Över 1 300 gripna efter våldsamma protester i Frankrike

Fler än 1 300 personer greps och 53 medlemmar av säkerhetsstyrkorna skadades under lördagens omfattande protester i Frankrike den 24 oktober. Frankrikes inrikesdepartement presenterade uppgifterna på söndagen. Trots våldsamma sammandrabbningar på flera platser blev oroligheterna sammantaget mindre omfattande än befarat.

Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez redovisade sammanlagt 289 demonstrationer runt om i landet. Myndigheterna hade mobiliserat 70 000 poliser och gendarmer inför protesterna, däribland personal från specialenheterna RAID, GIGN och BRI. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade att säkerhetsstyrkorna förstärkts med omkring 10 000 personer jämfört med föregående helg.

Redan vid klockan 22 på lördagskvällen hade närmare 1 000 personer gripits. Laurent Nuñez pekade då ut svartklädda extremister som ansvariga för våldsamheterna, rapporterade nyhetsbyrån AFP. Polisen använde tårgas, vattenkanoner och chockgranater. Inrikesministern meddelade även att polisiära insatser hade förhindrat flera planerade angrepp mot offentliga byggnader.

Två demonstranter fick allvarliga skador, en i Toulouse och en i Clermont-Ferrand. Demonstranten David berättade för nyhetsbyrån AFP att poliser hade beordrat människor att lägga sig ned och dra sig tillbaka innan de började fälla personer till marken. David blödde efter vad han beskrev som ett batongslag från polisen.

I Lyon rapporterade prefekturen i departementet Rhône att 36 personer hade gripits. Sammanlagt 22 personer skadades, varav 18 tillhörde säkerhetsstyrkorna. Myndigheterna registrerade också skador på tre affärslokaler.

Även i Grenoble förekom våldsamma konfrontationer. Prefekturen i Isère redovisade sju gripanden samt skador på åtta poliser och sju demonstranter. Myndigheterna identifierade omkring 400 svartklädda personer som deltog i sammandrabbningar vid sidan av demonstrationerna.

Efter tidigare oroligheter införde myndigheterna i Grenoble utegångsförbud i delar av stadskärnan och närliggande handelsområden. Förbudet gällde från klockan 18.00 den 24 oktober till klockan 06.00 den 25 oktober.

I Paris hade omfattande säkerhetsåtgärder genomförts. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade att fler än 20 tunnelbanestationer stängdes och att flera större kulturinstitutioner höll stängt under lördagen. Butiker i stadens centrala delar hade dessutom skyddat sina skyltfönster.

Inför demonstrationerna hade Frankrikes inrikesdepartement instruerat prefekterna att särskilt kontrollera planerade demonstrationståg i närheten av affärer som plundrats den 17 oktober. Myndigheterna skulle vid behov ändra färdvägarna eller besluta om lokala demonstrationsförbud.

Fackförbundet CGT kritiserade myndigheternas hantering och meddelade att flera redan godkända demonstrationsvägar hade ändrats med kort varsel. Organisationen ansåg att begränsningarna försvårade möjligheterna att genomföra protesterna.

På söndagen var spåren efter lördagens oroligheter relativt begränsade på flera platser i centrala Paris. En uppblött protestskylt med krav på högre ersättning till löntagare låg vid en vägkant. I närheten hade någon försökt slå sönder ett fönster.

En man i området beskrev lördagens händelser som stökiga men uppgav att skadorna på platsen var små. Han berättade att någon försökt krossa en fönsterruta, men att försöket inte orsakat någon större förstörelse.

Uppgifterna om hur många som deltog i protesterna skiljer sig kraftigt mellan arrangörerna och myndigheterna. Fackliga centralorganisationen CGT uppskattade deltagarantalet till omkring 800 000 personer i hela Frankrike. Inrikesdepartementets motsvarande siffra var drygt 400 000.

Protestvågen började med missnöje bland gymnasieelever över personalbrist och otillräckliga resurser i skolorna, rapporterade nyhetsbyrån Associated Press. Kraven utvidgades senare till att bland annat omfatta högre studiestöd, fler lärare och begränsningar av hyreshöjningar.

Fackförbundet CGT meddelade den 21 oktober att organisationen ville att regeringen skulle inleda förhandlingar om löner, pensioner och offentliga tjänster. CGT uppgav samtidigt att samtalen med premiärminister Sébastien Lecornus regering inte hade lett till någon överenskommelse om de sociala kraven.

Oroligheter hade förekommit även under föregående helg. Frankrikes justitieminister Gérald Darmanin meddelade den 23 oktober att 232 personer hade frihetsberövats genom beslut om fängslande efter dessa händelser. Han redovisade också 1 144 personer som överlämnats till rättslig prövning och 263 rättsliga förfaranden där misstankar om organiserad brottslighet ingick.

Protesterna väntas fortsätta. CGT meddelade den 24 oktober att organisationen tillsammans med andra fackliga organisationer planerar en ny landsomfattande strejk- och demonstrationsdag torsdagen den 5 november 2026.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?