Cancervården driver upp sjukvårdskostnaderna med miljardbelopp

Den svenska hälso- och sjukvårdens kostnader har ökat betydligt mer än vad inflation, løneutveckling och befolkningsförändringar kan förklara. En ny analys från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att kostnaderna för den regionfinansierade vården steg med ytterligare 10 procent mellan 2014 och 2024, utöver de ökningar som följer av dessa faktorer. Skillnaden motsvarar närmare 37 miljarder kronor i dagens penningvärde.

Den största kostnadsökningen inom den specialiserade sjukvården finns i cancervården. Samtidigt har behandlingsresultaten förbättrats. Douglas Knutsson, analytiker på Sveriges Kommuner och Regioner och medförfattare till rapporten, förklarar utvecklingen med att sjukvården numera använder mer avancerade undersökningsmetoder, behandlingar och läkemedel än för tio år sedan. Han framhåller också att resultaten blivit bättre inom flera sjukdomsområden.

Socialstyrelsens statistik, uppdaterad den 3 februari 2026, visar att den relativa femårsöverlevnaden i cancer under perioden 2020–2024 uppgick till 76 procent bland män och 73 procent bland kvinnor. I början av 1970-talet låg motsvarande andel omkring 40 procent. Uppgifterna gäller patienter mellan 20 och 89 år, och överlevnaden varierar kraftigt mellan olika cancerdiagnoser.

Enligt Douglas Knutsson kan en del av cancervårdens kostnadsutveckling bero på att äldre människor har bättre hälsa och därför kan genomgå behandlingar vid högre ålder. Han pekar även på den medicintekniska utvecklingen, som har gjort det möjligt att använda skonsammare metoder för patienter som tidigare varit för sköra för vissa behandlingar.

Statistiska centralbyråns uppgifter visar att regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård uppgick till 348,7 miljarder kronor under 2024. Fyra år tidigare var motsvarande belopp 256,8 miljarder kronor. Den specialiserade somatiska vården svarade för 211,9 miljarder kronor 2024, medan primärvårdens kostnader uppgick till 64,7 miljarder kronor. Beloppen redovisas i löpande priser och omfattar inte läkemedel inom läkemedelsförmånen.

I en bredare sammanställning från Statistiska centralbyrån uppgick Sveriges totala hälso- och sjukvårdsutgifter till 719 miljarder kronor under 2024, motsvarande 11,2 procent av bruttonationalprodukten. Botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster stod för 50,6 procent av utgifterna. Medicinska varor till patienter inom öppenvården svarade för ytterligare 12,1 procent. Denna statistik omfattar fler verksamheter och utgiftsposter än Sveriges Kommuner och Regioners analys av den regionalt finansierade vården.

Sveriges Kommuner och Regioner har granskat kostnadsutvecklingen utifrån fyra områden: befolkningens sammansättning, vårdens organisation, antalet vårdinsatser och kostnaderna för varje vårdkontakt. Analysen visar att den viktigaste enskilda förklaringen till kostnadsökningen är att varje vårdkontakt blivit mer resurskrävande och kostsam.

Även utgifterna för läkemedel har ökat. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) redovisade den 19 juni 2025 att kostnaderna för förmåns- och smittskyddsläkemedel hade stigit med i genomsnitt sex procent årligen under det föregående decenniet. År 2024 uppgick kostnaderna till knappt 43 miljarder kronor, vilket var 3,8 miljarder kronor mer än året innan.

Jonas Nilsson, enhetschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, pekade särskilt på den ökade användningen av biologiska läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar samt läkemedel för behandling av cancer och typ 2-diabetes.

Den 17 juni 2026 presenterade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket nya uppgifter som visade att kostnaderna för förmåns- och smittskyddsläkemedel hade ökat med tre procent under 2025, motsvarande 1,5 miljarder kronor. Myndigheten konstaterade att kostnadsökningen hade bromsat in efter två år med ovanligt stora uppgångar. Samtidigt stod 37 läkemedelssubstanser, med årliga kostnader över 250 miljoner kronor vardera, för omkring 38 procent av de totala förmånskostnaderna.

