Centerpartiet lovar slopa lönekrav för arbetskraftsinvandring

Centerpartiet vill avskaffa det nuvarande lönegolvet för arbetskraftsinvandring och i stället låta kollektivavtalens lönenivåer styra. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist säger att förändringen skulle bli ett av de första besluten om partiet ingår i en mittenregering. Centerpartiet har även i en riksdagsmotion motsatt sig både det generella lönekravet på 90 procent av medianlönen och möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från arbetstillstånd, och har i stället förespråkat riktade kontroller mot arbetslivskriminalitet.

Det nuvarande kravet för arbetstillstånd är 34 470 kronor i månaden, motsvarande 90 procent av den svenska medianlönen på 38 300 kronor, enligt Migrationsverket. Nivån gäller för ansökningar som lämnas in från och med den 16 juni 2026. Riksdagen beslutade om de nya reglerna före ikraftträdandet den 1 juni 2026. Regelverket innehåller även krav på heltäckande sjukförsäkring och större möjligheter att neka arbetstillstånd när det finns brister hos arbetsgivaren. Regeringen har samtidigt undantagit 27 bristyrken från huvudregeln och satt lönekravet till 75 procent av medianlönen för dessa. Den lägre nivån gäller även bland annat anställda i startupbolag inom tech och life science, vissa nyutexaminerade studenter och personer från Ukraina med tillfälligt skydd.

Centerpartiet vill också införa ett särskilt startup-visum för entreprenörer från länder utanför EU som vill starta innovativa och skalbara företag i Sverige. Niels Paarup-Petersen, partiets integrations- och migrationspolitiska talesperson, anser att Sverige behöver bli bättre på att konkurrera om internationell kompetens och entreprenörer. Förslaget har tidigare kopplats till Centerpartiets mål om 100 nya storföretag i Sverige till 2036, en nationell startup- och scaleupstrategi och kortare handläggningstider hos Migrationsverket.

Svenskt Näringsliv har konstaterat att Sverige saknar en särskild tillståndsform för utländska startupentreprenörer och att tredjelandsmedborgare som vill driva företag i landet i stället omfattas av det generella regelverket för egenföretagare. Organisationen har uppgett att processen för en entreprenör från ett land utanför EU kan ta mer än två år och har jämfört Sverige med fem konkurrentländer som har särskilda lösningar för startupentreprenörer. Även TechSverige har förespråkat ett startup-visum för att attrahera internationell kompetens och entreprenörer.

Företagarna har uppgett att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ursprungligen presenterade 81 yrken som möjliga undantag från det nya lönekravet. Med alternativa beräkningsmodeller omfattade listorna 55 respektive 21 yrken, medan regeringens slutliga beslut omfattade 27 bristyrken.

Centerpartiet säger samtidigt att partiet inte kommer att släppa fram en regering som drar tillbaka permanenta uppehållstillstånd. Elisabeth Thand Ringqvist framhåller att personer födda utomlands länge har varit en del av det svenska samhället och har kommit till Sverige för att bygga sina liv. Den statliga Miniminivåutredningen har föreslagit att permanenta uppehållstillstånd för bland annat flyktingar, alternativt skyddsbehövande och kvotflyktingar som huvudregel ska kunna återkallas och ersättas med tidsbegränsade tillstånd när förutsättningarna är uppfyllda. Sveriges advokatsamfund har avstyrkt förslaget i sin helhet och bland annat invänt mot rättssäkerhetsmässiga konsekvenser och retroaktiv verkan.