Domstol stoppar bombningar där minderåriga kan finnas

Bogotás 34:e familjedomstol har tillfälligt stoppat president Abelardo De La Espriella och Colombias militär från att genomföra flygbombningar mot gerillamål där minderåriga kan befinna sig. Domare Viviana Arciniegas Gómez riktade beslutet mot presidentämbetet, försvarsdepartementet, militärens högsta ledning, armén, flyg- och rymdstyrkan samt flottan.

Förbudet gäller medan domstolen prövar om bombningarna kränker barns grundläggande rättigheter. Domstolen har fastställt att flygoperationer mot sådana mål inte får genomföras innan nödvändiga skydds- och försiktighetsåtgärder har kontrollerats och myndigheterna bedömt att det inte finns något mindre skadligt operativt alternativ för att nå det legitima militära målet.

Bakgrunden är bland annat en militär insats i El Retorno i regionen Guaviare den 27 augusti, där minst tre tonåringar dödades. Colombias institut för rättsmedicin uppgav att insatsen hette Operación Amón och att tio kroppar togs emot för rättsmedicinsk undersökning den 29 augusti. Den 30 augusti hade nio av de döda identifierats, fyra kvinnor och fem män, medan identifieringen av den tionde personen fortfarande pågick.

Colombias försvarsdepartement uppgav att de tre minderåriga som dödades var två 15-åringar och en 16-åring. En person greps under operationen och ytterligare en minderårig fördes bort från den väpnade gruppen och överlämnades till skyddssystemet. Försvarsdepartementet uppgav att insatsen riktades mot tre lägerområden som tillhörde Bloque Jorge Suárez Briceño. Den lokala strukturen leddes av en person med aliaset Cotiz och ingick i den FARC-dissidentfraktion som leds av aliaset Calarcá.

Colombias människorättsombudsman Defensoría del Pueblo uppgav den 1 september att myndigheten hade registrerat 1 173 fall där barn och ungdomar rekryterats av illegala väpnade grupper från 2024 till och med den 31 juli 2026. Myndigheten varnade samtidigt för ett betydande mörkertal och uppgav att rekryterade minderåriga i vissa fall blir kända för myndigheterna först när de dödas i strider mellan väpnade grupper eller under säkerhetsstyrkornas operationer.

Human Rights Watch uppgav i en rapport den 24 augusti att minst omkring 1 500 barn hade rekryterats av väpnade grupper i Colombia sedan 2021. Organisationen uppgav att officiella uppgifter visar en tydlig ökning av rapporterade fall sedan 2023 och att dissidentgrupper som bildades efter FARC:s demobilisering står bakom den stora majoriteten av de rapporterade rekryteringarna. Human Rights Watch uppgav även att väpnade grupper använder sociala medier för att rekrytera minderåriga.

Colombias familje- och barnskyddsmyndighet ICBF uppgav i augusti att det förebyggande arbetet mot rekrytering av minderåriga ska förstärkas tillsammans med lokalsamhällen, civilsamhällesorganisationer och andra aktörer.

President Abelardo De La Espriella sade den 2 september tillsammans med försvarsminister Jorge Eduardo Mora och ledningen för militär och polis att regeringens offensiv mot väpnade grupper skulle fortsätta och att befälhavarna hade fått order att återta territorium från grupperna. Den 3 september sade Abelardo De La Espriella att regeringen ska respektera domstolarnas beslut och värna rättsväsendets självständighet från ingripanden från den verkställande makten.