Datacenter väcker protester – boende drabbas av konstant buller

Över 230 datacenter finns i Loudoun County i den amerikanska delstaten Virginia, omkring en halvtimmes resa från Washington DC. Den omfattande etableringen har gett kommunen stora skatteintäkter men också orsakat konflikter med närboende. Buller, luftföroreningar och oro för stigande elkostnader har blivit centrala frågor i en växande proteströrelse.

En av de drabbade är 34-åriga Kasey Hatch, som bor omkring 500 meter från datacentret Vantage V2 i Sterling. Sedan våren har hon haft problem med ett genomträngande mekaniskt ljud från anläggningen. Ljudstyrkan varierar beroende på temperatur och vindförhållanden och kan enligt henne påminna om jetmotorer.

Hatch har försökt minska störningarna genom att täta springor, sätta upp ljuddämpande gardiner och använda öronproppar. Trots åtgärderna hörs anläggningen inne i bostaden. Hon beskriver ljudet som så intensivt att det framkallar en kroppslig stressreaktion.

Även 46-åriga Hari Doué påverkas av anläggningen. Från sovrummet där hennes nioåriga tvillingsöner sover syns den blå industribyggnaden. Barnens sömn har försämrats och under perioder med kraftigt buller får de sova i föräldrarnas sovrum, som ligger längre från datacentret.

Doué har dokumenterat störningarna med en videoinspelning från pojkarnas rum. Inspelningen visar hur stark belysning från anläggningen lyser in genom fönstren under natten samtidigt som maskinernas ljud hörs trots stängda fönster. Hon beskriver bullret som ett omfattande motorljud som ibland fortsätter under flera dygn.

Bakom störningarna finns bland annat datacentrets egen elproduktion. Vantage V2 använder åtta naturgasturbiner eftersom det befintliga elnätet ännu inte har tillräcklig kapacitet för anläggningens behov. Turbinerna orsakar särskilt kraftigt buller under varma perioder.

Kasey och Hari bor i det som kallas ”världens datacenterhuvudstad”.

Att köra genom kommunen är som att åka genom ett gigantiskt industriområde. Längs vägarna avlöser grå fönsterlösa kuber varandra, de flesta bakom stålstängsel. Byggkranar sträcker sina halsar över trädtopparna. Överallt bankas och borras det.

I Loudoun County, en halvtimme utanför Washington DC, finns över 230 datacenter – och fler är på väg. Bakom de kala väggarna arbetar servrar som driver digitala tjänster världen över. Utbyggnaden tog fart långt före AI-boomen, men aptiten efter artificiell intelligens driver på efterfrågan allt mer.

På skärmen syns en grön kurva som studsar och blir röd när ljudet uppmätts i realtid. Det är en sajt hon byggt där ljudet från datacentret nära henne mäts i realtid, och grannarna kan följa hur dånet överskrider de tillåtna gränsvärdena. Enligt hennes mätningar: 80 procent av tiden.

Det stämmer inte enligt kommunen. Kasey hävdar att det beror på att de mäter på morgonen, när det är svalare och maskinerna låter mindre.

– Jag blev så trött på det. Jag ville bara visa att det var ren lögn, säger hon.

Kasey är inte ensam om att engagera sig i motståndet.

På kort tid har datacentren blivit en het politisk stridsfråga i hela landet. Protesterna har lett till skrikmatcher på lokala möten, djup misstro mot politiker – till och med handgemäng.

Missnöjet förenar människor som annars står långt ifrån varandra politiskt. Republikaner och demokrater protesterar sida vid sida, samtidigt som frågan skapar splittring inom partierna.

På flera håll har politiker som tidigare välkomnat datacentren blivit måltavlor för väljarnas ilska, och inför USA:s mellanårsval den 3 november pumpas valannonser om frågan ut.

Invånarna oroar sig för stigande elpriser, vattenbrist och miljö- och hälsorisker. Många anser att teknikjättarna får stora förmåner medan lokalbefolkningen får betala priset.

Samtidigt är det komplicerat. Alla behöver tekniken – få vill bo bredvid den. För somliga ses Loudoun County som ett testfall för resten av världen.

Och mannen bakom utvecklingen där heter Buddy Rizer. På hans skrivbord står en skylt med titeln: ”Arkitekten bakom den här labyrinten.”

Förr var han radio-dj, men han blev kommunens näringslivschef. I dag kallas han ibland: Datacentrens gudfader.

– Men jag har aldrig gett någon ”ett erbjudande de inte kan tacka nej till”, säger han, som en blinkning till maffiafilmen.

