AI-genererad illustration
Danskar ska hjälpa till att kartlägga 312 500 vykort
Det Kgl. Bibliotek och Danmarks Nationalmuseum ska digitalisera omkring 312 500 danska vykort från perioden 1888 till åren kring millennieskiftet. Arbetet ska pågå fram till 2027 och är tänkt att göra den omfattande samlingen mer användbar som historisk källa över förändringar i danska städer och byar.
Den del av materialet som inte längre omfattas av upphovsrätt publiceras successivt på Nationalmuseets plattform Hvor er det fra?, där allmänheten kan hjälpa till att fastställa bland annat när fotografierna togs, vad de visar och var motiven fanns. Hittills har 23 500 vykort lagts ut. För många av bilderna saknas närmare uppgifter helt, medan andra endast har en ungefärlig ortsangivelse.
Nationalmuseet lanserade Hvor er det fra? 2020 för att frivilliga skulle kunna komplettera historiska fotografier, framför allt med geografisk information. Registrerade användare kan bland annat kommentera bilder, spara material för senare arbete samt markera fotografens position och motivets läge och riktning på en digital karta.
De vykort som ännu inte kan publiceras på crowdsourcingplattformen blir enligt Det Kgl. Bibliotek successivt sökbara på bibliotekets egen webbplats i takt med digitaliseringen. Målet med den geografiska registreringen är enligt Nationalmuseet att bygga upp ett digitalt historiskt kartlager där fotografier kan utforskas utifrån plats och visa hur olika områden har förändrats över tid.
Danmarks kulturminister Zenia Stampe har uppmanat danskarna att söka efter motiv från sina egna hemtrakter och bidra med kunskap om gator och miljöer som har byggts om, sanerats eller förändrats på andra sätt. Det Kgl. Bibliotek hoppas att arbetet ska ge mer kunskap om Danmarks historia och hur landet har utvecklats under perioden som vykorten täcker.
Plattformen utvidgades under 2024 och 2025 genom ett samarbete mellan Nationalmuseet, Museum Lolland-Falster och Den Gamle By. Den Gamle By uppger att frivilliga under den perioden placerade fler än 5 000 av museets bilder på kartan, vilket motsvarade 78 procent av det bildmaterial som ingick i satsningen.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att ta egna ställningstaganden eller dra egna slutsatser. Information presenteras som fakta eller återgivna uppgifter från källor som Det Kgl. Bibliotek, Nationalmuseet och Den Gamle By, utan laddade ord eller emotionellt språk som är journalisten egen formulering. Inga överdrifter, spekulationer eller förstärkningar görs, och eventuella värderingar i form av utrop eller uppmaningar återges som någon annans uttalande (t.ex. från kulturministern). Formuleringar som kan uppfattas som positivt värderande, såsom ”omfattande samlingen”, ”mer användbar som historisk källa” eller ”byggt upp ett digitalt historiskt kartlager”, kan betraktas som sakliga beskrivningar av projektets syfte och omfattning. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende skriven. Poängen är inte 100 på grund av mindre tolkningsutrymme om ord som 'tänkt att göra mer användbar' kan uppfattas som en värdering från journalistens sida, men detta är mycket marginellt och inte starkt värderande.
Förklaring:
Artikeln lyfter fram statliga kultur- och forskningsinstitutioner i en positiv roll och betonar offentlig förvaltning och kollektivt deltagande i ett kunskapsskapande projekt. Detta stämmer väl med vänsterideologins betoning på starkare stat, offentliga satsningar och sociala projekt med fokus på historisk kunskap och jämlik tillgång. Samtidigt finns en pragmatisk, icke-ideologisk ton utan ideologisk konflikt, vilket ger ett positivt inslag för mitten, men den tydliga frånvaron av marknads- eller individansvarslösningar gör att högeråsikter inte gynnas alls.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att ett nationellt kultur- och kunskapsprojekt pågår för att digitalisera och geografiskt kartlägga historiskt material med hjälp av allmänheten. Problemet är bristen på information om många vykort, och lösningen är frivillig insats via en digital plattform som främjas av statliga institutioner.
Språk och ton:
Språket är neutralt och sakligt utan värdeladdade ord, vilket gör att inga särskilda aktörer framstår som positiva eller negativa utifrån ordvalet.
Källbalans:
Källor består primärt av statliga och kulturella institutioner som Det Kgl. Bibliotek, Danmarks Nationalmuseum och kulturministern. Det finns inte någon tydlig motvikt eller opposition, men artikeln handlar också om allmänhetens deltagande, vilket breddar perspektivet något.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas är eventuella kritikpunkter mot offentliga satsningar, ekonomisk kostnad, eller alternativa privata initiativ. Frånvaron av kritiska röster kring statliga kulturprojekt ger en begränsad kontext som kan påverka politisk tolkning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Sabotagemisstänkte Daniel V efterlyst i hela Europa
Den 48-årige Daniel V har efterlysts i hela Europa efter en serie misstänkta sabotage mot...
Partiledarna visar valspurten bakom kulisserna
Med en vecka kvar till riksdagsvalet den 13 september går valrörelsen in i sitt slutskede....
FBI utreder försvinnanden bland forskare med känslig insyn
FBI leder en undersökning av möjliga samband mellan minst tio döda eller försvunna forskare, militärer...
Över 6 000 demonstrerade inför avgörande val
Över 6 000 personer samlades på lördagen i Magdeburg inför söndagens delstatsval i Sachsen-Anhalt. Manifestationen...
