DNA avslöjar försvunnen chilensk aktivist efter 53 år

AI-genererad illustration

Nyheter

DNA avslöjar försvunnen chilensk aktivist efter 53 år

Av Peter KarlssonPublicerad: 31 juli 00:123 min

Bernarda Rosalba Vera Contardo, som i årtionden varit registrerad som försvunnen och dödad efter militärkuppen i Chile 1973, har identifierats vid liv i Argentina. Chiles rättsväsende fastställde hennes identitet genom en DNA-analys med en sannolikhet på över 99,9999 procent.

Domaren Álvaro Mesa Latorre uppgav att resultatet presenterades för hennes anhöriga i Santiago den 27 juli 2026 inom rättsärendet 114.129-J. Den genetiska undersökningen, med rapportnummer 13-SCL-ADN-412-26, jämförde Bernarda Vera Contardos profil med anhörigprover i det chilenska rättsmedicinalverkets DNA-bank för familjer till försvunna och politiskt avrättade personer.

Bernarda Vera Contardo var 27 år, lärare och aktiv i den revolutionära vänsterrörelsen MIR när militären under general Augusto Pinochet störtade president Salvador Allendes regering den 11 september 1973. Hon använde täcknamnet Anita och hade en femårig dotter som bodde hos sina morföräldrar. Familjen förlorade kontakten med henne i samband med kuppen.

I officiella register placerades hennes gripande i Trafún den 10 oktober 1973. Där angavs att hon senare hade skjutits tillsammans med andra personer med koppling till regeringskoalitionen Unidad Popular vid bron över floden Toltén. Hon fördes därefter upp bland de 1 469 människor som registrerats som försvunna under Augusto Pinochets 17 år långa militärdiktatur.

Den nationella sökplanens utredare Pascale Bonnefoy började granska fallet i början av 2024 sedan vittnesmål från Neltume motsagt uppgifterna om att Bernarda Vera Contardo hade gripits och dödats. Chiles utrikesdepartement informerade senare rättsväsendet om att en chilensk kvinna med hennes namn levde utomlands, vilket ledde till att en särskild utredning inleddes.

Álvaro Mesa Latorre öppnade i oktober 2025 ett sekretessbelagt rättsligt förfarande för att kontrollera uppgifterna. Han har beslutat att både utredningen och DNA-rapporten ska förbli hemliga eftersom materialet innehåller känsliga personuppgifter och endast får användas av den närmaste familjen och inom rättsprocessen.

Bernarda Vera Contardo hade i själva verket lyckats lämna Chile och ta sig till Argentina. Flykten skedde av allt att döma med hjälp av den svenske biståndsarbetaren och MIR-medlemmen Svante Grände, som 1975 dödades som gerillasoldat i strider mot den argentinska militären.

Hon flyttade senare från Argentina till Sverige tillsammans med sin argentinske man och deras femårige son. Bernarda Vera Contardo fick asyl 1978, blev svensk medborgare 1984 och fick ytterligare två barn. I slutet av 1990-talet återvände hon till Argentina.

Journalister från den chilenska tv-kanalen Chilevisión lokaliserade henne där. Svenska myndigheter bekräftade att hon hade varit bosatt i Sverige och fått svenskt medborgarskap. Hennes son Maximiliano uppgav för journalisten Florencia Valenzuela att modern länge hade föreställt sig att hon en dag skulle bli hittad, men att hon inte vill tala offentligt om sitt förflutna och önskar fortsätta leva i lugn och ro.

Bernarda Vera Contardo är i dag 80 år. Hennes dotter, som nu är 58 år, fick den slutliga officiella bekräftelsen på moderns identitet när DNA-resultatet presenterades den 27 juli 2026. Bernarda Vera Contardos föräldrar avled utan att få veta att deras dotter fortfarande levde.

Chiles justitieminister Fernando Rabat meddelade att regeringen har bett statens juridiska råd att granska de ersättningar som Bernarda Vera Contardos mor och dotter fått på grund av hennes tidigare status som försvunnen. Människorättsorganisationen Londres 38 beskrev samtidigt fallet som ett undantag och framhöll att identifieringen inte förändrar situationen för de mer än tusen personer vars öden fortfarande är okända.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan att uttrycka egna värderingar, spekulationer eller påverkande känslouttryck från journalisten. Texten redovisar fakta och händelser kronologiskt, och alla känslomässigt laddade eller värderande ord är klart förknippade med citerade källor såsom personer, myndigheter eller organisationer. Exempelvis beskrivningen av Bernarda Vera Contardos öde och de uttalanden som görs är antingen neutrala eller tydligt tillskrivna andra aktörer. Det finns ingen överdrift, förstärkning eller egen tolkning från journalisten som förminskar eller förstorar betydelsen av händelserna. En liten avdragspunkt görs då vissa formuleringar som 'av allt att döma' kan uppfattas som spekulation, men dessa är återhållsamt använda och ligger nära de källhänvisade uppgifterna. Sammanfattningsvis är språkets ton och innehåll klart neutralt och oberoende, varför poängen sätts högt men inte till fullt 100 då det alltid finns marginella formuleringar som kan diskuteras.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar framförallt en vänsterriktad tolkning genom att lyfta fram en tidigare vänsteraktivists offerstatus och rättsliga upprättelse mot en militärdiktatur med kopplingar till högerautoritär politik. Källurval och fokus på människorättsorganisationer och statliga rättsinstanser stödjer statsstyrda lösningar och reparation av strukturella orättvisor, vilket är typiskt för en vänsterorienterad framställning.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av en historisk orättvisa kopplad till militärdiktaturen i Chile, där en tidigare försvunnen vänsteraktivist har identifierats vid liv efter flera decennier. Bilden framställer staten och militärdiktaturen som ansvariga för försvinnandet och lyfter fram offer och människorättsorganisationer som viktiga aktörer.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och beskriver främst offret och rättsprocesser. Ordval som 'revolutionär vänsterrörelse', 'militärkupp', 'försvunna' och 'människorättsorganisation' ger en tydlig koppling till kritik mot militärdiktaturens brott och stödjer en positiv bild av de utsatta samt de rättsliga och civilsamhälleliga initiativen.

Källbalans:
Källorna består huvudsakligen av rättsliga myndigheter, anhöriga, människorättsorganisationer och journalister. Det finns ingen tydlig representant för militärdiktaturens sida eller någon kritik av det processuella arbetet. Fokus ligger på offerperspektiv och rättsapparatens erkännande.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från högerinriktade aktörer eller diskussion om militära insatser i historiskt perspektiv. Den inkluderar inte heller djupare analys av eventuella motargument eller politisk kontrovers kring ersättningar eller asylprocesser. Mer kontext om den chilenska högerns perspektiv eller kritiska röster mot rättsprocesserna skulle kunna balansera bilden.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.