
AI-genererad illustration
Digital behandling testas efter traumatiska förlossningar
En nationell studie undersöker om digitala insatser från barnmorska och psykolog kan hjälpa kvinnor som fortfarande har psykiska besvär efter en traumatisk förlossningsupplevelse. ReWrite Birth leds av Elisabet Rondung, psykolog och docent vid institutionen för pedagogik, psykologi och socialt arbete vid Mittuniversitetet i Östersund. Forte har beviljat henne 4 998 000 kronor i projektbidrag för studien, med diarienummer 2024-00586.
Efter en förlossning utvecklar 3–6 procent av kvinnorna posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, medan ytterligare kvinnor får andra stressymtom. Elisabet Rondung uppger att stöd finns inom vården i dag, men att en del kvinnor inte får den hjälp de behöver. Vetenskapligt utvärderade behandlingar som är särskilt anpassade för gruppen saknas.
I den randomiserade studien ReWrite Birth RCT ska 120 kvinnor med traumatiska förlossningsupplevelser delta. Örebro universitet uppger att deltagarna rekryteras från hela Sverige eftersom behandlingarna sker digitalt. För deltagande krävs att den traumatiska förlossningsupplevelsen inträffade 3–12 månader tidigare och att psykiska symtom fortfarande finns kvar. Någon fastställd PTSD-diagnos krävs inte.
Mittuniversitetet uppger att deltagarna slumpmässigt fördelas mellan tre olika upplägg. En grupp får ett patientlett förlossningssamtal. En annan får samma samtal tillsammans med den skrivbaserade psykologiska behandlingen Written Exposure Therapy, WET. Den tredje gruppen får båda insatserna efter sex månaders väntetid.
Den skrivbaserade behandlingen omfattar enligt ReWrite Births studiesida sex digitala möten med psykolog på 45–60 minuter. Vid fem av tillfällena skriver deltagaren för hand om den traumatiska upplevelsen i 30 minuter medan psykologen är närvarande. Efter behandlingen kan deltagare också tillfrågas om en individuell uppföljningsintervju om sina erfarenheter från studien.
Under totalt nio månader ska deltagarna dessutom besvara digitala enkäter vid fem tillfällen. Frågorna gäller bland annat psykisk hälsa, fysiska symtom, förlossningsrädsla och föräldraskap. Studien har enligt Örebro universitet godkänts av Etikprövningsmyndigheten.
Forskningsprojektet genomförs i tre steg. Mittuniversitetet uppger att en intervju- och utvecklingsstudie redan har avslutats, att ReWrite Birth RCT pågår och att en pilotutvärdering inom ordinarie vård genomförs under hösten 2026. Pilotdelen sker tillsammans med Region Jämtland Härjedalen, Region Örebro län, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen.
ReWrite Birth ingår enligt Örebro universitet även i doktoranden Paulina Wiktors avhandlingsarbete vid forskningsmiljön LEADER – Center for Lifespan Developmental Research. Förutom Mittuniversitet medverkar Högskolan Dalarna, Örebro universitet, Uppsala universitet och Linköpings universitet samt City St George's University of London och University of Lausanne i Schweiz. Högskolan Dalarna har projektet knutet till sin forskargrupp för sexuell och reproduktiv hälsa, med inriktning mot barnmorskevetenskap och kvinnors hälsa.
Socialstyrelsen rekommenderar att personer som har fött barn erbjuds samtal om förlossningen. Vid misstanke om en traumatisk förlossningsupplevelse rekommenderar myndigheten att personen skyndsamt remitteras till psykolog eller psykoterapeut med relevant kompetens och att en obstetriker kopplas in för en medicinsk genomgång.
I Socialstyrelsens kunskapsunderlag anges att 3,4 procent av kvinnorna som födde barn i Sverige 2021 skattade sin förlossningsupplevelse till 3 eller lägre på en tiogradig skala direkt efter förlossningen. Åtta veckor senare var motsvarande andel 3 procent. ReWrite Birth ska pågå till slutet av 2027.
Analys
Förklaring:
Texten är i stort neutralt återgivande utan journalistens egna värderingar. Den använder tydliga källhänvisningar (uppger, enligt Örebro universitet, Socialstyrelsen, etc.) och återger vad aktörer säger eller vad som beslutats. Språket är sakligt och beskriver studiens upplägg, rekrytering och etiska godkännanden utan egna värderingar eller emotionell språkdrift. En möjlig svaghet är raden som uttrycker att vetenskapligt utvärderade behandlingar saknas, som i sammanhanget följer en källa men inte tydligt markerar en ny perspektivförändring; dock följer resten av texten samma källperspektiv och texten behåller därigenom sin neutrala deklaration. Sammantaget landar artikeln i ett högt oberoende, cirka 90–95, beroende på hur man tolkar den enskilda meningen utan tydlig källa i just den formuleringen.
Förklaring:
Artikeln främjar en mittenorienterad, pragmatisk och teknokratisk profil: den fokuserar på evidensbaserad vård, offentligt ledda forskningssamarbeten och offentlig finansiering inom hälso- och sjukvården, vilket överväger privata initiativ eller drastiska omfördelningar. Den nämner statliga rekommendationer (Socialstyrelsen) och betonar tillgång till vård genom offentlig sektor, samtidigt som den saknar kritiska eller radikala perspektiv. Det här gynnar en politisk riktning som prioriterar effektivitet, institutioner och stegvisa reformer snarare än radikal vänstervridning eller marknadsbaserade lösningar.
Rubrik och framing:
Framställningen betonar digitala, evidensbaserade behandlingar som offentlig finansierad vårdinsats för kvinnor med trauma efter förlossning.
Språk och ton:
neutral
Källbalans:
Experter och myndigheter dominerar: forskningsinstitutioner, universitet och Socialstyrelsen nämns som huvudaktörer; få motparter eller kritiska röster syns.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: deltagarnas egna erfarenheter och synpunkter från kvinnor som genomgår studien, risk- och integritetsaspekter av digital behandling, kostnadseffekter och tillgänglighet i olika regioner, samt kritisk granskning av pilot- och implementeringsfaktorer.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Flera översvämningsskydd återstår efter skyfallen i Boden
Fyra riskutredningar har tagits fram av Bodens kommun sedan 2018, men flera av de större...

Regionen skärper vårdberedskapen efter Ukrainaresa
Region Västernorrland arbetar med att förstärka beredskapen inom hälso- och sjukvården efter ett försämrat säkerhetsläge....

Studie visar tydliga personlighetsskillnader hos älgar
Älgar kan skilja sig tydligt åt i hur dominanta, sociala och toleranta mot människor de...

Tusentals tatueringar under tre dagar i Luleå
Omkring 1 000 tatueringar utfördes under årets Arctic Ink Fair i Luleå. Mässan samlade 40...
