Bombattacker präglar Abelardo de la Espriellas maktstart

Två bombattacker inträffade i Colombia under Abelardo de la Espriellas första dag som president. I San Roque i departementet Cesar dödades polisen Argemiro Rodelo Canchila när en drönare med sprängmedel träffade en polisstation. Colombias polis uppgav att Rodelo Canchila var subintendent och hade tjänstgjort inom polisen i 18 år.

Efter drönarattacken förstärkte Colombias polis säkerhetsåtgärderna i närliggande kommuner och inledde arbetet med att lokalisera gärningspersonerna. Samma dag utsattes även polisstationen Porce III i kommunen Guadalupe för en separat drönarattack. Antioquias guvernör Andrés Julián Rendón uppgav att ingen skadades där och pekade ut Frente 36 under alias Calarcás ledning som ansvarigt.

I Santander de Quilichao i sydvästra Colombia förstördes samtidigt en betalstation på den panamerikanska motorvägen med sprängmedel. Enligt Colombias armé fick säkerhetsvakter lindriga skador. Armén pekade preliminärt ut Farc-utbrytargrupperna Dagoberto Ramos och Jaime Martínez som ansvariga för attentatet.

Colombias armé uppgav att en säkerhetsvakt berättat för myndigheterna att fordonet som exploderade hade lämnats vid betalstationen av en person som därefter lämnade området på motorcykel. Soldater och specialtränade hundar sökte efter ytterligare sprängladdningar i området efter explosionen. Colombias transportminister Elsa Noguera uppgav att arbete inleddes för att återställa trafiken efter skadorna på infrastrukturen.

Farc-utbrytare under ledning av Iván Mordisco är aktiva i området. Iván Mordisco är landets mest eftersökte gerillaledare och leder grupper som inte anslöt sig till fredsavtalet mellan Farc och Colombias regering 2016.

Drönare har blivit ett återkommande inslag i det väpnade våldet. Colombias försvarsdepartement registrerade 333 drönarattacker under 2025, jämfört med 61 under 2024. Fram till slutet av maj 2026 hade Colombias armé registrerat ytterligare 107 attacker med drönare, där två soldater dödats.

Abelardo de la Espriella vann presidentvalet i juni och tillträdde efter Gustavo Petro, Colombias första vänsterpresident. Gustavo Petro hade under sina fyra år vid makten lagt vikt vid fattigdomsbekämpning som en del av arbetet mot kriminalitet. Abelardo de la Espriella gick i stället till val på en hårdare linje mot vad han beskrivit som narkoterrorism, med militär och högsäkerhetsfängelser som delar av politiken. Han har stöd från USA och Israel.

Under sin första dag som president meddelade Abelardo de la Espriella att 117 intagna skulle flyttas till högsäkerhetsanstalter. Av dem satt 103 i fängelset i Itagüí utanför Medellín. Colombias kriminalvårdsmyndighet uppgav att de intagna skulle fördelas på åtta högsäkerhetsfängelser och att åtgärden syftade till att återta permanent kontroll över anstalterna och begränsa kriminella organisationers möjlighet att styra verksamhet från fängelser.

I sitt installationstal meddelade Abelardo de la Espriella även att Colombia ska ansluta sig till det USA-initierade säkerhetssamarbetet Shield of the Americas. Han uppgav dessutom att regeringen avser att återuppta bekämpning av illegala kokaplantager med flygburna herbicider som regeringen bedömer inte ska skada människor eller miljö.

USA:s utrikesdepartement meddelade i samband med presidentinstallationen att USA, i samarbete med kongressen, avser att ge Colombia en miljard dollar i säkerhetsstöd till den nya regeringens säkerhetssamarbete med Washington.

Efter attackerna skrev Abelardo de la Espriella på X att de ansvariga inte ska kunna räkna med någon tillflykt, nåd eller straffrihet. Våldet under hans första dag vid makten inträffade samtidigt som Colombia befinner sig i landets allvarligaste våldsvåg på omkring ett decennium.