Östrogenbristen minskar – men flera läkemedel saknas fortfarande

Tillgången på östrogenläkemedel i Sverige visar tecken på återhämtning efter flera år av återkommande bristsituationer. Läkemedelsverket redovisade den 4 november 2026 att försäljningen av östrogenpreparat som tas upp genom huden ökade med 75 procent i september jämfört med samma månad föregående år. Samtidigt kvarstår leveransproblem för vissa plåster och sprayer.

Tina Crafoord, direktör på Läkemedelsverket, uppger att myndigheten ser en tydlig förändring i tillgången, även om bristen ännu inte är helt löst. Enligt hennes bedömning kommer förbättringen att märkas tydligare efter årsskiftet.

Bristen har framför allt uppstått till följd av en växande efterfrågan både i Sverige och internationellt. Förändrade medicinska riktlinjer och behandlingsrekommendationer har medfört att fler kvinnor får hormonersättning utskriven.

Socialstyrelsens statistik visar att omkring 380 000 kvinnor över 45 år behandlas med östrogen. Det motsvarar drygt åtta procent av kvinnorna i åldersgruppen. I en redovisning den 16 april 2026 konstaterade myndigheten att andelen kvinnor över 45 år som hämtat ut systemiskt verkande östrogenläkemedel hade ökat från 5,1 procent 2021 till 8,4 procent 2025.

Maja Österlund, utredare vid Socialstyrelsen, framhöll i samband med redovisningen att kunskapen om hormonbehandling har ökat. Hon betonade samtidigt att beslut om behandling behöver grundas på individuella medicinska bedömningar.

Socialstyrelsens statistik för 2025 visar även skillnader mellan olika befolkningsgrupper. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hade 3,2 procent av kvinnorna hämtat ut hormonbehandling. Motsvarande andel i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var 12,1 procent.

Regeringen gav i maj Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att undersöka hur försörjningen av östrogenläkemedel kunde stärkas. Uppdraget omfattade bland annat möjligheten till gemensamma inköp genom centrala funktioner inom Europeiska unionen och åtgärder för att få fler läkemedelsföretag att tillhandahålla preparaten på den svenska marknaden.

Den 15 september 2026 beslutade regeringen att utvidga uppdraget genom ärendet S2026/01714. Läkemedelsverket fick då även ansvar för att redovisa tillsynsinsatser under året och undersöka hur andra EU-länder kontrollerar läkemedelsförsörjningen vid bristsituationer.

Myndigheterna har nu redovisat sitt arbete, och flera åtgärder har redan genomförts. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har bland annat godkänt högre priser på vissa östrogenläkemedel i syfte att göra den svenska marknaden mer attraktiv för tillverkarna.

Ett sådant beslut fattades den 22 juni 2026 och omfattade östrogenplåstret Estradot i styrkorna 50, 75 och 100 mikrogram per 24 timmar. De nya priserna började gälla den 1 juli. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket angav samtidigt att preparatet även kan användas för att förebygga benskörhet hos vissa kvinnor med förhöjd risk för frakturer.

Prishöjningarna medför också högre kostnader för patienterna. Socialminister Jakob Forssmed (KD) framhåller dock att låga läkemedelspriser inte hjälper patienter om preparaten inte går att få tag på.

Trots åtgärderna finns fortsatta leveransproblem. Läkemedelsverket meddelade den 30 oktober att samtliga fem styrkor av Estradot var restanmälda fram till den 31 december 2026. Tillverkaren hade aviserat delleveranser under perioden, men myndigheten bedömde att dessa inte skulle räcka för att täcka hela efterfrågan.

För vissa östrogengeler har situationen däremot förbättrats. Läkemedelsverket meddelade i september att läkemedelsföretagen den 7 september hade avslutat restsituationerna för Divigel 1 mg och Estrogel. Myndigheten påpekade samtidigt att det kan ta ytterligare några dagar innan ett läkemedel åter finns på apoteken efter att en restanmälan avslutats.

En annan del av myndigheternas arbete gäller import av läkemedel som inte har svenska förpackningar. Den 4 november uppgav Läkemedelsverket att åtta ansökningar om parallellimport av östrogenplåster och sprayer hade hanterats skyndsamt. Antalet ansökningar om dispens från vissa läkemedelskrav har dessutom tredubblats under 2026.

Även användningen av licensläkemedel har ökat. Eva Pettersson, tillförordnad enhetschef för läkemedelstillgänglighet vid Läkemedelsverket, uppgav att myndigheten fram till den 6 augusti hade tagit emot 883 licensansökningar för östrogenpreparat. Av dessa godkändes 859 medan 24 avslogs. Under hela 2025 inkom 485 motsvarande ansökningar.

Enligt Eva Pettersson var östrogenplåstret Dermestril det mest sålda licensläkemedlet inom denna kategori. Preparatet hade bland annat importerats från Spanien och Italien för användning när svenskregistrerade alternativ inte fanns tillgängliga.

Läkemedelsverket har också genomfört riktade informationsinsatser för att hjälpa läkare och andra förskrivare att hitta alternativa vägar till läkemedel som omfattas av bristsituationer. Tina Crafoord uppger att arbetet har varit en del av myndighetens åtgärder för att hantera tillgångsproblemen.

Möjligheten att etablera svensk tillverkning av östrogenläkemedel har också undersökts. Endast en aktör har hittills visat intresse för att gå vidare med en sådan produktion. Tina Crafoord framhåller att tillverkning av exempelvis östrogenplåster är tekniskt komplicerad och att det därför skulle ta lång tid att få en inhemsk produktion på plats.

Läkemedelsverket bedömer att de genomförda insatserna har haft positiva effekter i läkemedlens försörjningskedja. Myndigheten konstaterar samtidigt att tillgången ännu inte är tillräcklig för alla berörda preparat.

Jakob Forssmed uppger att regeringen fortsätter arbetet med läkemedelsförsörjningen. Socialministern framhåller att patienter inte ska behöva besöka flera apotek eller söka information i chattgrupper för att hitta läkemedel som de behöver för sin behandling.