När Rizer tillträdde 2007 hade kommunen ekonomiska problem. Mitt emot kontoret stod tre tomma byggnader. Rizer flög till Silicon Valley och uppvaktade techjättarna med billig mark och snabba fiberförbindelser. På åtta år blev området världens störst på datacenter.

Han har läst att tidningar kallat landskapet för dystopiskt. Det gör honom irriterad. Anläggningarna drar in över en miljard om året, runt 40 procent av kommunens budget.

Kritiker anser att de har blivit för beroende av teknikjättarna. Men Rizer räknar i stället upp allt pengarna finansierat: flera skolor, brandstationer, en park, en gigantisk fritidsanläggning. Dessutom har de skapat arbetstillfällen. Från att ha gått på knäna är kommunen idag en av landets rikaste.

På frågor om grannarnas situation kring datacentren blir stämningen spänd. Han tycker det känns anklagande.

– Det är inte rättvist att säga att några få misstag innebär att hela satsningen var dålig. – Plötsligt framställs datacenter som något vi utsätter folk för – när vi byggde dem för deras skull.

Men ett bygge ångrar han faktiskt: Datacentret nära Kasey och Hari. Rizer medger att det placerades för nära bostäder och att kommunen gjorde fel när anläggningen tilläts producera egen eldigitalitet.

– Det är vårt största misstag.

Han jämför datacentren med järnvägar, telefonstolpar och mobilmaster. Alla mötte protester när de kom. – Det är nödvändig infrastruktur. Vad är alternativet, att vi slutar använda internet?

Men inte ens gudfadern tycker att andra borde följa deras exempel fullt ut. Hans avdelning har slutat att aktivt locka dit fler. – Jag skulle till och med hävda att ingen plats borde ha så många datacenter samlade som vi har. Det har jag inga problem med att säga.

Kasey Hatch har märkt hur frågan skapar oväntad politisk enighet. – Jag och min kusin har helt motsatta åsikter. Men när det gäller datacentren är vi fullständigt överens.

Hon är själv inte emot tekniken. Men hon tycker att kommunen har blivit alltför beroende av företagen. Vad spelar det för roll att datacentren drar in en massa pengar om ingen längre vill bo här? frågar hon.

Hon oroar sig också för hälsan. Sedan turbinerna startade har hon fått problem med torra ögon och slem i bröstet. Hon vet inte vad besvären beror på.

I våras publicerades en studie om just Vantage V2. Forskarna beräknade att luftföroreningar från anläggningens elproduktion kan bidra till fler astmabesvär och förtida dödsfall i regionen. Delstatens miljömyndighet har ifrågasatt beräkningarna.

Kasey hanterar det med galghumor. – Jag antar att fler måste dö innan vi kan bevisa det.

Ett par grannar som Aftonbladet talar med överväger nu att stämma företaget bakom datacentret. Samtidigt har kommunen börjat skärpa reglerna för nya anläggningar. Nu diskuteras även att skjuta upp beslut om vissa nya datacenter i upp till ett år. Men redan godkända projekt får fortfarande byggas.

– När datacentren väl är byggda kommer de att stå där i 50 år. Vi måste leva med konsekvenserna under en hel generation, säger Kasey.

Själv tror hon att det redan är för sent för hennes kvarter. Förr älskade hon att sitta på uteplatsen och ha fönstren öppna en vacker, solig dag. Hon vill flytta, men vart? Nästan överallt finns nya datacenterplaner. Hon är rädd att hamna i samma situation igen.

Så hon fortsätter kämpa för att varna andra. 640 000 personer är medlemmar i amerikanska grupper som protesterar mot nya datacenter. Under tre månader bildades 220 nya grupper. Motståndet finns nu i minst 43 av landets 50 delstater, enligt Data Center Opposition Report, som kartlägger gräsrotsrörelsen.

Sex av tio amerikaner uppger i en undersökning att de skulle känna sig obekväma med ett nytt datacenter i sitt närområde.

Över 45 miljoner dollar har spenderats på politiska annonser som nämner datacenter inför mellanårsvalet den 3 november. Både demokrater och republikaner använder frågan i sina kampanjer, enligt en granskning av NPR och analysföretaget AdImpact. 34 lokala omröstningar om datacenter hålls i åtta delstater på valdagen den 3 november. Förslagen handlar bland annat om att begränsa, stoppa eller skärpa kraven för nya anläggningar.

Bara en av tre amerikaner godkänner den snabba takten i byggandet av datacenter som stöder artificiell intelligens och de flesta skulle motsätta sig att bygga ett i sitt eget samhälle, enligt en Reuters/Ipsos-undersökning.

Källor: Data Center Opposition Report, Reuters/Ipsos, Pew Research Center, NPR/AdImpact, Ballotpedia.

