ChatGPT och Claude stoppas på Regeringskansliets datorer

Från måndagen den 26 oktober ska anställda vid Regeringskansliet inte längre kunna använda AI-tjänsterna ChatGPT och Claude direkt från sina tjänstedatorer. Sveriges Radios Ekot har tagit del av intern information som visar att myndigheten inför nya begränsningar för personalens användning av artificiell intelligens.

Regeringskansliet vill att medarbetarna använder AI-tjänster som myndigheten har godkänt och tecknat avtal för. Ett av dessa är Microsoft Copilot, där säkerhetsinställningarna också har skärpts efter en särskild översyn. Regeringskansliets presstjänst har av säkerhetsskäl avstått från att specificera vilka förändringar som har genomförts.

Digitaliseringsdirektör Mikael Wettercrantz har på Regeringskansliets intranät framhållit att användningen av AI-tjänster som saknar avtal med myndigheten kan medföra risker för informationssäkerheten.

Begränsningarna omfattar dock inte samtliga anställda. Vissa medarbetare kommer fortfarande att kunna använda ChatGPT och Claude genom en särskild plattform som Regeringskansliet har utvecklat internt, enligt Sveriges Radios Ekot.

Regeringskansliets presstjänst har även bekräftat för Sveriges Radios Ekot att användningen av den kinesiska AI-tjänsten DeepSeek begränsades redan före det aktuella beslutet. Myndigheten har därmed tidigare vidtagit åtgärder mot användningen av externa AI-verktyg.

Liknande begränsningar har införts inom Skatteverket och Statens institutionsstyrelse, Sis. Kronofogden arbetar samtidigt med att bereda frågan om spärrar för AI-tjänster, visar Sveriges Radios Ekots kartläggning.

Även Trafikverkets användning av artificiell intelligens har granskats. Sveriges Radios Ekot har tagit del av myndighetens internrevision, som under 2026 identifierat en omfattande användning av omkring tio olika AI-tjänster. Granskningen har bland annat visat exempel där känsliga uppgifter förts in i öppna AI-verktyg och där AI-genererade svar hanterats på ett problematiskt sätt.

Frågor om informationssäkerhet och kontroll över externa AI-tjänster behandlas också i nationella riktlinjer för offentlig sektor. Finansdepartementet meddelade den 21 januari 2025 att regeringen hade tagit emot 18 riktlinjer för generativ artificiell intelligens. Dessa omfattar sju områden: ledning och ansvar, informationssäkerhet, upphovsrätt, dataskydd, etik, arbetsrätt och anskaffning.

Riktlinjerna togs fram av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, efter ett regeringsuppdrag från juli 2024.

Digg rekommenderar att statliga myndigheter fastställer tydliga regler för vilka uppgifter anställda får föra in i generativa AI-system och vilken utrustning som får användas. Myndigheten betonar även betydelsen av informationsklassificering och behörighetsstyrd åtkomst till olika typer av uppgifter.

En annan fråga som Digg lyfter är hur information överförs till externa leverantörer. Myndigheten framhåller att offentlighets- och sekretesslagen och särskilda regler om tystnadsplikt ställer krav på att sekretessbelagda uppgifter inte lämnas till externa AI-leverantörer utan rättsligt stöd.

Integritetsskyddsmyndigheten meddelade den 3 februari 2026 att användningen av AI inom offentlig sektor utgör ett av tre prioriterade områden för årets tillsyn och vägledning. Myndigheten har särskilt betonat kraven på dataskydd när AI-system behandlar känsliga personuppgifter.

I sin vägledning om generativ AI har Integritetsskyddsmyndigheten också klargjort att offentliga verksamheter behöver identifiera vem som är personuppgiftsansvarig och vem som fungerar som personuppgiftsbiträde. Behandling av personuppgifter måste dessutom ha rättslig grund och följa dataskyddsförordningens grundläggande principer.

Statskontoret konstaterade den 27 mars 2026 att det fortfarande är relativt ovanligt att statliga internrevisioner använder AI-modeller i sina granskningar. Myndigheten framhöll samtidigt att statliga verksamheter bör bedöma hur tekniken kan användas som stöd för internrevisionens arbete.

På andra håll inom statsförvaltningen har myndigheter utvecklat egna AI-lösningar. Under Förvaltningspolitisk dag den 21 april 2026 presenterade Centrala studiestödsnämndens generaldirektör Christina Henryson en intern AI-assistent för CSN. Verktyget är bland annat avsett att stödja myndighetens utvecklare och personal inom HR. Konferensen behandlade även frågor om styrning och kontroll av myndigheternas AI-användning.

Myndighetssamarbetet eSam publicerade under 2025 rekommendationer om AI-baserade programmeringsverktyg i offentlig sektor. Organisationen pekade på risker för att känslig källkod och information om myndigheternas verksamhet oavsiktligt kan delas med externa AI-leverantörer.

Parallellt bedrivs utvecklingsarbete med gemensamma AI-system för offentliga verksamheter. AI Sweden meddelade den 2 april 2025 att 55 kommuner, regioner och myndigheter deltog i utvecklingen av en gemensam digital assistent. Fler än 2 000 anställda medverkade i satsningen, vars syfte bland annat är att utveckla stöd för textbearbetning, dokumentklassificering och ärendehantering.

Inom satsningen har AI Sweden utvecklat prototypen Svea. Organisationen beskriver systemet som en digital assistent baserad på öppen källkod, med möjlighet att använda olika språkmodeller. Lösningen körs på teknisk infrastruktur placerad i Sverige.