DNA-träff gav nytt genombrott i Brattåsmorden

AI-genererad illustration

Nyheter

DNA-träff gav nytt genombrott i Brattåsmorden

Av Malin NilssonPublicerad: 5 sep 07:005 min

Mer än två decennier efter dubbelmordet i Brattås utanför Härnösand står en 45-årig man åtalad för morden på Tor Öberg, 70, och Gärd Viklund, 67. De två hittades ihjälslagna i en ladugård den 2 juni 2005. Åklagaren Hanna Flordal har yrkat på livstids fängelse, medan försvarsadvokaten Johan Lavås vill att mannen ska frikännas. Domen meddelas den 9 september.

Rättegången i Ångermanlands tingsrätt i Härnösand har lockat journalister, pensionerade poliser, anhöriga och andra åhörare. Fallet har under åren väckt stort intresse i trakten. Nästan 800 män har lämnat dna-prov i utredningen efter att dna från en man hittats på Gärd Viklund. I april 2026 fick polisen en matchning mot den nu åtalade 45-åringen från Södermanland, som hade bott i Härnösand under några år när han var i 20-årsåldern.

Den åtalade mannen nekar till att ha mördat Tor Öberg och Gärd Viklund. Han har berättat att han hamnade på gården av en slump under en promenad. Mannen har samtidigt erkänt att han släpade in Gärd Viklund i ladan efter att andra män enligt hans berättelse hade slagit ihjäl henne. Någon koppling mellan mannen och pensionärsparet har inte kunnat fastställas, och något motiv för att han skulle ha dödat dem har inte lagts fram.

Försvarsadvokaten Johan Lavås framhöll i sin slutplädering att det som enligt honom är fastställt är att den åtalades dna har hittats på Gärd Viklunds strumpor och handväska. Johan Lavås sade också att han är från Härnösand och känner till vilken betydelse det olösta dubbelmordet haft för staden, men menade att detta inte får påverka bedömningen av bevisningen.

Två av dem som följt fallet sedan morddagen är de pensionerade poliserna Jan Ola Nordin och Karl-Erik Classon. De var den första polispatrullen på plats 2005 och mötte Tor Öbergs dotter Barbro efter att hon hade hittat de döda. Jan Ola Nordin och Karl-Erik Classon har under åren bedömt konflikter kring strandbyggen i området som ett möjligt motiv. Karl-Erik Classon uppgav att Tor Öberg var starkt kritisk till svartbyggen och hade kontaktat kommunen om kostnaderna för att få sådana byggnationer borttagna.

Jan Ola Nordin och Karl-Erik Classon har också fäst vikt vid att ett arkiv med viktiga handlingar saknades från Tor Öbergs hus efter morden. Förutom arkivet saknades Gärd Viklunds handväska. Handlingarna hittades senare i skogen omkring 140 meter från huset, i riktning mot Solumshamn. De pensionerade poliserna har svårt att se varför den nu åtalade mannen skulle ha varit intresserad av materialet.

Jan Ola Nordin uppgav att dna-träffen i april 2026 först gjorde honom glad eftersom utredningen då hade fått ett genombrott. När han fick veta vem träffen gällde blev han däremot överraskad. Han frågade tidigare kollegor inom seniorpolisföreningen, men ingen av dem kände enligt Jan Ola Nordin till mannen. Jan Ola Nordin anser samtidigt att dna-bevisningen visar att 45-åringen har befunnit sig på brottsplatsen och tror på en fällande dom i tingsrätten.

Stig Olsson, 85, och Gunilla Olsson, 83, bor i Solumshamn omkring två kilometer från Brattås och var vänner med Tor Öberg och Gärd Viklund. De berättar att paret brukade besöka dansbanan i området och att Stig Olsson ofta träffade Tor Öberg på travbanan. Stig Olsson och Gunilla Olsson befann sig på travbanan den 2 juni 2005 när de fick veta vad som hade hänt. På vägen hem möttes de av en omfattande polisinsats och avspärrningar i Brattås.

Stig Olsson uppgav att mordet diskuterats mycket bland de boende i området och att han fortfarande vill veta varför Tor Öberg och Gärd Viklund dödades. Han är själv en av de män i trakten som lämnade dna-prov till polisen. Stig Olsson tvivlar också på att en ensam gärningsman låg bakom dådet och hänvisar bland annat till Tor Öbergs storlek. Gunilla Olsson uppgav att diskussionerna om morden med tiden blivit färre eftersom människor inte velat väcka känslorna till liv igen. Paret har fortfarande kontakt med Tor Öbergs barn.