För nya cancerläkemedel som ges inom sjukvården genomför Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket hälsoekonomiska bedömningar på regionernas begäran. Arbetet sker inom ramen för ett regeringsuppdrag som pågått sedan juni 2023. I januari 2026 redovisade myndigheten sitt arbete under perioden 2023–2025. Bedömningarna används som beslutsunderlag när regionerna tar ställning till om nya behandlingar ska införas.

Cancerfonden uppmärksammade i sin rapport den 1 april 2026 att det i vissa fall kan ta mer än tio år innan nya behandlingsmetoder och diagnostiska framsteg når patienterna. Organisationens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström framhöll att utvecklingen inom forskningen inte alltid motsvaras av ett lika snabbt införande av nya metoder i sjukvården.

Cancerfonden presenterade samtidigt en målsättning om att den relativa tioårsöverlevnaden i cancer ska uppgå till 80 procent senast 2030. Organisationen beräknade att detta skulle motsvara 6 300 ytterligare räddade liv jämfört med ett scenario där dödstalen ligger kvar på dåvarande nivå. Cancerfonden framhöll behovet av fler kliniska studier och snabbare införande av nya behandlingar.

Regeringen presenterade den 17 januari 2026 en uppdaterad nationell cancerstrategi med en tidshorisont på 10–15 år. Sjukvårdsminister Elisabet Lann beskrev målet som att förbättra överlevnaden och skapa mer jämlika förutsättningar för cancervård. Strategin omfattar bland annat tidigare upptäckt av cancer, rehabilitering samt stöd till patienter och deras närstående.

Under 2026 har regeringen även gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över modellen för bedömning, införande och uppföljning av nationella screeningprogram. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har samtidigt fått ansvar för att följa upp måluppfyllelsen i den nya cancerstrategin.

Utvecklingen inom hjärt- och kärlsjukvården skiljer sig från cancervården. Sveriges Kommuner och Regioners analys visar att kostnaderna där har ökat i mer begränsad omfattning trots att både dödligheten och förekomsten av allvarlig sjuklighet har minskat. Rapporten pekar bland annat på förbättrade förebyggande insatser och uppföljningar, där en betydande del av arbetet utförs inom primärvården.

En nationell studie som Karolinska Institutet presenterade den 28 oktober 2024 visade att dödligheten vid hjärtsvikt hade minskat i Sverige under de föregående 20 åren. Forskarna konstaterade samtidigt att en fjärdedel av patienterna som diagnostiserades med hjärtsvikt under 2022 avled inom ett år. Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien, kopplade den förbättrade överlevnaden till framsteg inom behandlingen av hjärtsvikt.

Samtidigt kräver de växande sjukvårdskostnaderna fortsatt finansiering. Douglas Knutsson betonar att regionerna fortlöpande behöver göra prioriteringar mellan olika insatser. Det gäller både att införa och utvärdera nya behandlingsmetoder och att avveckla sådana som ger begränsad nytta i förhållande till resurserna de förbrukar.

Regionernas ekonomi och effektivitet granskas även inom ett flerårigt regeringsuppdrag för perioden 2025–2028. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys meddelade i januari 2026 att den bistår Statskontoret i arbetet. Den första rapporten publicerades den 18 december 2025 och behandlade effektiviteten inom hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. En ny rapport planerades till december 2026.

Underlaget till Sveriges Kommuner och Regioners kostnadsanalys har hämtats från regionernas räkenskapssammandrag, Statistiska centralbyrån, organisationens egen ekonomi- och verksamhetsstatistik samt databaser för kostnad per patient. Även Socialstyrelsens patientregister och Region Stockholms VAL-databaser ingår. Analysen avser åren 2014–2024 och har särskilt fokus på den specialiserade vården.

Som ytterligare underlag för analyser av läkemedelsanvändning finns en offentlig databas över läkemedelsförsäljning som E-hälsomyndigheten gjorde tillgänglig i augusti 2024. Databasen omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Rebekka Persson, enhetschef på E-hälsomyndigheten, förklarade vid lanseringen att uppgifterna kan användas av forskare, företag och allmänhet för att ta del av försäljningsstatistik.