Donald Trump överväger nytt militärt angrepp mot Iran

USA:s president Donald Trump utesluter inte ytterligare militära attacker mot Iran om länderna misslyckas med att nå en överenskommelse. Samtidigt har amerikansk diplomatisk personal börjat lämna flera länder i Mellanöstern, där säkerhetsläget har försämrats.

Vid ett kampanjmöte i Fort Myers i Florida den 23 oktober öppnade Trump för en begränsad militär insats liknande operationen Epic Fury, som genomfördes mot Iran i februari 2026. Han betonade samtidigt att en diplomatisk uppgörelse fortfarande var möjlig.

Under samma framträdande hänvisade Trump till de tidigare amerikanska operationerna Midnight Hammer och Epic Fury. Han hävdade att angreppen hade orsakat omfattande skador på Irans förmåga att anrika uran. Presidenten uttryckte också tvivel om att den iranska regeringen skulle acceptera de förhandlingar som USA efterfrågar.

Reuters rapporterade att Trump tidigare under fredagen hade diskuterat möjligheten att snabbt avsluta kriget. Presidenten ifrågasatte samtidigt om ett avslut borde genomföras omedelbart eller stegvis. Tidigare under oktober hade han sagt att USA inte skulle attackera Iran före det amerikanska mellanårsvalet i november.

Förflyttningar av amerikansk diplomatisk personal har samtidigt väckt frågor om möjliga nya militära insatser. CNN beskriver, med hänvisning till sina källor, omplaceringarna som hastigt organiserade och delvis kaotiska. Flera av de berörda diplomaterna och deras familjer hade nyligen återvänt till sina stationeringsorter.

Amerikanska beskickningar i Jordanien, Bahrain, Kuwait, Qatar, Förenade Arabemiraterna och Libanon har under den senaste tiden förändrat sin bemanning. CNN:s källor bedömer att åtgärderna kan vara förberedelser inför en upptrappning av konflikten.

Den 21 oktober meddelade USA:s utrikesdepartements talesperson Tommy Pigott att anställda utan samhällskritiska uppgifter och deras familjemedlemmar hade beordrats att lämna amerikanska diplomatiska tjänstgöringsorter i Saudiarabien. Beslutet motiverades med ett ökat antal attacker från den Iranstödda Huthirörelsen mot flygplatser och annan viktig infrastruktur.

USA:s centralkommando CENTCOM har samtidigt kommenterat förflyttningar av amerikanska militära resurser. Talespersonen Tim Hawkins förklarade att soldater och militär utrustning regelbundet omgrupperas för att upprätthålla den operativa beredskapen. Han framhöll att detaljer om sådana förflyttningar inte offentliggörs av säkerhetsskäl.

Under den tidigare operationen Epic Fury använde amerikanska styrkor bland annat bombflygplan av modellerna B-1, B-2 och B-52 samt stridsflygplan av typen F-35. CENTCOM har även redovisat insatser med kryssningsrobotbestyckade örlogsfartyg och luftvärnssystem. Bland målen fanns iranska ledningscentraler, anläggningar för ballistiska robotar, luftförsvar och marina enheter.

Parallellt med den militära utvecklingen fortsätter kontakterna mellan Washington och Teheran. Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelade den 21 oktober att Iran och Oman hade kommit överens om sjöfartsleder genom Hormuzsundet. Överenskommelsen väntade då på internationell registrering. Araghchi bekräftade också att indirekta samtal med USA fortsatte genom bland annat Pakistan och Qatar.

Tre dagar tidigare hade Araghchi klargjort att Irans förslag om att öppna Hormuzsundet fortfarande gällde. Bland de iranska kraven fanns ett amerikanskt hävande av blockaden mot landets hamnar, ett avskaffande av sanktionerna mot iransk oljeexport och ett slut på fientligheterna på flera fronter. Araghchi angav att sundet skulle kunna öppnas inom sex dagar efter ett amerikanskt godkännande, varefter förhandlingarna kunde återupptas.

Länderna har dock olika utgångspunkter för samtalen. USA:s vicepresident JD Vance har under oktober betonat att Iran måste minska sin kapacitet för urananrikning avsevärt för att uppfylla Washingtons krav. Den iranska regeringen har i stället velat inleda förhandlingarna med frågor om Hormuzsundets öppnande och säkerheten för den internationella sjöfarten.

Flera europeiska och mellanöstliga länder har samtidigt motsatt sig ytterligare amerikanska angrepp. Vid ett möte i Istanbul den 23 oktober samlades utrikesministrar och andra representanter från Turkiet, Egypten, Pakistan, Saudiarabien, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Italien.

Turkiets utrikesminister Hakan Fidan meddelade efter mötet att deltagarländerna motsatte sig nya militära attacker mot Iran. Han förklarade att länderna ansåg att ytterligare angrepp skulle riskera att utvidga konflikten i Mellanöstern.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot framhöll vid mötet att ett nytt krig mellan USA och Iran skulle skada båda länderna och förvärra problemen med stigande oljepriser. Storbritanniens utrikesminister Ed Miliband uppmanade samtidigt parterna att prioritera diplomatiska lösningar.

Oljepriserna har redan nått sina högsta nivåer på sex månader. Trots prisuppgången har Donald Trump uttryckt övertygelsen att priserna snart kommer att falla kraftigt. Presidenten har samtidigt lämnat öppet både för en ny begränsad militär operation mot Iran och för en förhandlingslösning.