Drivmedelsskatten kan höjas kraftigt i höst

Skatten på bensin och diesel kan höjas i två steg under hösten om inget nytt politiskt beslut fattas. Den första tillfälliga skattesänkningen upphör den 1 oktober och den andra den 1 december. Sammantaget handlar det om omkring fyra kronor per liter inklusive moms, utöver andra förändringar som kan påverka drivmedelspriserna.

Under våren och sommaren sänktes skatten på bensin och diesel i två omgångar efter de kraftigt stigande priserna i spåren av Irankriget. Skatteverket anger att den sammanlagda energi- och koldioxidskatten på vanlig miljöklass 1-bensin är 1,57 kronor per liter mellan den 1 juli och den 30 september 2026. Från den 1 december är motsvarande skattesats 4,79 kronor per liter. För miljöklass 1-diesel är nivåerna 1 242 kronor respektive 3 961 kronor per kubikmeter.

Den 1 oktober upphör den första av de två tillfälliga sänkningarna. Det skulle innebära att skatten går tillbaka till ursprungsläget, vilket skulle ge 4 kronor högre pris, vid sidan av eventuella andra prisförändringar. Den 1 december löper även den tillfälliga sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket innebär 3 kronor dyrare bensin och diesel. Med nuvarande prisnivåer skulle diesel då kunna kosta omkring 27 kronor per liter och bensin omkring 22 kronor.

Statistiska centralbyrån fastställde att svenska drivmedelspriser steg med 3,7 procent mellan juli och augusti 2026. Högre dieselpriser gav det största bidraget inom drivmedel, och dieselpriset var i augusti 18 procent högre än samma månad året före.

Socialdemokraterna och Moderaterna uteslöt inte under valrörelsen att de tillfälliga skattesänkningarna kan förlängas om energikrisen består. För att sänkningarna ska fortsätta krävs dock ett aktivt politiskt beslut.

Regeringskansliet meddelade den 17 september att Ulf Kristersson hade begärt sitt entledigande. Statsministern och de övriga statsråden leder därefter landet som en övergångsregering fram till dess att en ny regering tillträder. Regeringskansliet anger att en övergångsregering i första hand hanterar löpande och brådskande ärenden.

Statsvetenskapsprofessor Tommy Möller beskriver praxis som tydlig och uppger att en övergångsregering normalt inte tar nya politiska initiativ utan hanterar den löpande regeringsverksamheten. Han förklarar att principen ska undvika att en avgående regering försvårar arbetet för den regering som senare tillträder. En förlängning av den tillfälliga skattesänkningen på drivmedel skulle enligt Tommy Möller normalt räknas som ett aktivt politiskt initiativ. Han bedömer också att det inte är säkert att samtliga delar av en kommande regering skulle stödja en förlängning.

Regeringsbildningen pågår samtidigt. Riksdagens talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Magdalena Andersson ska redovisa resultatet för den nya riksdagens talman, som därefter ska lämna besked om den fortsatta processen.

Valmyndigheten meddelade den 17 september att kommunernas uppsamlingsräkning efter riksdagsvalet var avslutad, medan länsstyrelsernas slutliga kontrollräkning fortfarande pågick. Valmyndigheten uppgav att valresultatet blir slutligt först när samtliga länsstyrelser har räknat färdigt och myndigheten har beslutat om mandatfördelningen.