AI prövas i ångestbehandling – tydlig minskning av symtom

En studie från Stockholms universitet visar att personer med social ångest fick betydande symtomlindring genom internetbaserad behandling där återkopplingen skrevs av artificiell intelligens. Resultaten låg nära dem som uppnåddes när psykologer skrev återkopplingen, men forskarna kunde inte statistiskt fastställa att metoderna var likvärdiga.

Undersökningen omfattade 263 vuxna med social ångest som slumpmässigt fördelades mellan sex grupper. Under nio veckor genomförde deltagarna ett behandlingsprogram med hemuppgifter och skriftlig återkoppling. Vissa fick svar framtagna av AI, medan andra fick återkoppling från mänskliga behandlare. En jämförelsegrupp placerades på väntelista.

Stockholms universitet redovisade att deltagarnas symtom, mättas med skattningsskalan Social Phobia Inventory (SPIN), i genomsnitt sjönk från omkring 40 till 28 poäng i grupperna med AI-återkoppling. Motsvarande nivå bland deltagare som fick återkoppling från mänskliga terapeuter var omkring 26 poäng efter behandlingen.

Forskarna Jón Ingi Hlynsson, Gerhard Andersson och Per Carlbring rapporterade en stor minskning av symtomen jämfört med väntelistan. Den standardiserade effektstorleken uppgick till 1,23. Samtliga grupper som fick behandling uppvisade förbättringar, och forskarna identifierade inga negativa behandlingseffekter.

Någon statistiskt signifikant skillnad mellan AI-genererad och mänsklig återkoppling kunde inte påvisas. Forskarna framhåller samtidigt att resultatet inte räcker för att slå fast att de båda formerna av återkoppling är likvärdiga.

Innan behandlingen inleddes förväntade sig omkring tre fjärdedelar av deltagarna bättre resultat om en mänsklig terapeut ansvarade för återkopplingen. Efter behandlingen var många deltagare osäkra på vem som hade skrivit deras svar. Även personer som fått återkoppling från mänskliga terapeuter bedömde i flera fall att AI kunde ha varit avsändaren.

Studien genomfördes med 13 terapeuter som ansvarade för den mänskligt formulerade återkopplingen. Deltagarna rekryterades mellan augusti 2025 och april 2026.

Den AI-genererade återkopplingen kontrollerades av en psykolog innan den skickades till deltagarna. Enligt forskarna behövde texterna i praktiken inte ändras vid granskningen.

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och studiens huvudförfattare, betonar att undersökningen inte visar att AI kan ersätta psykologer. Studien omfattade inte heller någon behandling där AI arbetade helt utan mänsklig kontroll.

Per Carlbring framhåller däremot att ett arbetssätt där AI producerar ett första förslag som sedan godkänns av en psykolog skulle kunna göra det möjligt för samma behandlare att hjälpa fler patienter.

Behandlingsprogrammet utgick från etablerade metoder inom internetbaserad kognitiv beteendeterapi, KBT. Stockholms universitet uppger att metoderna tidigare har undersökts i fler än 15 kliniska studier. Forskarna beskriver den arbetstid som krävs för individuell återkoppling som ett återkommande hinder när internetbaserad behandling ska erbjudas i större omfattning.

Forskarna Jón Ingi Hlynsson, Gerhard Andersson och Per Carlbring undersökte även sambandet mellan deltagarnas upplevelse av behandlingsrelationen och deras symtomutveckling. En starkare upplevd relation hade samband med en efterföljande minskning av symtomen. Däremot kunde forskarna inte visa ett motsvarande samband där tidigare symtomminskning följdes av en starkare upplevd behandlingsrelation.

Forskningsplattformen Forskning.se redovisade att AI-modellen användes på en separat server i Sverige. Modellen fick inte tillgång till deltagarnas identifierande personuppgifter, ålder eller kön. Deltagarnas texter sparades inte i AI-tjänsten och användes inte för att träna modellen.

Studien hade godkänts av Etikprövningsmyndigheten. Före behandlingen informerades deltagarna om att vissa uppgifter om behandlingsupplägget kunde vara felaktiga. När behandlingen avslutats erbjöds samtliga att få veta vem som faktiskt hade skrivit deras återkoppling. Omkring en femtedel valde att ta del av beskedet.

Undersökningen ingår i forskningsprojektet CHAI vid Stockholms universitet och Linköpings universitet, som pågår från den 17 mars 2025 till den 17 mars 2027. Projektet omfattar både behandlingseffekter och hur relationen mellan patient och behandlare påverkas när återkopplingen skapas med AI.

Det internationella forskningsregistret ISRCTN registrerade studien den 9 april 2026 under numret ISRCTN11343758. I studieupplägget ingår även uppföljningar tre respektive sex månader efter behandlingen.

Resultaten har publicerats av Jón Ingi Hlynsson, Gerhard Andersson och Per Carlbring i den vetenskapliga tidskriften Internet Interventions, volym 46, med artikelnummer 101012 och DOI 10.1016/j.invent.2026.101012.

Gillar du den här personligheten?