Donald Trump vill samla Putin och Zelenskyj för fredsavtal

USA:s president Donald Trump har som mål att få Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att underteckna ett fredsavtal under G20-toppmötet den 14–15 december. Enligt uppgifter från personer med insyn i Vita husets planering vill Trump själv närvara när de båda presidenterna skriver under överenskommelsen på hans golfanläggning Trump National Doral utanför Miami i Florida.

Planerna omfattar ett möjligt möte mellan de tre presidenterna trots att någon överenskommelse om ett sådant ännu inte har presenterats. Vladimir Putin bjöds in till toppmötet i september men har ännu inte accepterat inbjudan. Volodymyr Zelenskyj finns redan bland de inbjudna och har tidigare förklarat sig villig att möta den ryske presidenten oavsett plats om det kan resultera i ett fredsavtal.

Förberedelserna inför G20-mötet pågår samtidigt som USA har intensifierat sina diplomatiska kontakter med Ryssland och Ukraina. USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff meddelade den 21 oktober att fredsförhandlingarna fortsätter på teknisk nivå efter möten i Oslo och Sankt Petersburg.

Rysslands presidentrådgivare Jurij Usjakov bekräftade samma dag att Moskva accepterat att delta i tekniska trepartsförhandlingar med amerikanska och ukrainska representanter. Beskedet lämnades efter ett möte mellan Witkoff och Putin i Sankt Petersburg.

Under det omkring tre timmar långa mötet presenterade Steve Witkoff ett reviderat amerikanskt fredsförslag för Vladimir Putin. Donald Trumps sändebud Jared Kushner deltog på distans. Efter överläggningarna meddelade Witkoff även att den amerikanske medborgaren Stephen Hubbard hade frigetts från ett ryskt fängelse och skulle kunna återvända till sin familj.

Dagen före mötet i Ryssland, den 20 oktober, deltog Volodymyr Zelenskyj i fredssamtal i Oslo tillsammans med Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre. Steve Witkoff närvarade även vid dessa diskussioner, medan Jared Kushner deltog digitalt.

Efter Oslomötet meddelade Zelenskyj att Ukraina och landets europeiska samarbetspartner hade utarbetat gemensamma förslag som de ville att de amerikanska representanterna skulle presentera för Ryssland. Den ukrainske presidenten tog också upp möjligheten att samla presidenterna från USA, Ukraina och Ryssland till direkta förhandlingar.

Zelenskyj framhöll den 20 oktober att flera alternativ för vapenvila hade diskuterats med USA. Han betonade samtidigt att territoriella frågor måste avgöras på högsta politiska nivå och att Ukrainas framtid inte kan bestämmas utan ukrainskt deltagande.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre redogjorde den 21 oktober för innehållet i samtalen. Diskussionerna hade omfattat framtida säkerhetsgarantier för Ukraina, ekonomisk återhämtning efter kriget och territoriella frågor. Enligt Norges regering deltog även säkerhetsrådgivare från Storbritannien, Tyskland, Italien, Europeiska unionen och Nato vid en arbetsmiddag den 20 oktober.

Finlands president Alexander Stubb meddelade efter mötet att deltagarna också hade behandlat Ukrainas luftförsvar och energiförsörjning. Ett av alternativen var en begränsad vapenvila med inriktning på att stärka säkerheten kring energi- och livsmedelsförsörjningen.

Samtidigt har Donald Trump riktat skarp kritik mot Volodymyr Zelenskyj. Under ett uttalande på måndagen den 19 oktober hävdade den amerikanske presidenten att Zelenskyj borde ha avslutat kriget tidigare och ifrågasatte hans förmåga att förhandla för Ukraina. Trump framförde även att någon annan borde företräda landet i fredsförhandlingarna.

Trump har samtidigt beskrivit Rysslands agerande i positiva ordalag och lagt ansvar på Zelenskyj för att fred ännu inte har uppnåtts.