Tjänstgörande redaktör: Edvin Lundqvist, Linnea Digerstedt och Nils Höglander. Tf chefredaktör och tf ansvarig utgivare: Karin Schmidt. Stf ansvariga utgivare: Eric Rosén och Magnus Herbertsson. Redaktionschef: Karin Schmidt.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Virginias miljömyndighet Department of Environmental Quality (DEQ) utfärdade den 15 september 2023 ett luftutsläppstillstånd för Vantage Data Centers VA2 LLC med registreringsnummer 74242. Tillståndsansökan omfattade även 40 dieseldrivna reservgeneratorer och två ytterligare generatorer för att starta anläggningens elsystem vid avbrott.

- Virginia Mercury rapporterade den 20 juli 2026 att DEQ registrerat ett fel i en kritisk 480-voltsbrytare vid Vantage VA2, vilket medförde att anläggningens dieseldrivna reservgeneratorer användes under flera timmar.

- Virginia Mercury rapporterade att DEQ i juli 2026 endast hade godkänt ett luftutsläppstillstånd för datacenter med egen naturgasbaserad elproduktion i Virginia, nämligen Vantage VA2. Myndigheten hade samtidigt fått ytterligare en ansökan om sådan elproduktion från ett datacenterprojekt i Charles City.

- Miljöorganisationen Piedmont Environmental Council uppgav i maj 2026 att Loudoun County hade fler än 4 000 dieseldrivna reservgeneratorer kopplade till datacenter. Generatorerna omfattas normalt av driftbegränsningar som tillåter användning vid strömavbrott och regelbundna funktionstester.

- Piedmont Environmental Council uppgav att Vantage VA2:s luftutsläpp regleras genom ett tillstånd för mindre utsläppskällor. Organisationen framhöll att denna tillståndskategori normalt inte kräver offentliga utfrågningar om ingen sådan begärs.

- Loudoun Countys kommunstyrelse beslutade den 18 mars 2025 att datacenter i flera industriområden inte längre automatiskt skulle få byggas med stöd av befintlig detaljplanering. Nya projekt måste i stället genomgå en särskild tillståndsprövning där kommunstyrelsen fattar beslut.

- Loudoun County fastställde särskilda övergångsbestämmelser som innebär att vissa datacenteransökningar som godtagits före den 12 februari 2025 fortfarande kan behandlas utan den nya särskilda tillståndsprövningen.

- Loudoun County meddelade att nästa etapp av kommunens regelöversyn omfattar buller, egen elproduktion, batterilagring, byggnadshöjder och placering av transformatorstationer. Kommunens planeringsunderlag anger att förslagen väntas behandlas av planeringskommissionen i februari 2027.

- Loudoun County redovisade att bygglov utfärdades för över 10 miljoner kvadratfot datacenteryta under 2025, vilket var den största sammanlagda datacenterytan som godkänts för byggnation under ett enskilt år i kommunens historia.

- Loudoun County redovisade att 32 av 39 politiskt prövade ansökningar om datacenter godkändes mellan 2022 och maj 2026. Kommunens sammanställning omfattade dessutom cirka 35,7 miljoner kvadratfot datacenteryta i projekt som godkänts eller befann sig i senare planeringsskeden men ännu inte byggts.

- Virginias granskningsmyndighet Joint Legislative Audit and Review Commission (JLARC) konstaterade i sin datacentergranskning från december 2024 att omkring en tredjedel av delstatens datacenter låg nära bostadsområden. Myndigheten bedömde att bristande fysisk planering hade bidragit till konflikter mellan industriell verksamhet och bostäder.

- JLARC konstaterade att datacenter kan orsaka kontinuerligt lågfrekvent buller som stör närboende även när ljudnivåerna inte överskrider lokala bullergränser. Myndigheten rekommenderade att delstatens lagstiftare uttryckligen ger kommunerna rätt att kräva bullermodellering och använda särskilda mätmetoder för lågfrekventa ljud.

- JLARC beräknade i sin granskning att Virginias datacenterindustri bidrog till cirka 74 000 direkta och indirekta arbetstillfällen, 5,5 miljarder dollar i arbetsinkomster och 9,1 miljarder dollar i årligt ekonomiskt värde i delstaten. Myndigheten konstaterade att en stor del av effekterna uppstår under byggfasen.

- Virginias energitillsynsmyndighet State Corporation Commission beslutade den 25 november 2025 att införa en särskild elkundskategori för verksamheter med ett effektbehov på minst 25 megawatt. Reglerna börjar gälla den 1 januari 2027 och omfattar bland annat stora datacenter.

