Centerpartiet kräver statlig kompensation för minskat jordbruksstöd

Centerpartiet vill att staten kompenserar svenska lantbrukare om EU:s föreslagna minskningar av jordbruksstödet genomförs. EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) framförde kravet under ett besök på Gotland, där hon träffade sju lantbrukare. Enligt Centerpartiet kan Gotlands lantbruk förlora omkring 100 miljoner kronor i stöd.

LRF har beräknat att de öronmärkta svenska jordbruksmedlen minskar med omkring 25 procent under perioden 2028–2034 jämfört med den nuvarande perioden. Organisationen uppskattar att Sverige därmed skulle få omkring 1,5 miljarder euro mindre och att de öronmärkta medlen för Sverige skulle uppgå till cirka 5 miljarder euro.

EU-kommissionens förslag innehåller minst 300 miljarder euro för inkomst- och krisstöd till jordbruket under 2028–2034. Av detta är minst 293,7 miljarder euro öronmärkade för inkomststöd till lantbrukare. Kommissionen har även föreslagit en krisreserv på 6,3 miljarder euro, kallad Unity Safety Net, för marknadsstörningar som påverkar jordbruket.

Emma Wiesner beskriver enligt Centerpartiet förslaget som en omfattande förändring av EU:s jordbrukspolitik och framhåller att en minskning på 25 procent skulle påverka svenska lantbrukare. Riksdagskandidaten Lars Thomsson (C) uppger att en motsvarande neddragning på Gotland skulle motsvara omkring 100 miljoner kronor.

Lars Thomsson säger att Centerpartiet vill öka Sveriges livsmedelsproduktion och självförsörjning från 50 till 80 procent. Enligt honom är det inte förenligt med den ambitionen att samtidigt minska EU-stödet. Partiet vill därför att regeringen täcker det ekonomiska bortfallet om EU:s neddragningar genomförs.

Jordbruksverket uppger att Sveriges nuvarande strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik för 2023–2027 omfattar omkring 61 miljarder kronor. Cirka 46 miljarder kronor kommer från EU och omkring 15 miljarder kronor finansieras av svenska staten.

Regeringen beslutade den 5 februari 2026 om en svensk strategi för den gemensamma jordbrukspolitiken från 2030 och framåt. Det övergripande målet är enligt regeringen att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka och bli mer robust. Samtidigt uppgav regeringen i juni 2026 att den vill minska den totala omfattningen av EU:s kommande långtidsbudget och göra neddragningar bland annat inom delar av jordbrukspolitiken.

Europaparlamentet har i arbetet med långtidsbudgeten krävt en separat och tydligt öronmärkt budget för jordbrukspolitiken. Parlamentet har föreslagit 433,01 miljarder euro i löpande priser för den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket är högre än nivån i EU-kommissionens förslag.

Europeiska unionens råd beslutade den 16 juni 2026 om en partiell förhandlingsposition för de nya nationella och regionala partnerskapsplanerna. De ekonomiska nivåerna lämnades utanför beslutet eftersom finansieringen fortfarande förhandlas inom arbetet med hela långtidsbudgeten. Enligt Europeiska unionens råd är målet att nå en överenskommelse före utgången av 2026, så att den tillhörande lagstiftningen kan antas under 2027 och finansieringen börja gälla i januari 2028.

På Gotland handlägger och kontrollerar Länsstyrelsen i Gotlands län ansökningar om jordbrukarstöd, medan ansökningarna lämnas till Jordbruksverket. Länsstyrelsen i Gotlands län uppger också att 12 miljoner kronor har avsatts i en gotländsk ansökningsomgång 2026 för investeringsstöd till djurstallar och inhysningssystem inom stödet för ökad konkurrenskraft.