Förare frias från grovt rattfylleri trots 2,8 promille

Östersunds tingsrätt har friat en man i 50-årsåldern från åtal om grovt rattfylleri. Mannen hade 2,8 promille alkohol i blodet när han undersöktes av polisen, men domstolen anser att det inte går att utesluta att han druckit alkoholen efter bilfärden.

Händelsen inträffade i september i Östersunds kommun. En butiksanställd kontaktade polisen efter att ha sett mannen lämna platsen i en bil. Före avfärden hade mannen uppträtt på ett sätt som tydde på kraftig berusning. Han hade bland annat haft svårt att hålla balansen och hantera sina bilnycklar.

Polisen påträffade mannen i hans bostad, där ett alkoholprov togs omkring en och en halv timme efter den aktuella körningen. Blodprovet visade en alkoholkoncentration på 2,8 promille.

Mannen förnekade att han hade kört alkoholpåverkad. Han uppgav att han varit nykter under bilfärden och först efter hemkomsten druckit en hel flaska vodka.

Östersunds tingsrätt bedömer att flera omständigheter talar för att mannen var berusad när han körde. Domstolen anser samtidigt att utredningen inte motbevisar hans uppgifter om att alkoholen konsumerades efter körningen. Åtalet ogillas därför.

Enligt Polismyndigheten ligger den normala gränsen för grovt rattfylleri vid 1,0 promille alkohol i blodet eller 0,50 milligram alkohol per liter utandningsluft. Straffskalan för brottet omfattar fängelse i högst två år.

Rättsmedicinalverket ansvarar för analyser av blodprov som utförs på uppdrag av polisen vid misstänkta rattfylleribrott. Myndigheten framhåller att alkoholmätningarnas tillförlitlighet och noggrannhet är särskilt betydelsefulla när alkoholkoncentrationen används som bevisning i brottmål.

När en misstänkt förare hävdar att alkoholen druckits först efter körningen aktualiseras frågan om eftersupning. I den statliga utredningen SOU 2006:12 beskrivs hur sådana invändningar behöver undersökas när föraren påträffas efter att färden avslutats. Utredningen pekar bland annat på betydelsen av vittnesuppgifter, undersökningar av fordon och provtagning av blod eller urin för att klarlägga tidpunkten för alkoholkonsumtionen.

Frågan om särskild lagstiftning mot eftersupning har tidigare behandlats av regeringen. I departementspromemorian Ds 2013:28 presenterades ett förslag om straffansvar för den som dricker alkohol efter en bilfärd trots insikt om, eller skälig anledning att anta, att körningen kan bli föremål för en rattfylleriutredning.

Regeringen valde 2017 att inte gå vidare med ett lagförslag om kriminalisering av eftersupning. Riksdagens justitieutskott återkom därefter till frågan i betänkandet 2021/22:JuU10 och föreslog att regeringen på nytt skulle lägga fram ett sådant förslag.

Även tidigare domstolsavgöranden har behandlat situationer där alkohol kan ha konsumtats efter körningen. Hovrätten för Västra Sverige har i ett annat mål fastställt en friande dom eftersom det inte gick att utesluta eftersupning. Domstolen fann att uppgifterna om tidsförloppet och resultaten från alkoholproverna inte räckte för att styrka brottet.

Högsta domstolen har i mål B 3480-14 prövat straffvärdet vid ett styrkt fall av grovt rattfylleri med 3,0 promille alkohol i blodet. Domstolen bedömde att alkoholkoncentrationen motsvarade ett straffvärde på två månaders fängelse även utan ytterligare försvårande omständigheter. Det avgörandet gällde en bevisad rattfyllerikörning och inte frågan om när alkoholen hade konsumertas.

Transportstyrelsen kan återkalla ett körkort även när innehavaren är misstänkt för rattfylleri. Myndigheten kan dessutom granska en persons lämplighet att inneha körkort utifrån pålitlighet i nykterhetshänseende. Det finns dock inga uppgifter i underlaget om att Transportstyrelsen har fattat något sådant beslut beträffande mannen i Östersund.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?