- State Corporation Commission beslutade att berörda stora elkunder ska betala för minst 85 procent av avtalad distributions- och överföringskapacitet samt 60 procent av avtalad produktionskapacitet. Syftet med beslutet är att begränsa risken att kostnaderna för datacentrets elinfrastruktur överförs till andra elkunder.

- Den regionala elnätsoperatören PJM Interconnection meddelade att nästan 4 000 megawatt datacenterförbrukning oväntat kopplades bort från elnätet i norra Virginia den 22 juli 2026. Datacentren övergick till reservkraft samtidigt som störningar i nätets spänning och frekvens krävde åtgärder från nätoperatörerna.

- PJM Interconnection meddelade den 10 september 2026 att organisationen föreslagit nya tekniska tillförlitlighetskrav för stora elförbrukare, däribland datacenter. Åtgärden följde störningen i juli, som organisationen beskrev som den tredje mätbara händelsen av samma slag under två års period.

Utöver buller och elförbrukning finns oro för anläggningarnas påverkan på Luftkvaliteten. Hatch berättar att hon sedan naturgasturbinerna började användas har fått besvär med torra ögon och slem i bröstet. Hon vet inte vad symptomen beror på.

Under våren publicerades en studie om Vantage V2 där forskare beräknade att luftföroreningar från anläggningens elproduktion kan bidra till fler astmabesvär och förtida dödsfall i regionen. Delstatens miljömyndighet har ifrågasatt beräkningarna.

Hatch uttrycker frustration över svårigheterna att få hälsoriskerna klarlagda. Några andra boende i området överväger samtidigt att väcka talan mot företaget bakom datacentret.

Konflikterna är inte begränsade till Virginia. Protester mot nya datacenter har blivit en politisk fråga i stora delar av USA. Vid lokala möten har motsättningarna lett till högljudda konfrontationer, stark misstro mot folkvalda och i vissa fall handgemäng.

Motståndet går över traditionella partigränser. Både republikaner och demokrater deltar i protesterna, samtidigt som datacenterfrågan skapar interna motsättningar inom partierna. Politiker som tidigare välkomnade etableringarna har på flera håll mött kritik från sina väljare.

Enligt Data Center Opposition Report, som kartlägger den amerikanska gräsrotsrörelsen, är omkring 640 000 människor medlemmar i grupper som motsätter sig nya datacenter. Under en tremånadersperiod bildades 220 nya grupper och organiserat motstånd finns nu i minst 43 av USA:s 50 delstater.

Undersökningar visar också på en utbredd skepsis mot fortsatt utbyggnad. Pew Research Center har redovisat att sex av tio amerikaner skulle känna sig obekväma med ett nytt datacenter i närområdet.

En undersökning från Reuters och Ipsos visar att endast omkring en tredjedel av amerikanerna godkänner den snabba utbyggnadstakten för datacenter som stöder artificiell intelligens. En majoritet skulle dessutom motsätta sig en sådan anläggning i det egna lokalsamhället.

Inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november 2026 har frågan fått stort utrymme i politiska kampanjer. En granskning från NPR och analysföretaget AdImpact visar att över 45 miljoner dollar har lagts på politiska annonser som nämner datacenter.

Båda de stora partierna använder ämnet i sin valkommunikation. Samtidigt hålls 34 lokala omröstningar om datacenter i åtta delstater på valdagen, enligt Ballotpedia. Förslagen handlar bland annat om att stoppa nya etableringar, införa begränsningar eller skärpa tillståndskraven.

Invånarnas invändningar omfattar även risken för vattenbrist, högre elpriser och miljörelaterade hälsoproblem. Många anser att teknikföretagen får omfattande ekonomiska fördelar samtidigt som människor som bor nära anläggningarna får hantera störningarna.

Kasey Hatch beskriver hur datacenterfrågan har skapat samsyn även mellan människor med helt olika politiska uppfattningar. Hon och hennes kusin har normalt motsatta politiska åsikter men delar kritiken mot den lokala datacenterutbyggnaden.

Hatch motsätter sig inte användningen av digital teknik. Hennes kritik gäller i stället hur kommunen har hanterat etableringarna och hur beroende den har blivit av intäkterna från företagen.

Hon befarar att situationen i det egna bostadsområdet redan är svår att förändra. Datacenter är långsiktiga investeringar och hon räknar med att anläggningarna kan finnas kvar i omkring 50 år.

Tidigare använde hon gärna sin uteplats och hade fönstren öppna under varma dagar. Nu vill hon flytta men är osäker på vart hon skulle kunna ta vägen utan att riskera att hamna nära nya datacenterprojekt.

Hatch fortsätter därför att dokumentera bullret och informera andra invånare om sina erfarenheter. Hennes mål är att uppmärksamma problemen innan ytterligare bostadsområden hamnar intill nya anläggningar.