Ebba Busch varnar för höga elpriser – nytt stöd möjligt

Svenska hushåll och företag kan få betala höga elpriser under den kommande vintern, trots att risken för elbrist bedöms vara låg. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) varnade den 22 oktober för ett osäkert energiläge i Europa och Norden. Samtidigt öppnade hon för att övergångsregeringen kan besluta om ett nytt högkostnadsskydd för elkunder.

I södra Sverige har elpriserna redan nått nivåer som ligger över gränsen för det befintliga högkostnadsskyddet. I elområde SE4 har spotpriset på elbörsen under oktober hittills uppgått till i genomsnitt 1,54 kronor per kilowattimme. Gränsen för att stödet ska kunna aktiveras är ett månadsgenomsnitt över 1,50 kronor per kilowattimme inom ett elområde.

Högkostnadsskyddet infördes i november 2025 och gäller under hela 2026. Ebba Busch förklarade vid pressträffen att även en övergångsregering har möjlighet att besluta om den förordning som reglerar stödets utformning och utbetalning. Därmed kan ytterligare ersättning till hushållen bli aktuell under vintern.

Pressträffen hölls klockan 11.30 den 22 oktober i regeringens pressrum på Rosenbad i Stockholm. Regeringskansliet hade informerat om arrangemanget dagen före. Förutom Ebba Busch deltog Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Tidigare samma förmiddag hade energi- och näringsministern deltagit i riksdagens näringsutskotts sammanträde, som inleddes klockan 10.00. Där informerade hon tillsammans med flera myndighetschefer om Sveriges energiförsörjning inför vintern.

Bland deltagarna vid utskottets information fanns Svenska kraftnäts generaldirektör Maja Lundbäck och Energimarknadsinspektionens generaldirektör Ulrika Hesslow. Näringsutskottets dagordning omfattade även en EU-överläggning om en förordning för framtidssäkring av elräkningar inom unionen. Statssekreterare Ulrika Hoff från Klimat- och näringslivsdepartementet deltog i den överläggningen.

Svenska kraftnäts senaste vinterprognos pekar på att risken för effektbrist i Sverige är låg. I en redovisning den 16 oktober bedömde myndigheten att landet som helhet kommer att ha en positiv effektbalans även under vinterns mest ansträngda timme. Sverige väntas därmed kunna täcka elbehovet under denna timme utan att vara beroende av nettoimport.

Bedömningen av tillgången på el förändrar dock inte myndighetens varning om fortsatt risk för höga priser. Svenska kraftnät framhåller att tillräcklig produktionskapacitet inte är någon garanti för stabila elkostnader.

Skillnaderna mellan Sveriges elområden är betydande. De norra delarna har ett överskott av elproduktion, medan produktionen i söder inte täcker den regionala förbrukningen. Begränsningar i överföringskapaciteten från norra till södra Sverige påverkar möjligheten att fördela elen mellan områdena.

Statistiska centralbyråns siffror för augusti 2026 visar att elområde SE4 producerade 721 gigawattimmar el samtidigt som förbrukningen uppgick till 1 589 gigawattimmar. Områdets nettobehov av överföring från andra delar av Sverige eller från utlandet var därmed 868 gigawattimmar.

I elområde SE1 i norra Sverige var situationen den motsatta. Där uppgick produktionen under augusti till 1 787 gigawattimmar och förbrukningen till 855 gigawattimmar. Det gav ett nettoöverskott på 932 gigawattimmar.

Energimarknadsinspektionen har i sin rapport om flaskhalsintäkter för 2025 beskrivit hur begränsningar i elnätets överföringskapacitet skapar prisskillnader mellan elområden. Begränsningarna ger också upphov till intäkter för transmissionsnätsoperatörerna. Myndigheten granskar årligen hur dessa intäkter används i enlighet med EU:s elmarknadsförordning.

Svenska kraftnäts generaldirektör Maja Lundbäck har meddelat att myndigheten arbetar med förstärkningar av stamnätet och utveckling av elsystemets drift. Arbetet omfattar även upphandling av en strategisk reserv som ska kunna användas när effektbalansen blir särskilt ansträngd.

En annan faktor bakom energiläget är tillgången på vattenkraft. Ebba Busch beskrev hur årets inledning präglades av mindre nederbörd än normalt, stormar och en ovanligt tidig vårflod. Dessa förhållanden har påverkat elförsörjningen och bidragit till låga vattennivåer i viktiga magasin i både Sverige och Norge.

Samtidigt har konflikten i Mellanöstern drivit upp världsmarknadspriset på naturgas. Den internationella utvecklingen är därmed ytterligare en faktor som påverkar förutsättningarna på energimarknaden.

Även kärnkraftsproduktionen har påverkats av planerade driftstopp. Energimyndighetens enhetschef Sandra Lindström förklarade den 9 oktober att flera kärnkraftsreaktorer varit avställda för revision och underhåll. Reaktorerna väntades successivt återgå i drift under hösten, och myndigheten bedömde att ökad kärnkraftsproduktion kan bidra till att dämpa elpriserna.

Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup betonade vid pressträffen att myndigheten för närvarande inte ser några tecken på att Sverige kommer att få problem med själva elförsörjningen under vintern. Hon framhöll samtidigt att risken för höga elpriser måste skiljas från risken för fysisk elbrist.

Caroline Asserup beskrev också det internationella läget som präglat av snabba förändringar och geopolitisk osäkerhet. Energimyndigheten följer därför utvecklingen och gör löpande nya bedömningar av försörjningsläget.

Den 21 oktober meddelade Energimyndigheten dessutom att Sverige frigör ytterligare mängder diesel och bensin till marknaden. Åtgärden genomförs inom ramen för Internationella energiorganet IEA:s gemensamma lageravtappning. Myndigheten underströk att beslutet inte grundas på någon drivmedelsbrist i Sverige, utan är en del av en internationell insats för att stärka försörjningstryggheten.

För hushållens elkostnader finns även andra beslut och avtalsvillkor som har betydelse. Regeringen sänkte den 1 januari 2026 energiskatten på el med nästan 20 procent till 36,0 öre per kilowattimme. Regeringen har också föreslagit att den årliga indexeringen av energiskatten ska avskaffas permanent. Förslaget har skickats på remiss inför höstbudgeten 2027.

Energimarknadsinspektionen har förklarat att kunder med kvartsprisavtal betalar ett elpris som följer spotmarknadens förändringar var femtonde minut, med tillägg för elhandlarens påslag och moms. Myndigheten framhåller att hushåll som kan förlägga sin elanvändning till billigare perioder har möjlighet att påverka kostnaderna. För kunder med stor förbrukning under dyra perioder kan kostnaden i stället bli högre.

Under föregående vinter betalades ett tillfälligt el- och gasstöd ut för januari och februari 2026. Ersättningen infördes mot bakgrund av den kalla vintern och osäkerheten i omvärlden.

Försäkringskassan har meddelat att elstödet betalades till den person som stod på hushållets elnätsavtal den 28 februari 2026. Sedan slutet av augusti genomför myndigheten även kompletterande utbetalningar varje vecka till personer som tidigare inte kunnat få sin ersättning.

Frågan om ytterligare stöd är nu åter aktuell inför den kommande vintern. Ebba Busch framhöll att det finns möjlighet för övergångsregeringen att fatta nödvändiga beslut om stödets praktiska utformning, samtidigt som Svenska kraftnät och Energimyndigheten gör bedömningen att Sveriges elförsörjning kan upprätthållas även vid hög belastning.