Datacenter kan bryta vindkraftens investeringsstopp

Investeringarna i svensk vindkraft har åter stannat av efter ett kort trendbrott i början av året. Green Power Sweden redovisade investeringsbeslut om 189 MW ny vindkraft och 120 MW solkraft under första kvartalet 2026, men under det andra kvartalet fattades inte ett enda investeringsbeslut om vare sig ny vindkraft eller storskaliga solcellsparker. För vindkraften har investeringsnivån i stort sett varit mycket låg i närmare två år.

Nils Grunditz, vd för Green Power Sweden, beskriver läget som en kombination av svagare marknadsförutsättningar och politisk osäkerhet. Enligt honom har efterfrågan på ny elproduktion inte ökat tillräckligt för att få fart på investeringarna. Vindkraft fortsätter ändå att byggas de närmaste två åren genom projekt som redan har fått investeringsbeslut, men därefter minskar mängden planerade projekt. SCB:s preliminära statistik visar att vindkraften producerade 23,18 TWh mellan januari och juli 2026, av Sveriges totala nettoproduktion på 96,93 TWh under perioden.

En möjlig ny kundgrupp är datacenter. Grunditz uppger att sådana verksamheter generellt har högre betalningsvilja för el än mer traditionell industri och att flera medlemsföretag i Green Power Sweden ser ett stort antal datacenter som väntar på nätanslutning. Svenska kraftnät redovisade den 1 september 2026 ansökningar om nätanslutning för datacenter motsvarande 6 984 MW i transmissionsnätets anslutningskö. Industriprojekt stod samtidigt för ytterligare 11 122 MW efterfrågad effekt. Energimyndigheten har beräknat att svenska datacenter använder drygt 3 TWh el om året och att förbrukningen kan överstiga 9 TWh omkring 2030 om samtliga aviserade etableringar genomförs.

Den internationella utvecklingen visar också på omfattande investeringar inom sektorn. IEA uppgav i april 2026 att investeringarna hos fem stora teknikföretag översteg 400 miljarder dollar under 2025 och väntades öka med ytterligare 75 procent under 2026, med datacenter som en central drivkraft bakom den ökande globala efterfrågan på el.

Green Power Sweden ser även det svenska valresultatet som en möjlig förändring av förutsättningarna för förnybar elproduktion. Grunditz säger att organisationen är mycket hoppfull om ambitionsnivån för förnybar energi hos de partier som väntas försöka bilda regering. Green Power Sweden bedömer att de rödgröna partierna har stått närmare vindkraftsbranschens önskemål än den tidigare Tidöregeringen. Valmyndigheten fastställde den 19 september mandatfördelningen till 99 mandat för Socialdemokraterna, 30 för Vänsterpartiet, 22 för Miljöpartiet och 25 för Centerpartiet. Moderaterna fick 70 mandat, Sverigedemokraterna 62, Kristdemokraterna 22 och Liberalerna 19.

Socialdemokraterna angav inför valet 2026 att partiet vill utvidga möjligheten till statliga lån och stöd till all storskalig fossilfri elproduktion, däribland havsbaserad vindkraft och kärnkraft, enligt en teknikneutral princip. Partiet angav också att datacenter bör bidra med egen elproduktion och att Svenska kraftnäts tidigare arbete med nätanslutningar för havsbaserad vindkraft bör återupptas.

Grunditz efterfrågar teknikneutrala regler och anser att stöd som ges till kärnkraft också bör kunna omfatta vind- och solkraft. Regeringens stödsystem för ny kärnkraft består av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt. Konstruktionen ger ett lägsta ersättningsskydd samtidigt som möjligheten till överkompensation begränsas. Systemet trädde i kraft den 1 augusti 2025. Regeringen uppgav den 2 september 2026 att sex ansökningar om statligt finansiellt stöd till nya kärnkraftsreaktorer hade lämnats in och att modellen omfattar investeringar motsvarande upp till omkring 5 000 MW elektrisk effekt.

Green Power Sweden anser inte att statligt finansierade elnätsanslutningar till tillståndsgivna havsbaserade vindkraftsparker är tillräckligt. Grunditz uppger att branschen även vill se någon form av prisgaranti motsvarande den modell som används för kärnkraft. Svenska kraftnät uppgav i juni 2026 att myndigheten planerar investeringar på cirka 215 miljarder kronor i transmissionsnätet under det kommande decenniet. Myndigheten uppgav samtidigt att ledtiden till förhandsbesked för nätanslutningar hade minskat med nära 30 procent.

Även tillståndsprocesserna påverkar utbyggnaden. Energiföretagen Sverige uppgav i september 2026 att 86 procent av de vindkraftsprojekt vars tillståndsansökningar avgjordes under 2025 fick nej från kommunerna. Organisationen pekar ut detta som en betydande faktor för möjligheten att bygga ny landbaserad vindkraft. Nya regler om intäktsdelning från vindkraft till närboende började samtidigt gälla den 1 juli 2026 efter riksdagens beslut om regeringens proposition om vindkraft i kommuner.

Låga elpriser har också pressat ekonomin för delar av vindkraftsbranschen, särskilt eftersom priserna ofta sjunker när det blåser och produktionen är hög. Flera vindkraftsbolag redovisar förluster. Grunditz anser samtidigt att bilden av en generellt olönsam vindkraftssektor är för förenklad. Han uppger att resultatet bland annat påverkas av lånevillkor och vilka typer av elavtal som bolagen har tecknat, men beskriver situationen som tydligt svårare i norra Sverige.