Ryskt sabotagehot ökar – svensk försvarsindustri särskilt utsatt

Säkerhetspolisen bedömer att hotet om ryska sabotagehandlingar på svensk mark har ökat under de senaste månaderna. Särskilt utsatta är verksamheter som deltar i Sveriges militära stöd till Ukraina, däribland företag inom försvarsindustrin.

Säkerhetspolischefen Charlotte von Essen beskriver en försämrad hotbild och framhåller att Sverige numera bedöms vara ett mer prioriterat mål för ryska sabotageförsök. Myndigheten ser en ökad risk för angrepp riktade mot verksamheter som levererar försvarsmateriel till Ukraina.

Enligt Charlotte von Essen har Ryssland i större utsträckning börjat rikta in sig mot att handgripligen stoppa det militära stödet till Ukraina. Svenska försvarsföretag har därmed fått en mer framträdande plats i Säkerhetspolisens hotbedömning.

Säkerhetspolisen har tidigare varnat för att sabotage skulle kunna inträffa även i Sverige. Vid Almedalen tog Charlotte von Essen upp behovet av beredskap, men myndigheten betraktade då inte Sverige som ett särskilt prioriterat mål. Den bedömningen har nu förändrats.

I sin lägesbedömning den 18 mars 2026 redovisade Säkerhetspolisen att myndigheten under föregående år hade hanterat flera misstänkta sabotageärenden i Sverige. Ingen av dessa händelser hade kunnat knytas till någon främmande makt. Något ryskt sabotage i Sverige har enligt de nuvarande uppgifterna inte konstaterats.

Samtidigt har Säkerhetspolisen upptäckt rysk kartläggning av säkerhetskänsliga svenska verksamheter. Charlotte von Essen framhåller att den insamlade informationen skulle kunna användas som underlag för senare åtgärder.

Säke­retspolischefen vill inte redovisa vilka konkreta uppgifter som ligger bakom den skärpta hotbedömningen. Hon lämnar heller inget besked om huruvida myndigheten har identifierat specifika sabotageplaner eller personer i Sverige som skulle kunna genomföra angrepp på uppdrag av Ryssland.

Händelser i andra europeiska länder ingår däremot i den säkerhetsbild som Charlotte von Essen beskriver. I augusti upptäcktes en drönare bestyckad med sprängmedel vid flygplatsen i Leipzig i Tyskland, nära ukrainska fraktflygplan. Under förra hösten utsattes även ett järnvägsspår i Polen för sabotage, längs var rutt vapen till Ukraina transporteras.

Den danska säkerhetspolisen har dessutom nyligen varnat för ryska förberedelser för sabotage riktade mot Danmarks försvarsindustri. Charlotte von Essen hänvisar också till brandattacker och angrepp mot transporter av krigsmateriel i andra länder som exempel på handlingar som svenska verksamheter behöver ha beredskap för.

Efter drönarincidenten vid flygplatsen i Leipzig höll Nationella säkerhetsrådet ett extrainsatt möte. Försvarsmakten meddelade den 2 september 2026 att chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, generallöjtnant Thomas Nilsson, Must, vid mötet redovisade Musts bedömning av den ryska hybridkrigföringen.

Parallellt pågår ett arbete med att stärka skyddet för transporter inom den svenska försvarsindustrin. Försvarsdepartementet meddelade den 10 februari 2026 att regeringen föreslagit ändringar i skyddslagen och skyddsförordningen. Förslaget ska göra det möjligt att klassificera vissa civila transporter av försvarsmateriel som skyddsobjekt, bland annat fartyg, luftfartyg och fordon.

Regeringen meddelade i augusti 2026 att arbetet med det förstärkta skyddet för civila vapentransporter hade gått vidare till en lagrådsremiss. De föreslagna lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 2027.

Charlotte von Essen betonar att företag inom försvarsindustrin behöver förstärka sina säkerhetsåtgärder. Säkerhetspolisen pekar bland annat på fysiskt tillträdeskydd, lås, larm, informationssäkerhet och kontroll av personalens pålitlighet och lojalitet.

Säkerhetspolisen för en fortlöpande dialog med berörda företag för att ge stöd i arbetet med att identifiera och genomföra nödvändiga skyddsåtgärder. Myndigheten arbetar samtidigt med att upptäcka eventuell sabotageplanering och ingripa innan angrepp genomförs.

Charlotte von Essen framhåller dock att det inte går att garantera att ett sabotage kan förhindras. Den förhöjda hotnivån kvarstår trots myndighetens förebyggande arbete.

Försvarsmakten redovisade den 19 oktober 2026 en uppdaterad säkerhetsbedömning där risken för ett väpnat angrepp mot Sverige för närvarande beskrivs som låg. Samtidigt bedömer myndigheten att risken för påverkansoperationer och andra fientliga handlingar har ökat. Försvarsmakten uppmärksammar också att cyberangrepp förekommer återkommande.

Även Nato har vidtagit åtgärder mot den ryska hybridverksamheten. Den 29 september 2026 meddelade försvarsalliansen att medlemsländerna förstärker sitt underrättelseutbyte och sin övervakning för att lättare identifiera fientliga aktiviteter. Arbetet omfattar skydd av kritisk infrastruktur och samordnade insatser mellan allierade vid misstänkta angrepp.

Den 15–16 oktober samlades företrädare för Natos medlemsländer, partnerländer, Europeiska unionen och näringslivet i Bukarest. Nato meddelade den 19 oktober att mötet hade behandlat åtgärder mot rysk hybridverksamhet, med särskild inriktning på energisektorns kritiska infrastruktur och samarbete med privata företag.

Europeiska unionens råd beslutade den 8 oktober 2026 att förlänga sanktionerna mot aktörer som hålls ansvariga för ryska destabiliserande aktiviteter utomlands. Åtgärderna omfattar 80 personer och 20 organisationer och gäller till den 9 oktober 2027. Sanktionerna innefattar frysta tillgångar och reseförbud för de berörda personerna.

Europeiska kommissionen införde dessutom i november 2025 skärpta visumregler för ryska medborgare med hänvisning till säkerhetsrisker, däribland sabotages. Reglerna innebär att ryska medborgare inte längre kan beviljas visum för flera inresor utan behöver lämna in en ny ansökan inför varje resa till Europeiska unionen.

Säkerhetspolisen bedömer att Sverige fortsatt befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge. Terrorhotnivån ligger sedan maj 2025 på nivå tre av fem, vilket betecknas som ett förhöjt hot och innebär att ett terrordåd kan inträffa.

Ryssland utgör enligt Säkerhetspolisen fortfarande det största hotet mot Sveriges säkerhet. Utöver sabotage omfattar hotbilden underrättelseverksamhet, påverkansoperationer och försök att anskaffa teknik. Myndigheten bedömer också att den ryska staten är mer benägen att ta risker än tidigare.

Säkerhetspolisen pekar samtidigt ut Kina och Iran som betydande säkerhetshot genom ländernas underrättelse- och säkerhetstjänster.