Centerpartiets regeringsförsök misslyckades – tre alternativ återstår

Centerpartiets försök att samla fem partier bakom en mittenregering har avslutats utan någon överenskommelse. Statsvetaren Andreas Johansson Heinö bedömer att partiet nu står inför tre alternativ: att söka samarbete åt vänster, förhandla med högerpartierna eller gå mot ett extra val.

Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist meddelade måndagen den 26 oktober att det saknas tillräckligt politiskt stöd för en regering bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Beskedet lämnades efter en veckas sonderingar och enskilda möten med samtliga partiledare.

Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro, anser att resultatet var väntat. Han menar att Centerpartiet behövde undersöka mittenalternativet fullt ut innan partiet kunde överväga andra regeringslösningar. Genom sonderingen har partiet, enligt hans bedömning, visat att möjligheterna att nå en överenskommelse har prövats.

Parallellt med partiledarsamtalen har Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Martin Ådahl fört diskussioner med motsvarande företrädare för Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Centerpartiet meddelade den 26 oktober att samtalen identifierat gemensamma ståndpunkter om ekonomisk tillväxt, sysselsättning, välfärdens finansiering och ansvaret för de offentliga finanserna.

Trots dessa gemensamma ståndpunkter kunde partierna inte enas om ett regeringssamarbete. Centerpartiet konstaterade att skillnaderna i partiernas inställning till regeringsfrågan fortfarande utgjorde ett hinder.

Elisabeth Thand Ringqvist framhöll vid måndagens pressträff att Centerpartiet hade undersökt flera möjligheter att lösa det parlamentariska läget. Hon ansåg att ansvaret för ytterligare förflyttningar nu ligger hos de andra partierna.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch hade redan inför Centerpartiets återrapportering klargjort att hennes parti inte tänker medverka till att en mittenregering bildas. Hon uppmanade samtidigt Socialdemokraterna att överväga möjligheten att släppa fram Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som statsminister för att undvika ett extra val.

Även Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har hållit fast vid Ulf Kristersson som statsministerkandidat. I en kommentar till Sveriges Radios Ekot den 19 oktober förklarade hon att Liberalerna ville undersöka möjligheterna att samla de icke-socialistiska partierna bakom honom. Om regeringsbildningen i stället resulterar i en socialdemokratiskt ledd regering avser Liberalerna att verka i opposition.

Både Simona Mohamsson och Ebba Busch stod kvar vid sina respektive partiers stöd för Ulf Kristersson under Centerpartiets sonderingsvecka, vilket också framgick av en TT-rapport av Johanna Ekström som publicerades i Tidningen Näringslivet den 26 oktober.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén framförde den 19 oktober till Sveriges Radios Ekot att Miljöpartiet fortsatt förespråkar en rödgrön regering med klimat, välfärd och jämlikhet som centrala politiska områden. Samtidigt ansåg han att en fullständig prövning av mittenalternativet kunde föra regeringsbildningen vidare.

Centerpartiet har tidigare öppnat för andra lösningar än en fempartiregering. Elisabeth Thand Ringqvist meddelade i TV4:s Nyhetsmorgon den 15 oktober att partiet skulle kunna acceptera en socialdemokratisk enpartiregering, förutsatt att partierna nådde en politisk överenskommelse med tydlig mitteninriktning. Hon pekade då på Vänsterpartiets krav på ministerposter som ett hinder.

Centerledaren har samtidigt satt gränser för vilka regeringar partiet kan acceptera. Under SVT:s partiledarutfrågning den 8 september förklarade Elisabeth Thand Ringqvist att hon föredrog ett extra val framför att släppa fram en regering där Vänsterpartiet ingår. Hon avvisade även regeringssamarbete med Sverigedemokraterna.

Andreas Johansson Heinö utesluter inte att Centerpartiet fortfarande hoppas på att mittenalternativet ska kunna återkomma senare under regeringsbildningen. Han bedömer dock att sådana förhoppningar förutsätter politiska förändringar hos Kristdemokraterna och Liberalerna som han ser som mycket osannolika.

