Bilfria skolzoner införs när trafikrisken ökar

AI-genererad illustration

Nyheter

Bilfria skolzoner införs när trafikrisken ökar

Av Per ErikssonPublicerad: 13 aug 09:523 min

Omkring 2 000 barn i åldern 6–18 år har under de senaste åren skadats i trafikolyckor under augusti och september, enligt uppgifter från Transportstyrelsen. Statistiken omfattar samtliga olyckor under perioden och anger inte om barnen var på väg till eller från skolan. Skadorna varierar från cykelolyckor till allvarligare frakturer.

Inför skolstarten arbetar flera kommuner med att minska biltrafiken kring skolor. Uppsala kommun uppger att Funbo skola och Rosendals skola blev de första skolorna där kommunens nya skolzoner infördes hösten 2025. Arbetet fortsätter vid Domarringens skola, Vretens förskola och Skogstorpets förskola, samtidigt som kommunen har som mål att stegvis införa bilfria zoner vid fler skolor och förskolor.

Shirin Khalil, trafikplanerare på Uppsala kommun, uppger att åtgärderna vid de första skolorna även har omfattat bättre belysning och markerade gångstråk mellan skolorna och hållplatser. Hon beskriver responsen från elever och föräldrar som huvudsakligen positiv, även om vissa vårdnadshavare har reagerat på att det blivit svårare att lämna barn med bil.

Trafiksäkerhetsexperten Jacob Sidenvall på Riksförbundet M Sverige beskriver skolstarten som en särskilt känslig period eftersom familjer återgår till vardagsrutiner samtidigt som många barn är ovana trafikanter. Han uppmanar bilister att vara extra uppmärksamma under morgnar och eftermiddagar när många barn rör sig i trafikmiljön.

NTF uppgav efter hastighetsmätningar på nio platser under vårterminen 2025 att 48 procent av nära 60 000 observerade bilister körde över tillåten hastighet utanför skolor under skoltid. Vid motsvarande mätningar 2023 var andelen 51 procent.

Polismyndigheten uppgav inför en nationell trafikvecka i augusti 2025 att hastighetskontroller skulle prioriteras bland annat utanför skolor och förskolor. Polisens trafikstrateg Ursula Edström uppgav att 30 kilometer i timmen är en vanlig hastighetsgräns vid skolor och att stoppsträckan vid 50 kilometer i timmen är mer än dubbelt så lång som vid 30 kilometer i timmen.

Samtidigt har barns cyklande till skolan minskat. Trafikverket uppger i en nationell rekommendation för aktiva skolresor, publicerad den 23 juli 2026, att barns skolresor med cykel har minskat med 48 procent sedan 1980- och 1990-talen. Trafikverket anger också att cykelresornas andel har nått den lägsta nivån sedan myndighetens mätningar inleddes, medan skjuts med privat bil har nått den högsta nivån.

Trafikverket uppger att bristande trafiksäkerhet och praktiska skäl hör till de främsta orsakerna till att föräldrar skjutsar sina barn. Korsande vägar och höga hastigheter anges som centrala orsaker till att trafikmiljön upplevs som osäker. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, pekar även på längre avstånd mellan hem och skola och fler bilar i hushållen som möjliga förklaringar till det minskade cyklandet.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar kommuner och andra transportaktörer att skapa säkra övergångar, god belysning och sammanhängande gång- och cykelvägar vid skolor. Myndigheten uppger att brist på trygga gång- och cykelvägar kan begränsa barns möjligheter till vardagsrörelse.

Luleå tekniska universitet rekommenderar att barn kan gå eller cykla hela eller delar av skolvägen redan från förskoleklass, om resan kan genomföras säkert. Universitetets forskare rekommenderar att yngre barn inledningsvis färdas tillsammans med en vuxen och senare kan resa med andra barn eller på egen hand efter en individuell bedömning av barnets förmåga och trafikmiljön.

Jacob Sidenvall rekommenderar föräldrar som skjutsar sina barn att planera morgonen så att stress undviks. Om barnet ska ta sig till skolan på egen hand rekommenderar han att familjen går eller reser sträckan tillsammans före den första skoldagen, så att barnet hinner bekanta sig med trafikmiljön och kollektivtrafiken.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett övergripande sakligt och neutralt språk. Den återger information och uttalanden från olika källor på ett tydligt sätt utan att journalisten själv använder värderande, förstärkande eller känslomässigt styrande ord. Hårda uttryck som "över hastighet" återges som fakta från brottsstatistik eller expertuttalanden och påverkar inte poängen negativt eftersom de tillskrivs källor. Texten saknar spekulationer, egna slutsatser eller överdrifter från journalisten. Några mindre inslag av ordval som "huvudsakligen positiv" finns i återgivna påståenden från en tjänsteman, vilket inte kan anses som journalistens egna värderingar. Det enda som skulle kunna förbättras är ytterligare tydliggörande kring vissa källhänvisningar i längre stycken, men detta påverkar inte den höga graden av oberoende i språket. Artikeln är överlag mycket neutralt och sakligt skriven.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänstersidan genom att lyfta fram statliga och kommunala insatser för att skydda barn och förbättra trafiksäkerheten, vilket reflekterar fokus på starkare statliga regler och skyddsnät. Kritiken mot biltrafik och betoning på kollektiv och gång- och cykellösningar går i linje med vänsterns värderingar kring hållbarhet och sociala skyddsfunktioner. Samtidigt finns inslag av pragmatiska perspektiv som ger viss mittenskärpa, men artikelns betoning på statliga lösningar och kritik mot privat biltrafik dominerar. Den får därmed en tydlig vänsterlutning.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där trafiksäkerhet och barns trygghet i skolmiljön är centralt. Biltrafiken utpekas som ett problem som hotar barns säkerhet, medan kommuners insatser och myndigheter framställs som ansvariga och lösande aktörer.

Språk och ton:
Språket är informativt och fokuserar på positiv respons från invånare och expertutlåtanden som stöder åtgärder för ökad säkerhet. Det ger inte utrymme för kritik mot åtgärderna utan framhåller snarare behovet av reglering och åtgärder i trafiken.

Källbalans:
Fokus ligger på kommunens tjänstemän, myndigheter som Trafikverket och Folkhälsomyndigheten, samt experter inom trafiksäkerhet. Det saknas representanter för bilägare, företag eller politiska motståndare till regleringar vilket gör att artikeln främst visar en sida.

Utelämnanden och kontext:
Perspektiv som framhåller bilpendlares eller föräldrars behov av flexibilitet och kritik mot ökad reglering av trafiken saknas. Även ekonomisk eller praktisk kritik mot hur zonerna påverkar familjer och näringsliv tas inte upp, vilket hade kunnat ge en mer balanserad bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.