Donald Trump vill se fler svenskar invandra till USA

AI-genererad illustration

Nyheter

Donald Trump vill se fler svenskar invandra till USA

Av Peter Karlsson•Publicerad: 25 okt 12:14•3 min

USA:s president Donald Trump återkom på lördagen den 24 oktober till sin tidigare kritik mot invandring från vissa delar av världen. Under ett republikanskt kampanjmöte i Perry i delstaten Georgia framhöll han Norge, Sverige och Danmark som länder han hellre vill att människor invandrar till USA.

I talet använde Trump återigen en nedsättande beteckning om länder som Libyen, Jemen, Haiti och Somalia. Han beskrev länderna som präglade av terrorism och ifrågasatte varför USA tar emot invandrare från tredje världen i stället för från de skandinaviska länderna. Formuleringen var en variant av ett uppmärksammat uttalande som han gjorde under sin första presidentperiod 2018.

Den amerikanska nyhetssajten Mediaite rapporterade den 24 oktober att Trump i samband med uttalandet återberättade ett samtal med tio demokratiska senatorer. Han använde mötet som bakgrund när han beskrev sina tidigare ståndpunkter om invandring från olika länder.

Trumps ursprungliga uttalande gjordes den 11 januari 2018 under förhandlingar i Vita huset om ett partiöverskridande migrationsförslag. Faktagranskningsorganisationen FactCheck.org har dokumenterat att förslaget bland annat omfattade skydd mot utvisning för närmare 690 000 personer som hade kommit till USA som barn. Frågan gällde migrationsprogrammet Deferred Action for Childhood Arrivals, DACA.

Den demokratiske senatorn Richard Durbin deltog vid mötet 2018. I ett uttalande som publicerades av USA:s senats justitieutskott den 10 december 2025 bekräftade Durbin att Trump hade använt den nedsättande beskrivningen av vissa länder. Durbin hänvisade även till att presidenten senare offentligt hade bekräftat sitt ordval.

Trump hade tidigare förnekat att han använt uttrycket vid mötet i Vita huset, något som nyhetsbyrån Associated Press uppmärksammade i december 2025. Vid ett tal i Mount Pocono i Pennsylvania den 9 december samma år medgav han däremot att han hade använt formuleringen. FactCheck.org dokumenterade att han även vid det tillfället lyfte fram Norge, Sverige och Danmark som exempel på länder han ville se fler invandrare från.

Lördagens kampanjmöte arrangerades på Guardian Centers, 600 Perry Parkway i Perry. Republikanernas officiella kampanjorganisation Trump 47 Committee hade angett klockan 19.00 lokal tid som planerad start för presidentens tal. Den lokala tv-stationen WPGA rapporterade den 20 oktober att evenemanget ursprungligen var planerat att hållas i Macon men hade flyttats till Perry fyra dagar före genomförandet.

Besöket ingick i republikanernas kampanj inför mellanårsvalet den 3 november. Enligt Fox 5 Atlanta deltog Trump för att stödja Mike Collins kandidatur till USA:s sena t och Rick Jacksons kandidatur till guvernör i Georgia. Presidenten hade även tidigare offentligt ställt sig bakom Jackson.

Kampanjmötet ägde rum under Georgias förtidsröstning, som enligt delstatens valmyndighet Georgia Secretary of State pågår mellan den 13 och 30 oktober. Samma dag höll den demokratiske senatorn Jon Ossoff och USA:s tidigare transportminister Pete Buttigieg ett kampanjevenemang i Atlanta. Fox 5 Atlanta rapporterade att deras framträdande behandlade sjukvård och levnadskostnader.

Under sitt tal i Perry tog Trump även upp andra frågor än invandring. Enligt Mediaite hävdade presidenten att Danmark hade överlämnat Grönland till USA och att de båda länderna hade ett nära samarbete. Påståendet om ett överlämnande var ett uttalande från Trump och inte ett fastställt sakförhållande.

Den amerikanska tidningen The Atlanta Journal-Constitution rapporterade den 25 oktober att Trump under samma kampanjmöte också presenterade planer på en ny fabrik för biltillverkaren Audi i centrala Georgia. Den angivna investeringen uppgick till 4,2 miljarder dollar.

Uttalandena om skandinavisk invandring är därmed en återkommande del av Trumps offentliga framträdanden. Han har vid flera tillfällen, både under tidigare presidentperioder och under det senaste året, uttryckt att han föredrar fler invandrare från Norge, Sverige och Danmark framför invandring från vissa andra länder.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar en saklig och neutral språkdrift. Den förlitar sig i hög grad på externa källor och återger uppgifter med tydliga källhänvisningar (t.ex. Mediaite, FactCheck.org, AP, AJC, Fox 5 Atlanta), vilket hjälper läsaren att särskilja journalistens ord från källornas påståenden. Språket beskriver vad som sagts av aktörer snarare än att journalisten gör egna bedömningar, och begrepp som 'nedsättande beteckning' används för att beskriva innehållet i ett uttalande, inte som journalistens egna värderingar. Texten noterar osäkerheter där det är relevant (såsom sakförhållandets status kring överlämnande av Grönland) och hänvisar till faktakontroll-organisationer när det är tillämpligt. Sammanfattningsvis känns artikeln i stort sett neutralt och oberoende i sitt språkbruk, utan egenvärderande eller dramatiserande tonfall.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
45%
35%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lyfter fram Trumps ordval och kritiserar hans vilja att prioritera invandring från nordiska länder framför andra grupper, samtidigt som den refererar till faktakontroller och motröster från demokratiska politiker. Denna mix av kritisk rapportering, kopplad till att ifrågasätta reguljära invandringsargument och att lägga tyngd på språkbrukets problematiska natur, gynnar en vänsterrikning som betonar jämlikhet, kritik mot diskriminerande eller exkluderande retorik och behovet av större transparens i politiska påståenden.

Rubrik och framing:
Framingen fokuserar på Trumps kontroversiella invandringsuttalanden och framhäver kritiska faktorer såsom nedvärderande språk samt faktakontroller, vilket framstår som en problematiserande framställning av hans synsätt.

Språk och ton:
Kritiskt men faktabaserat; framställningen betonar verifierade uppgifter och motröster utan att känna till grundfakta som stödjer uttalanden.

Källbalans:
Största utrymmet ägnas åt Trump och hans uttalanden samt relaterade källor; inkluderar faktakontroller och politiska motparter som kommenterar hans ord.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas såsom röster från invånare och invandringsberörda grupper, samt en längre samhällspolitiskt kontext kring invandring och nordisk/internationell migration.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.