Bilfrågan splittrar väljare inför valet

Bilpolitiken har blivit en tydlig valfråga när partierna presenterar förslag om bland annat drivmedelsskatter, stöd till elbilar och utbyggd laddinfrastruktur. För Emran Seyedmohammadi, 29, från Kista är kostnaden för bensin och diesel den viktigaste frågan. Han stödjer förslag som innebär lägre skatt på drivmedel.

Riksdagen beslutade i juni att koldioxidskatten på bensin och omärkt diesel ska sänkas med 2,40 kronor per liter mellan den 1 juli och den 30 november 2026. Om sänkningen får fullt genomslag på konsumentpriset motsvarar det 3 kronor per liter inklusive moms. Regeringen hade samtidigt beräknat att den tillfälliga skattesänkningen mellan den 1 maj och den 30 september motsvarade omkring 1,03 kronor per liter för bensin och cirka 40 öre för diesel inklusive moms vid full övervältring.

Emran Seyedmohammadi tankade sin Volvo vid en bensinstation i norra Stockholm och uppgav att han är nöjd med den nuvarande prisnivån. Han är från Iran och följer utvecklingen i Mellanöstern noga. Han hade räknat med högre dieselpriser med hänsyn till situationen och har funderat på hur priserna kan påverkas om läget förvärras.

Emran Seyedmohammadi är samtidigt positiv till elbilar och kan tänka sig att byta, men motsätter sig att bilägare tvingas över till eldrift. På EU-nivå innehåller de nuvarande reglerna ett mål om 100 procents minskning av koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta transportfordon från 2035. EU-kommissionen lade i december 2025 fram ett förslag om att ändra målet till 90 procents minskning av avgasutsläppen och låta resterande utsläpp kompenseras på andra sätt.

Frida Ter Wisscha, 26, kör i dag en hybridbil men vill gärna gå över till en ren elbil. För henne är både priset och tillgången till smidig laddning avgörande. Hon anser att långa laddköer under exempelvis resor till fjällen måste undvikas och att ekonomiska stöd kan göra elbilen mer attraktiv än bensin- och dieselalternativ.

Naturvårdsverket anger att den riktade elbilspremien kan uppgå till 1 300 kronor i månaden under 36 månader, totalt 46 800 kronor. Hushåll med inkomster under 50 procent av medelinkomsten kan dessutom få ett starttillägg på 18 000 kronor. Premien omfattar nya och begagnade rena elbilar som kostar mellan 64 800 och 450 000 kronor, medan laddhybrider inte ingår.

Samtidigt fortsätter laddinfrastrukturen att byggas ut. Energimyndigheten redovisade 9 386 publika laddstationer och 62 559 publika laddanslutningar i Sverige i juli 2026. Mobility Sweden uppgav att elbilar stod för 45 procent av de nyregistrerade personbilarna i augusti, jämfört med 34 procent samma månad 2025. Till och med augusti var andelen elbilar 42 procent av årets nyregistreringar.

John Swartling beskriver bilfrågan som en konflikt mellan privatekonomi och klimat. Han kör själv en dieselbuss och konstaterar att låg dieselskatt gynnar hans ekonomi, samtidigt som han bedömer att en elbil skulle kunna ge lägre månadskostnader. När han värderar partiernas olika förslag väger klimatfrågan tyngre. Han anser att människor kan behöva förändra sina levnadsvanor och ifrågasätter om lägre bensinskatt alltid är det som skapar störst välbefinnande.