Ulf Kristersson avvisar vårdstat och friskoleförbud

Statsminister Ulf Kristersson avvisar både Kristdemokraternas krav på ett förstatligande av vården och Liberalernas förslag om att stoppa vinstdrivande aktiebolag i skolan. Samtidigt säger han att en eventuell ny regering med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna skulle förhandla om både politiken och ministerposterna efter valet, utan någon given proportionell fördelning utifrån partiernas storlek.

Kristersson säger att Moderaterna vill ge staten ett större ansvar för bland annat vårdens kvalitet och köer, men inte låta en statlig myndighet ta över samtliga sjukhus. Enligt honom riskerar ett sådant förstatligande att leda till flera år av organisationsarbete. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch krävde på torsdagen att riksdagen ska besluta om ett förstatligande, medan Liberalernas partiledare Simona Mohamsson tidigare under veckan också ställde sig bakom en sådan förändring.

Simona Mohamsson föreslog den 5 augusti 2026 att en särskild samordnare för ett förstatligande av både vården och skolan ska utses efter valet. Hon nämnde tidigare KD-ledaren Göran Hägglund som en möjlig person för uppdraget. Göran Hägglund uppgav att han skulle ta ställning först om han faktiskt fick frågan. Sveriges Radio redovisade samma dag att Ebba Busch även öppnat för att utreda ett förstatligande av skolan efter Liberalernas besked om att stödja statlig vård om också skolan förstatligas.

Moderaterna har samtidigt presenterat ett vallöfte om att korta vårdgarantin från dagens 90 dagar till 30 dagar. Ulf Kristersson säger att målet är att en patient som exempelvis behöver en höftledsoperation ska få behandlingen inom den tiden. Om en region inte klarar tidsgränsen vill Moderaterna att regionen ska bekosta behandling hos en annan vårdgivare. Partiet vill också stärka patientens möjlighet att välja vård i hela landet och införa sanktioner mot regioner som inte uppfyller kraven.

Regeringens utredning Behovsstyrd vård lade den 17 juni 2026 fram en annan modell. Den innebär medicinsk bedömning inom 30 dagar och därefter nödvändig behandling inom ytterligare 60 dagar. Utredningen föreslår att förändringarna ska kunna börja gälla den 1 juli 2028.

Socialstyrelsen uppgav att 27 procent av patienterna i april 2026 hade väntat längre än 90 dagar på operation eller annan åtgärd inom den specialiserade vården. Det var 9 procentenheter lägre än i april 2023. Socialstyrelsen uppgav samtidigt att nio regioner saknades i statistiken på grund av byten av journalsystem och begränsad datakvalitet. Sveriges Kommuner och Regioner redovisade att 68 procent av patienterna hade fått operation eller annan åtgärd inom vårdgarantins 90 dagar i juni 2026.

Under fredagens kampanjbesök på ortopeden vid Hässleholms sjukhus lyfte verksamheten fram att väntetiderna hade halverats och att patienter opererades inom den nuvarande vårdgarantin på 90 dagar. Sjukhusledningen förklarade bland annat resultatet med att akutoperationer genomförs i Kristianstad medan planerade ingrepp sker i Hässleholm. Kristersson berättade under besöket också att han som barn ville bli kirurg och hade operationsnålar hemma.

Vårdförbundets ordförande Sophia Godau sade den 5 augusti att ett förstatligande i sig inte automatiskt löser vårdens största problem. Sophia Godau pekade bland annat på arbetsmiljö, bemanning och arbetsvillkor som frågor som också behöver hanteras.

När det gäller skolan motsätter sig Ulf Kristersson Liberalernas krav på att vinstdrivande aktiebolag ska försvinna. Han anser att ett sådant förbud i praktiken skulle innebära att merparten av Sveriges friskolor måste läggas ned. Liberalerna vill att vinstdrivande skolbolag i stället omvandlas till associationsformer utan vinstsyfte. Partiet vill även förbjuda religiösa friskolor och utländskt ägande av svenska skolor.

Trots skillnaderna i vård- och skolpolitiken säger Ulf Kristersson att Tidöpartierna i huvudsak delar uppfattningen att staten ska få en större roll inom båda områdena. Han riktar samtidigt kritik mot Socialdemokraternas kampanjbudskap om att en ny Tidöregering skulle innehålla tolv ministrar från Sverigedemokraterna.

Kristersson säger att ambitionen är att bilda en majoritetsregering med fyra partier och att samtliga då skulle få ministerposter. Han vill däremot inte ange hur posterna skulle fördelas och säger att valresultat, politiska prioriteringar och partiernas olika profilfrågor blir delar av en samlad förhandling. Han pekar på Moderaternas fokus på finanser, utrikespolitik och försvarspolitik, Kristdemokraternas intresse för vård, Liberalernas skolpolitik och Sverigedemokraternas migrationspolitik. Kristersson vill inte före valet säga om finans-, utrikes- eller försvarsministerposten skulle kunna gå till Sverigedemokraterna.

Kristersson kritiserar även Socialdemokraterna för att inte ge ett tydligt besked om Vänsterpartiets roll i ett framtida regeringsunderlag. Han anser att väljarna före valet bör få veta om Vänsterpartiet kan komma att ingå i en regering ledd av Socialdemokraterna. Magdalena Andersson har sagt att hon vill leda i en ny samarbetsanda tillsammans med flera partier och har uppgett att hon ser allvarligt på uppgifter som framkommit om Vänsterpartiet.

Novus uppgav att Liberalernas stöd i väljarbarometern för juli 2026 var den lägsta nivå som institutet hade uppmätt sedan mätningarna startade 2006. Novus konstaterade samtidigt att Vänsterpartiet hade tappat statistiskt säkerställda 1,1 procentenheter jämfört med juni.

Efter Hässleholm fortsatte Moderaternas kampanjresa till Kungsbacka, där Ulf Kristersson deltog i aktiviteter i samband med en countryfestival på Norra torg tillsammans med lokala företagare och kommunstyrelsens ordförande Lisa Hansson. På frågor om opinionsläget sade Kristersson att valrörelsen avgör vilket regeringsalternativ väljarna föredrar och att han kommer att respektera valresultatet. Han beskrev samtidigt uppgifterna om extremism inom Vänsterpartiet som allvarliga och ansåg att även oppositionens möjliga regeringsalternativ behöver granskas.