Drönare testas som billigare metod för älginventering

Drönare med värmekamera kan under rätt förhållanden användas för att hitta nästan alla älgar inom ett inventerat område. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket. Tim Hofmeester, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, beskriver tekniken som ett billigare alternativ till inventering med helikopter.

Studien genomfördes i tre områden i norra och mellersta Sverige. Forskarna använde bland annat GPS-märkta älgar och parallella flygningar med olika piloter för att kontrollera hur stor andel av djuren som upptäcktes. Enligt Tim Hofmeester är detta den första svenska utvärderingen av metoden, och resultaten visar att drönare kan vara mycket effektiva när de används på rätt sätt och under gynnsamma förhållanden.

Vädret har stor betydelse för resultatet. Vid lämpliga förhållanden hittades i princip samtliga älgar i de undersökta områdena. När solen värmer upp stenar och trädtoppar blir värmebilderna däremot svårare att tolka. Tim Hofmeester uppger att varma stenar kan förväxlas med djurkroppar och att uppvärmda trädkronor kan dölja älgar. Svenska Jägareförbundet uppger att forskarna även har studerat skogens täthet, skillnader mellan snötäckt mark och barmark samt vilken tid på året som lämpar sig bäst för inventering.

Att avgöra älgarnas kön och ålder med drönare är svårare än att lokalisera djuren. Sådana uppgifter är viktiga inom viltförvaltningen eftersom både antalet älgar och stammens sammansättning används för att följa populationens utveckling. Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, bedömer att drönare kan vara användbara för att kartlägga den lokala älgpopulationens storlek och hur djuren fördelar sig mellan olika älgjaktsområden.

Simuleringar från Sveriges lantbruksuniversitet visar samtidigt att en betydande del av marken kan behöva täckas för att få ett tillförlitligt resultat. I områden där älgarna är måttligt koncentrerade kan omkring 20–30 procent av arealen behöva inventeras. Där djuren är mer samlade kan motsvarande andel uppgå till omkring 50 procent. Svenska Jägareförbundet pekar också på risken för att samma älg registreras flera gånger när större områden undersöks.

Naturvårdsverket uppger att både manuella och automatiserade drönarinventeringar i studien kunde ge jämförbara resultat. Myndigheten anser samtidigt att metoden behöver standardiseras för att resultaten ska kunna jämföras och användas inom älgförvaltningen. Anders Broby, vilthandläggare på Naturvårdsverket, uppger att drönare inte är avsedda att ersätta de befintliga inventeringsmetoderna och att mer kunskap behövs om hur väder, årstid och olika typer av skog påverkar resultaten.

I den svenska älgförvaltningen rekommenderas i dag fyra kvalitetssäkrade basmetoder för att uppskatta älgstammens storlek och sammansättning. Metoderna har olika för- och nackdelar och används i kombination. Det finns även godkända utökade inventeringsmetoder, däribland inventering med helikopter och flygplan, som är mindre kostnadseffektiva. Jakt & Jägare uppger med hänvisning till studien att kommersiella aktörer redan använder drönare med värmekamera för älginventering, men att avsaknaden av en gemensam standard gör att metoden ännu inte har samma status som de kvalitetssäkrade metoderna.

Sveriges lantbruksuniversitet rekommenderar i rapporten en särskild certifiering av drönarpiloter som en del av kvalitetssäkringen innan tekniken kan införas i den ordinarie älgförvaltningen. För inventering av större områden pekar rapporten även på behovet av flygning bortom pilotens visuella siktlinje. Transportstyrelsen uppger att flygningar som inte omfattas av reglerna för den öppna kategorin kräver tillstånd inom specifik eller certifierad kategori. Drönare som väger minst 250 gram kräver dessutom drönarkort för fjärrpiloten, och det ska finnas en ansvarig operatör vid all drönarflygning.

Rapporten publicerades av Sveriges lantbruksuniversitet den 24 augusti 2026. Den omfattar 43 sidor, har rapportnummer 2026.2 och är författad av Tim Ragnvald Hofmeester, David Åstbom, Jessica Andersson, Magali Frauendorf, Fredrik Stenbacka och Fredrik Widemo.