Bangladesh höjer minimilönen efter omfattande arbetarprotester

Bangladeshs regering har inlett arbetet med att fastställa en ny minimilön för landets textilarbetare efter fem dagar av protester och våldsamma sammandrabbningar. En statlig lönenämnd ska beslut om den nya lönenivån i december, med målsättningen att arbetarna ska få de höjda lönerna från januari.

Arbetarna kräver en minimilön motsvarande omkring 2 400 svenska kronor i månaden. Beloppet är mer än dubbelt så högt som den nuvarande lönenivån. Demonstrationer har genomförts på flera platser i Bangladesh och fortsatte under onsdagen den 4 november.

Bangladeshs arbets- och sysselsättningsminister Ariful Haque Choudhury meddelade den 1 november att regeringen hade beslutat att inrätta en lönenämnd med sex ledamöter. Beslutet föregicks av möten mellan regeringen och representanter för textilindustrin den 30 och 31 oktober. Regeringen hade redan tidigare aviserat att en översyn av minimilönen skulle inledas.

Den nya nämnden har bildats med stöd av paragraferna 138 och 139 i Bangladeshs arbetslag från 2006, som ändrades 2026. Samma år ändrade arbetsministeriet också reglerna för hur ofta minimilönen inom textilindustrin ska ses över. Den tidigare perioden på fem år förkortades till tre år, vilket innebär att löneöversynen efter höjningen i december 2023 ska genomföras under 2026.

Protesterna har vid flera tillfällen övergått i konfrontationer mellan demonstranter och polisen. Stenar har kastats mot polisen, som i sin tur har använt tårgas och chockgranater. Oroligheterna har även medfört omfattande produktionsstopp inom klädindustrin.

Arbetsgivarorganisationen Bangladesh Garment Manufacturers and Exporters Association uppgav att 679 fabriker fick avbryta verksamheten den 2 november. Produktionen hade då tillfälligt återupptagits innan nya protester ledde till ytterligare stängningar.

Organisationens ordförande Mahmud Hasan Khan meddelade att omkring 20–25 fabriker hade utsatts för skadegörelse. Enligt Bangladesh Garment Manufacturers and Exporters Association hade tidigare störningar dessutom berört närmare en miljon anställda vid 529 fabriker.

Mahmud Hasan Khan varnade för att fabriksägare kan använda arbetslagens regler om utebliven lön vid arbetsnedläggelse om fortsatta protester tvingar fabriker att hålla stängt. Han uppmanade samtidigt arbetarna att återgå till fabrikerna och låta löneförhandlingarna fortsätta inom den nya nämnden.

Den politiska ledningen har också behandlat situationen. Premiärminister Tarique Rahman kallade den 1 november till ett krismöte om protesterna vid regeringskansliet i Dhaka. Sammanträdet inleddes klockan 18.00 och samlade bland andra inrikesminister Salahuddin Ahmed, arbetsminister Ariful Haque Choudhury och flera rådgivare till regeringen.

Lönenämnden höll sitt första sammanträde den 4 november på nämndens kontor i Segunbagicha i Dhaka, enligt Bangladeshs statliga nyhetsbyrå BSS. Arbetstagarnas representanter ska lämna ett skriftligt löneförslag vid nästa sammanträde, som planeras till veckan därpå.

Arbetsgivarsidan företräds i nämnden av ABM Shamsuddin, som är styrelseledamot i Bangladesh Garment Manufacturers and Exporters Association. Arbetstagarnas representant är Babul Akhter, generalsekreterare för fackförbundet Bangladesh Garments and Industrial Workers Federation.

Babul Akhter uppgav efter det första sammanträdet att arbetstagarnas företrädare även hade tagit upp frågor om fackliga rättigheter, ledighet och andra anställningsförmåner. Han uppmanade myndigheterna att ingripa mot trakasserier riktade mot fackliga ledare och att frige arbetare och fackliga representanter som frihetsberövats.

Frågan om lönenivåerna berör en av Bangladeshs största näringar. Textilindustrin sysselsätter över fyra miljoner människor och står för omkring 80 procent av landets exportinkomster. Bangladesh är världens näst största exportör av kläder efter Kina.

Selim Raihan, professor i ekonomi vid University of Dhaka, framhöll att stigande priser har ökat arbetarnas behov av högre inkomster. Han påpekade samtidigt att en omfattande höjning skulle påverka industrins produktionskostnader.

Selim Raihan förespråkade därför successiva lönejusteringar tillsammans med högre produktivitet inom industrin. Han lyfte även fram behovet av bättre inköpspriser från internationella klädföretag.

Arbetsgivarorganisationens ordförande Mahmud Hasan Khan hade inför det första sammanträdet meddelat att organisationen räknade med att lönenämnden skulle påbörja sitt arbete den 4 november. Nämndens fortsatta behandling ska ligga till grund för beslutet om minimilönen i december.