Personer med insyn i presidentens överväganden beskriver en amerikansk administration som kan vara beredd att öka trycket på Ukraina för att nå en överenskommelse. En person med kopplingar till Trump, men utan tjänst i Vita huset, beskriver presidenten som starkt missnöjd med Ukraina och inställd på att Zelenskyj ska lämna sin roll.

Ukrainska företrädare befarar att det amerikanska trycket kan förstärkas efter mellanårsvalet i USA den 3 november. Även om Republikanerna förlorar kontrollen över kongressen tillträder den nya sammansättningen först omkring två månader senare. Den mellanliggande perioden lyfts fram av personer med insyn som ett möjligt tillfälle för Trump att försöka driva igenom en fredsuppgörelse.

Den amerikanska regeringens ekonomiska beslut gentemot Ryssland har också väckt uppmärksamhet. USA har lättat på restriktioner som hindrat rysk dieselförsäljning och samtidigt stoppat leveranser av luftvärnsmissiler till Ukraina.

Den 16 oktober undertecknade Donald Trump en presidentorder som undantar flera bestämmelser i Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act från tillämpning. Lagen, som undertecknades den 18 september, innehåller sanktioner och handelstullar riktade mot Ryssland och vissa av landets handelspartner.

Vita huset motiverade undantagen med USA:s nationella intressen och meddelade att kongressen hade fått en skriftlig redovisning av beslutet.

Fyra republikanska senatorer, Mitch McConnell, Thom Tillis, Susan Collins och John Cornyn, uppmanade den 20 oktober Donald Trump att återkalla dieselavtalet med Ryssland och genomföra de beslutade sanktionerna.

USA:s energiminister Chris Wright försvarade däremot möjligheten för Ryssland att sälja diesel. Wright beskrev beslutet som ett ekonomiskt incitament för Moskva att minska konflikten med Ukraina.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak meddelade att den första planerade dieselleveransen till USA skulle omfatta 40 000 ton och avgå den 22 oktober. Ryssland hade redan den 9 oktober upphävt ett tidigare exportförbud för diesel.

Parallellt med dessa förändringar har Donald Trump öppnat för direkta överläggningar med Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping i samband med ett kommande besök i Kina. Den 19 oktober förklarade Trump att ett möjligt trepartsmöte främst skulle behandla kärnvapennedrustning och inte enbart kriget i Ukraina.

Rysslands presidentrådgivare Jurij Usjakov hade tidigare meddelat att möjligheten till ett möte mellan de tre presidenterna diskuterats inför Apec-toppmötet i Shenzhen den 18–19 november. Vita husets pressekreterare Anna Kelly hade vid den tidpunkten inte bekräftat att Donald Trump skulle delta.

Det planerade G20-mötet i Florida utgör en annan del av den amerikanska administrationens diplomatiska arbete. USA:s utrikesdepartement meddelade den 18 maj att utrikesminister Marco Rubio ska leda ett möte för G20-ländernas utrikesministrar i Atlanta den 30–31 oktober 2026 som en del av förberedelserna inför decembermötet.

Valet av Trump National Doral som plats för stats- och regeringschefernas möte har tidigare mött kritik. Staden Doral har meddelat att arrangemanget blir det första G20-toppmötet i södra Florida och att själva mötet kommer att vara stängt för allmänheten. Kommunen samarbetar med regionala och federala myndigheter om säkerhetsarrangemangen.

Frågan om ett separat möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin i december har tidigare kommenterats av Kreml. Den 24 september meddelade talespersonen Dmitrij Peskov att något beslut om ett sådant möte inte hade fattats. Peskov betonade samtidigt att Ryssland eftersträvar en fredsuppgörelse och inte enbart ett tillfälligt eldupphör.

Den amerikanske presidentens ambition att samla Putin och Zelenskyj i Florida är därmed fortfarande beroende av att parterna accepterar ett möte och når en överenskommelse. Något gemensamt fredsavtal har ännu inte presenterats, medan de tekniska förhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina ska fortsätta.