13 personer åtalas för läkemedelsbedrägeri på miljonbelopp

Tretton personer har åtalats i en omfattande utredning om misstänkta bedrägerier med läkemedelsersättningar. Enligt Ekobrottsmyndigheten har 17 svenska regioner betalat sammanlagt 15,2 miljoner kronor till ett apotek i Stockholm för läkemedel som misstänks ha expedierats utan medicinska behov. De misstänkta ska dessutom ha försökt få ytterligare 19,6 miljoner kronor utbetalda.

Åtalet väcktes den 2 november 2026 vid Stockholms tingsrätt och har målnummer B 2156-26. De åtalade är fem män och åtta kvinnor mellan 20 och 70 år. Brottsmisstankarna omfattar bland annat grovt bedrägeri, försök till grovt bedrägeri och medhjälp till dessa brott.

Två män i 35-årsåldern pekas ut som huvudpersoner i det misstänkta upplägget. Den ena är farmaceut och har drivit apotek i Stockholmsområdet. Den andra är sjuksköterska och har genom sitt företag importerat det aktuella läkemedlet. Det framgår av uppgifter från senioråklagaren Jan Tydner vid Ekobrottsmyndigheten.

Utredningen gäller läkemedlet Myobloc, som kan användas vid behandling av kraftiga svettningar. Preparatet är ett licensläkemedel och får inte säljas eller lämnas ut i Sverige utan särskilt tillstånd från Läkemedelsverket. Ett sådant tillstånd kan beviljas när en patient behöver ett läkemedel som inte är godkänt på den svenska marknaden.

Enligt åtalet har läkare och apotekare lämnat vilseledande uppgifter i ansökningar till Läkemedelsverket. Uppgifterna ska ha gett intryck av att patienter behövde Myobloc av medicinska skäl och inte kunde behandlas med andra godkända läkemedel.

Ekobrottsmyndighetens utredning visar att personer rekryterades som patienter och fick fylla i digitala hälsoformulär. Frågorna handlade bland annat om svettbesvär och tidigare behandlingar. Svaren bearbetades automatiskt till medicinska texter som därefter skickades vidare till läkare.

Under sommaren och hösten 2025 registrerades omkring 900 expedieringar av Myobloc inom det misstänkta upplägget. Mellan maj och slutet av augusti samma år registrerades expedieringar till cirka 670 patienter. Ekobrottsmyndigheten uppger också att apoteket misstänks ha registrerat fler utlämningar än vad antalet inköpta läkemedel motsvarade.

Det var Region Stockholm som först uppmärksammade de misstänkta oegentligheterna efter att ha fått fakturor från apoteket på flera miljoner kronor. Vid regionens granskning framkom misstankar om att läkare och apotekspersonal samarbetade kring förskrivningar utan medicinsk grund.

Region Stockholm stoppade enligt egna uppgifter utbetalningar på sammanlagt 25 miljoner kronor till apoteket. Regionen kontaktade även rättsvårdande myndigheter och de myndigheter som ansvarar för tillsyn av läkemedel och hälso- och sjukvård.

I februari 2026 genomfördes ett större tillslag där flera personer greps. Utredningsarbetet bedrevs genom det regionala underrättelsecentret i Stockholm, med deltagande från Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket och Inspektionen för vård och omsorg.

Den 19 mars 2026 fanns fyra läkare och apotekare häktade på sannolika skäl misstänkta för grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri. Ytterligare två personer hade tidigare varit frihetsberövade genom häktning inom samma utredning.

Samma dag beslutade Läkemedelsverket att omedelbart stänga två apotek med anknytning till utredningen. Besluten fattades efter oanmälda inspektioner där myndigheten hade upptäckt möjliga risker för patientsäkerheten. Enligt enhetschefen Annika Babra låg det ena apoteket i centrala Stockholm och det andra i södra delen av Stockholms län.

Region Stockholms samordnare mot välfärdsbrott, Johanna Mattsson, har även uppgett att Inspektionen för vård och omsorg inlett tillsyn av flera personer som föreligger i utredningen.

Av de tretton åtalade misstänks åtta personer för grovt bedrägeri genom att ha vilselett tjänstemän på Läkemedelsverket att bevilja licenser för Myobloc. Samma personer åtalas för försök till grovt bedrägeri avseende ytterligare 19,6 miljoner kronor som enligt åklagaren skulle ha betalats ut i läkemedelsersättning.

Bland de åtalade finns fem läkare som förskrivit läkemedlet. Därutöver omfattar åtalet bland andra en driftansvarig vid apoteket, en medhjälpare till farmaceuten, en sjuksköterska och tre företrädare för skönhetskliniker.

Fem personer åtalas för medhjälp till grovt bedrägeri och medhjälp till försök till grovt bedrägeri. I den gruppen ingår bland annat en sjuksköterska och personer med koppling till skönhetsverksamheter.

En av de åtalade kvinnorna driver en skönhetsklinik i Södertälje. Åklagaren misstänker att hennes medverkan har resulterat i felaktiga ersättningar från regionerna på omkring 1,7 miljoner kronor. Kvinnan har tidigare dömts för bedrägeri i hovrätten.

Utöver bedrägerimisstankarna omfattar åtalet grovt osant intygande för sex personer. Två personer åtalas för grovt bokföringsbrott och ytterligare en för bokföringsbrott. Åklagaren yrkar dessutom näringsförbud och företagsböter på sammanlagt flera miljoner kronor.

Även Region Sörmland finns bland de regioner som berörs av de misstänkta utbetalningarna. Regionen uppgav den 2 november 2026 att dess skadeståndsanspråk uppgår till 837 000 kronor. Enligt uppgifter ur åtalet hade regionen betalat ut närmare 792 000 kronor på felaktiga grunder.

Apoteket i centrala Stockholm som står i centrum för utredningen har numera försatts i konkurs. Verksamheten har upphört och lokalen står tom.

Läkemedelsersättningarna har betalats genom högkostnadsskyddet, som begränsar patienternas kostnader för bland annat receptbelagda läkemedel, preventivmedel och stomiprodukter. Det offentliga står för den subventionerade delen av kostnaden. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar vilka läkemedel som ska omfattas av förmånerna.

Frågan om prissättning av licensläkemedel har även behandlats av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. I en kartläggning från 2025 konstaterade myndigheten att samma licensläkemedel kunde ha olika priser beroende på vilken partihandlare och vilket apotek som hanterade försäljningen.

Myndigheten hade dessutom fått information från Region Stockholm om upplägg där partihandlare använde höga priser samtidigt som apoteken fick rabatter genom separata överenskommelser.

Den 11 maj 2026 meddelade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att reglerna för prissättning av licensläkemedel hade förtydligats. Enligt myndighetens bedömning ska inköpspriset baseras på importörens verkliga kostnader med ett tillägg för rimlig vinst.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket undersöker även om ytterligare åtgärder behövs, däribland ändringar i regelverket. Myndigheten har möjlighet att besluta om priser för enskilda licensläkemedel eller utesluta dem från läkemedelsförmånerna.

Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande specialist Sara Persson beskriver det misstänkta upplägget som ett exempel på hur offentliga ersättningssystem kan utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Hon bedömer att denna typ av välfärdsbrott utgör ett allvarligt systemhot och att pengar som tas från välfärden kan användas för att finansiera organiserad brottslighet.