Han tror inte heller att Centerpartiet gärna går till ett extra val. Andreas Johansson Heinö bedömer att partiet riskerar ett hårt väljarstraff och därför har särskilda skäl att vara bekymrat över ett sådant alternativ. Han framhåller samtidigt att även andra partier har anledning att oroas.

Talmannen Andreas Norlén har ännu inte presenterat något nytt sonderingsuppdrag. Efter Elisabeth Thand Ringqvists återrapportering meddelade Riksdagen den 26 oktober klockan 11.43 att talmannen skulle kontakta partiföreträdarna per telefon för att diskutera den fortsatta regeringsbildningen.

En möjlighet är att riksdagen får rösta om Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson som statsminister ytterligare en gång. Andreas Johansson Heinö anser att en sådan omröstning skulle vara ett logiskt nästa steg för att driva processen framåt.

Magdalena Andersson prövades senast i en statsministeromröstning den 15 oktober. Riksdagens redovisning visar att hon fick 99 ja-röster och 248 nej-röster. Ingen ledamot avstod och två ledamöter var frånvarande. Samtliga närvarande riksdagsledamöter från de sju övriga partierna röstade emot förslaget.

Andreas Johansson Heinö hänvisar till att Andreas Norlén tidigare har uttryckt ambitionen att hålla ett högre tempo i regeringsbildningen än efter valet 2018. Statsvetaren anser därför att ytterligare en omröstning vore en naturlig fortsättning efter ett sonderingsuppdrag som inte resulterat i någon regeringslösning.

Han bedömer också att förhandlingarna, särskilt mellan partierna på vänsterkanten, kan intensifieras när antalet återstående statsministeromröstningar minskar. Hittills anser han inte att Centerpartiet eller Vänsterpartiet har utsatts för tillräckligt stark press att ändra sina positioner.

Reglerna för regeringsbildning innebär att en statsministerkandidat kan godkännas om färre än 175 riksdagsledamöter röstar nej. Regeringskansliet klargör att talmannen kan lägga fram högst fyra statsministerförslag som riksdagen förkastar. Om samtliga fyra förslag avslås måste ett extra val hållas, så länge ett ordinarie val inte är planerat inom tre månader.

Oavsett om nästa steg blir en omröstning eller nya sonderingar väntar ytterligare försök att hitta ett regeringsunderlag. Andreas Johansson Heinö anser att Ulf Kristersson ligger närmast till hands för nästa sonderingsuppdrag eftersom tidigare försök inte har lyckats.

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg har också öppnat för att Ulf Kristersson skulle kunna få undersöka möjligheterna till ett regeringssamarbete. I SVT:s Agenda framförde Mikael Damberg att talmannen kunde låta Moderaternas partiledare pröva ett sådant alternativ mot bakgrund av att Centerpartiets sondering inte hade lett till någon lösning.

En tänkbar borgerlig regeringslösning är, enligt Andreas Johansson Heinö, att både Centerpartiet och Sverigedemokraterna fungerar som stödpartier åt en regering ledd av Ulf Kristersson. För att det ska bli möjligt skulle Centerpartiet behöva acceptera en roll som parallellt stödparti, samtidigt som Sverigedemokraterna avstår från kravet på ministerposter.

Statsvetaren bedömer dock att möjligheterna till en sådan uppgörelse är små. Han tvivlar på att Centerpartiet vill delta i förhandlingar som ger Sverigedemokraterna inflytande över regeringspolitiken.

Andreas Johansson Heinö anser även att Sverigedemokraterna skulle kunna överväga att stödja en regering ledd av Ulf Kristersson utan egna ministerposter, mot bakgrund av valförlusten. Däremot har han mycket svårt att se att partiet skulle acceptera en uppgörelse där regeringen samtidigt måste tillmötesgå Centerpartiets viktigaste politiska krav.

Under tiden fortsätter den avgående regeringen att sköta sina uppgifter. Regeringskansliet klargjorde den 17 september att statsministern och övriga statsråd sitter kvar som övergångsregering tills en ny regering tillträder. Övergångsregeringens arbete omfattar främst löpande och brådskande ärenden, och den får inte själv fatta beslut om extra val.