Bolivia inför nationellt nödläge efter omfattande torkskador

Bolivias president Rodrigo Paz Pereira har utlyst nationellt nödläge med anledning av klimatfenomenet El Niño. Beslutet ska frigöra resurser till katastrofinsatser och göra det möjligt att förstärka räddningsstyrkorna i särskilt drabbade områden. Landet har redan omfattande problem med torka samtidigt som myndigheterna förbereder sig för översvämningar.

Den 31 oktober meddelade president Rodrigo Paz Pereira att 63 samhällen hade befunnit sig i en nödsituation till följd av vattenbrist. I andra delar av Bolivia pågår förberedelser inför risken för kraftiga regn och översvämmade vattendrag.

Bolivias vice minister för civilförsvar, Roberto Rivero Zimmerman, redovisade den 28 oktober att 78 217 familjer hade drabbats av torkan. Problemen omfattade departementen Oruro, La Paz, Chuquisaca, Cochabamba, Santa Cruz och Potosí. Enligt Roberto Rivero Zimmerman var situationen särskilt allvarlig i Oruro.

Torkan har också orsakat omfattande förluster inom jordbruket. Roberto Rivero Zimmerman uppgav den 28 oktober att fler än 75 000 boskapsdjur hade gått förlorade och att ytterligare 917 447 djur var drabbade av vattenbristen. Bolivias civilförsvar rapporterade samtidigt att omkring 60 000 hektar jordbruksmark hade gått förlorade och att sammanlagt 1 486 samhällen påverkats av torkan.

President Rodrigo Paz Pereira har betonat att El Niño kan orsaka allvarliga problem genom både långvarig torka och översvämningar. Han har därför framhållit behovet av samarbete mellan landets myndigheter och andra offentliga institutioner.

Regeringen avser att genomföra insatserna tillsammans med Bolivias försvarsmakt, nationella polis, regionala myndigheter och kommuner. President Rodrigo Paz Pereira har särskilt pekat på behovet av dricksvatten och djurfoder till hushåll och jordbruksverksamheter i de drabbade områdena.

Enligt vice minister Roberto Rivero Zimmerman kan myndigheternas stöd vid torka omfatta transporter av vatten med tankbilar samt leveranser av vattentankar och material till vattenledningar. Vid översvämningar kan räddningsarbetet även innefatta grävmaskiner, reparationer av vägar och rensning av vattenkanaler.

Flera regionala myndigheter hade redan vidtagit åtgärder innan det nationella nödläget infördes. Bolivias vice minister för jordbruksutveckling, Karel Rivero, meddelade den 19 oktober att Chuquisaca, Cochabamba, Santa Cruz och Tarija hade utfärdat regionala nödlägesförklaringar. Han uppgav även att en nationell varning skulle kunna frigöra omkring 70 miljoner bolivianos i ett första skede.

Bolivias regering aktiverade den 30 juli 2026 det nationella krisledningscentret Centro de Operaciones de Emergencia Nacional, COEN. Den statliga nyhetsbyrån ABI uppgav att centret har till uppgift att samordna förebyggande åtgärder, beredskap och insatser med anledning av El Niño inom ramen för landets nationella beredskapsplan.

Parallellt med torkan har civilförsvarsmyndigheterna varnat för översvämningsrisker under den kommande regnperioden. Santa Cruz samt delar av Beni och Cochabamba har pekats ut som särskilt utsatta områden. Vice minister Roberto Rivero Zimmerman bedömde att de största problemen med kraftig nederbörd kan uppstå under perioden november till februari.

Den 21 oktober publicerade Världsmeteorologiska organisationen, WMO, en säsongsprognos som pekade på ytterligare förstärkning av El Niño. Organisationens sammanvägda prognos angav en havstemperaturavvikelse på omkring 3,8 grader i Niño 3.4-området under perioden november 2026 till januari 2027. Fenomenet bedömdes nå sin högsta intensitet omkring december.

Redan den 3 september hade Världsmeteorologiska organisationen bedömt sannolikheten som nära 100 procent för att El Niño skulle bestå fram till februari 2027. Organisationen varnade samtidigt för att ett mycket kraftigt El Niño kan förändra temperaturer och nederbördsmönster samt öka risken för extrema väderhändelser.

Arbetet med katastrofberedskap har även omfattat internationellt samarbete. FN:s kontor i Bolivia meddelade den 31 augusti att landets civilförsvarsmyndighet hade genomfört en nationell workshop inför El Niño 2026–2027. FN, Röda Korset och andra humanitära organisationer deltog i stödet till arbetet, som behandlade meteorologiska underlag, övervakningssystem samt metoder för att kartlägga skador och behov av hjälpinsatser.

Bolivias ombudsmannainstitution Defensoría del Pueblo uppmanade den 3 augusti regeringen att prioritera förebyggande åtgärder mot ett kraftigt El Niño och risken för skogsbränder. Institutionen betonade behovet av att säkerställa tillgången till vatten, livsmedel, bostäder och hälsovård, med särskild hänsyn till barn, äldre, ursprungsbefolkningar och utsatta landsbygdsamhällen.

Den 13 augusti riktade Defensoría del Pueblo ytterligare en uppmaning till landets kommuner om att stärka katastrofberedskapen. Institutionen betonade att åtgärder som sätts in först efter en inträffad katastrof inte är tillräckliga för att hantera de väderrisker som förknippas med El Niño.