Även privatspanaren Lars Åke Krantz, 68, har följt utredningen i många år. Han bor i Byn nordväst om Härnösand och började samarbeta med polisen 2015 när utredningen togs upp på nytt. Ett av spåren gällde en blå Plymouth Valiant som ett vittne hade sett vid uppfarten till gården omkring tiden för morden. Lars Åke Krantz, som då drev en motortidning på nätet och hade många kontakter inom bilkretsar, efterlyste information om bilen. Utredningen visade senare att fordonet inte hade något med dubbelmordet att göra.

Lars Åke Krantz fortsatte därefter att samla in tips och publicerade en uppmaning om fler uppgifter på sin webbplats. Information kom via mejl, telefon och personliga kontakter. Tipsen varierade kraftigt och omfattade bland annat olika teorier om möjliga gärningsmän. Lars Åke Krantz förvarar fortfarande materialet i pärmar och uppgav att han kontrollerade med sina uppgiftslämnare innan polisen gick vidare med information. Något tips om den nu åtalade 45-åringen finns inte bland hans handlingar.

Lars Åke Krantz har själv haft flera teorier om motivet, bland annat kopplingar till jaktlag och händelser vid havet nära Brattås. Han säger att han länge utgått från att gärningsmannen måste ha funnits i Tor Öbergs och Gärd Viklunds bekantskapskrets. Att dna-spåret efter två decennier i stället ledde till en person som han inte tidigare stött på i sin egen genomgång gör att Lars Åke Krantz känner sig lurad av den utveckling som utredningen fått.

I strandmiljön på Härnön finns också de byggnationer som tidigare varit föremål för konflikter. En man i 60-årsåldern som bor i närheten berättade att en betongpir på en fastighet som tillhör Tor Öbergs familj byggts ut och blivit ungefär dubbelt så lång som när mannen var barn. Han uppgav också att det under 2000-talet förekom konflikter om piren och om vågbrytare som andra fastighetsägare hade anlagt längs stranden.

Frågorna kring vem som dödade Tor Öberg och Gärd Viklund och varför har därmed fortsatt att prägla diskussionen i Härnösand även efter åtalet. Den rättsliga prövningen mot den 45-årige mannen avslutas när Ångermanlands tingsrätt meddelar sin dom den 9 september.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort sett mycket neutral och saklig i sin språkbehandling. Journalisten återger fakta och uppgifter från olika källor utan att lägga till egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar. Alla hårda eller starkt laddade uttryck (såsom misstankar, teorier, känslor kring fallet) kopplas tydligt till källor eller uttalanden från berörda personer, vilket är korrekt enligt instruktionerna och bör inte påverka bedömningen negativt. Det förekommer inga egna slutsatser, inga spekulationer och inget känsloladdat språk från journalistens sida. Dock finns några få formuleringar där journalistens egna ordval skulle kunna uppfattas som något livfullare, t.ex. ”har lockat journalister, pensionerade poliser, anhöriga och andra åhörare” och ”fallet har under åren väckt stort intresse i trakten”, vilket kan ses som en lätt förstärkning men detta är marginellt och rimligt i sammanhanget. Därför ges ett mycket högt poängtal, men inte fullt hundra då detta fortfarande utgör viss men mycket liten subjektiv färgning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
85%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten eftersom den fokuserar på en rättsstatlig och pragmatisk redogörelse av en pågående rättsprocess utan ideologisering. Källor från juridiska och polisiära institutioner ges utrymme och flera perspektiv på fallet nämns, men texten innehåller inga starka politiska ställningstaganden eller värderingar kopplade till vänster- eller högerideologi.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden fokuserar på rättsprocessen kring ett gammalt dubbelmord och rättssäkerheten i utredningen. Den åtalade presenteras som misstänkt med oklar koppling till offren och utan fastställt motiv. Polisens arbete och bevisning framhålls centralt, medan brottsoffer och lokalbefolkning framstår som målsägare och berörda.

Språk och ton:
Artikeln använder neutralt och beskrivande språk utan värdeladdade ord. Vissa förstärkningar finns genom betoning på polisens långvariga arbete och försvarsadvokatens framställning, vilket speglar en rättsstatlig och balanserad ton.

Källbalans:
Källorna är huvudsakligen poliser, åklagare, försvarsadvokat och lokala invånare. Offentliga institutioner och juridiska representanter får utrymme, medan tydliga alternativa perspektiv eller kritik av rättssystemet saknas.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln utelämnar bredare samhällsperspektiv som polisiära resurser, brottsbekämpningens effektivitet eller frågor kring kriminalitet kopplat till migration, ekonomi eller sociala faktorer. Ett politiskt ramverk saknas helt, vilket gör att texten undviker ideologisk kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.