Calle Halfvarsson varnar för nya kolhydrattrenden

Ett ökat intag av kolhydrater under träningspassen har blivit allt vanligare bland svenska längdskidåkare. Metoden har använts inom norsk längdåkning i flera år och har sina rötter i cykelsporten. Åkarna beskriver bättre uthållighet och jämnare energinivåer, men den stora konsumtionen av socker väcker samtidigt frågor om tandhälsan.

Calle Halfvarsson är en av dem som har förändrat sina träningsrutiner. Sedan i våras tränar veteranen tillsammans med det norska Team Swenor Splitkon, där han har börjat konsumera betydligt större mängder kolhydrater under passen.

Enligt Calle Halfvarsson har förändringen gett märkbara resultat. Under längre träningspass upplever han att kroppen fortsätter att ha energi även efter omkring fem timmar, något han beskriver som en tydlig skillnad jämfört med tidigare.

Den norske tränaren Vetle Leander Johansen, 24, ansvarar för svenskens träning. Han har tidigare framhållit att arbetet ska skapa bättre kontinuitet inför VM i Falun 2027. Satsningen kommer efter perioder då sjukdom och träningsfrånvaro har påverkat förberedelserna.

Även inom det svenska längdlandslaget har kolhydrater fått en mer framträdande roll. Herrarnas nye landslagstränare Egil Kristiansen berättar att metoden varit särskilt uppmärksammad i Norge under de senaste två till tre åren, med tydlig inspiration från cykelsporten.

Enligt Egil Kristiansen handlar upplägget om att ge åkarna tillräckligt med energi för att kunna hålla en hög prestationsnivå genom hela träningspasset. Därigenom ska de kunna genomföra träningen utan att tröttheten begränsar arbetet och samtidigt få större effekt av passen.

Gustaf Berglund beskriver en liknande förändring. Han upplever att den ökade tillförseln av kolhydrater gör honom piggare och att han numera undviker att få helt slut på energi under träningen.

För andra svenska landslagsåkare är arbetssättet redan etablerat. Anton Grahn började experimentera med ett högre kolhydratintag under sitt sista år på gymnasiet och har fortsatt med metoden under flera år.

Edvin Anger har också länge använt kolhydrater som en viktig del av sin träning. Han reagerar med viss förvåning på att Calle Halfvarsson först nu har börjat följa samma upplägg. Anger menar skämtsamt att veteranens tidigare problem med energitillförsel kan ha kostat honom en VM-medalj i Planica.

Det ökade intaget sker framför allt genom koncentrerade sportdrycker, men åkarna använder ibland även godis för att få i sig tillräckliga mängder kolhydrater.

Svenska Skidförbundet har sedan 2023 ett samarbete med nutritionsföretaget Maurten. Företaget levererar sportdrycker, energigeler och energibars till längdlandslaget. Den dåvarande landslagstränaren Stefan Thomson bekräftade att produkterna används både under träningspassen och efteråt.

Samtidigt har den omfattande konsumtionen av sportdrycker och socker blivit ett bekymmer för flera åkare. Calle Halfvarsson beskriver produkterna som långt ifrån hälsosamma och uttrycker oro för hur tänderna påverkas.

Gustaf Berglund berättar att hans tandläkare vid upprepade tillfällen har frågat om han dricker stora mängder sportdryck. Även Anton Grahn uppger att tandläkaren har reagerat negativt på hans vanor.

För Calle Halfvarsson har oron gått så långt att han säger sig tveka inför ett nytt tandläkarbesök. Han befarar att tänderna har tagit skada och att eventuella behandlingar kan bli kostsamma.

Enligt Vårdguiden 1177 kan sura drycker orsaka frätskador genom att tandemaljen löses upp. Emalj som redan har skadats kan inte återbildas. Därför rekommenderas bland annat att skölja munnen med vatten efter sura drycker och att vänta minst en timme innan tänderna borstas.

Riksidrottsförbundet erbjuder samtidigt individuellt anpassad kostrådgivning för elitidrottare. Arbetet omfattar bland annat fördelning av kolhydrater, tidpunkter för måltider och energiintag vid träning och tävling. Förbundet framhåller att koststrategier behöver anpassas efter träningsbelastningen för att stödja både prestation och långsiktig hälsa.

Trots oron kring tandhälsan fortsätter de svenska längdåkarna att använda metoden. De upplevda fördelarna under långa träningspass väger hittills tyngre än problemen som åkarna beskriver.

Nästa världscupsäsong inleds i finska Ruka den 27–29 november 2026. Herrarna tävlar i 10 kilometer klassiskt den 27 november, klassisk sprint den 28 november och 20 kilometer masstart i fristil den 29 november.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?