen om AI-genererade texter.

Frågan om hur säkert AI-skriven text kan identifieras är samtidigt omdiskuterad. Pangram anger att verktyget ger ett felaktigt resultat för en av 24 000 texter. I en studie som publicerades i juni lät forskarna flera olika AI-detektorer bedöma texter som var helt eller delvis skrivna av en människa respektive AI.

Av de 40 texter som var helt mänskligt skrivna fick Pangram alla rätt. När texten var helt eller delvis framtagen med AI träffade verktyget rätt i 97,5 procent av fallen. Forskarna betonade dock att sådana resultat inte gör verktyget tillförlitligt i varje enskilt fall och att en AI-detektion inte bör betraktas som bevis på egen hand.

Göteborgs universitet uttrycker också försiktighet kring AI-detektorer i sin vägledning om generativ artificiell intelligens. Universitetet bedömer verktygen som otillförlitliga och anser inte att deras rapporter utgör bevis för att en student har lämnat in ett självständigt arbete. Vägledningen gäller utbildning och examination och avser inte specifikt Emma Engdahls författarskap.

Kristian Daneback, prefekt vid Göteborgs universitet, bekräftar att universitetet har tagit del av diskussionen efter granskningen av Engdahls texter. I ett mejlsvar beskriver han universitetets grundläggande inställning till AI som positiv, bland annat när tekniken används för idéer, återkoppling och förslag.

Samtidigt framhåller Kristian Daneback att varje medarbetare ansvarar för sin användning av tekniken och måste följa universitetets regler och riktlinjer. Han förklarar att eventuella åtgärder vid AI-användning i forskningsartiklar eller böcker måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Användning av AI utgör inte automatiskt ett regelbrott, men är inte heller problemfri i alla situationer.

Göteborgs universitet bedriver även forskning om teknikens betydelse för vetenskapligt skrivande. Den 21 november 2025 meddelade universitetet att Vetenskapsrådet hade beviljat 5,2 miljoner kronor till projektet Mellan automatisering och författarskap: Generativ AI och akademiskt skrivande. Projektet pågår under perioden 2026–2029 och leds av professor Thomas Hillman. Arbetet undersöker hur språkmodeller påverkar akademiskt skrivande och bedömningen av texter inom högre utbildning.

Emma Engdahl håller fast vid att hon själv har skrivit de granskade böckerna och essäerna. Hon gör en tydlig åtskillnad mellan att använda artificiell intelligens som stöd i en idéprocess och att låta tekniken producera den färdiga texten.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?