Attacklarver tvingar familj att ändra vardagen på Gotland

Tallprocessionsspinnarens larver har spridit sig över Göran Krings sommartomt i Djupvik på Gotland. Familjen har flyttat måltiderna från trädgården till uterummet, barnbarnen får inte gå barfota och de boende tar omvägar för att undvika larverna. Göran Kring uppger att kontakten orsakar kraftig klåda och utslag som kan finnas kvar i omkring två veckor.

Larverna rör sig i upp till meterlånga processioner och är enligt Göran Kring svåra att upptäcka eftersom deras grå färg liknar torra kvistar. När larverna känner sig hotade kan deras små hårstrån frigöras. Forskare som redovisat en gotländsk enkätstudie i Läkartidningen uppger att hårstråna är omkring 0,1 millimeter långa, kan spridas genom luften på ett sätt som liknar pollen och fastna i hud samt slemhinnor i ögon, mun och luftvägar.

Region Gotland meddelade den 17 juli 2026 att 1177 på Gotland hade fått ett ökande antal samtal från personer med besvär efter kontakt med larverna eller deras hårstrån. I den enkätstudie som publicerades i Läkartidningen uppgav nära var femte av fler än 4 000 svarande att de hade fått symtom från hud eller slemhinnor under sommaren 2006. En tredjedel av de drabbade rapporterade svåra besvär.

Familjen Kring hade problem med arten även två år tidigare, men då var förekomsten mindre omfattande och pågick i två veckor. Under de 40 år som familjen haft stugan har situationen enligt Göran Kring aldrig varit lika besvärlig som nu. Han uppger att barn och barnbarn blivit stressade och att familjen övervägt om den ska stanna i stugan under veckorna 28 och 29. Några grannar har valt att lämna området.

Länsstyrelsen i Gotlands län meddelade den 10 juli 2026 att flera tusen tallprocessionsspinnarlarver hade samlats vid ett vindkraftverk strax sydväst om Närshamn och Närsholmen på östra Gotland. Myndigheten uppmanade allmänheten att inte röra larverna eller gå nära ansamlingarna och hänvisade personer som exponerats till Giftinformationscentralens råd.

Naturhistoriska riksmuseets biolog Didrik Vanhoenacker rekommenderade att personer som exponerats duschar med stora mängder vatten och undviker att torka huden med handduk direkt efteråt. SLU-forskaren Åke Lindelöw uppgav att det saknas bra metoder för att bekämpa processionsspinnare och att larver som måste avlägsnas i praktiken behöver tas bort mekaniskt. Familjen Kring har skaffat läkemedel och krämer men bedömer att den inte kan vidta fler åtgärder.

SLU Artdatabanken uppger att tallprocessionsspinnaren i Sverige endast förekommer på Sudret på södra Gotland och vid Böda på norra Öland. Områdena är artens nordligaste kända förekomster. Arten lever i kustnära, torra och soliga tallhedar och finns på Gotland på glest bevuxna, hedartade marker.

Naturhistoriska riksmuseet uppger att larverna lever på tall och förpuppas nere i marken. Göran Kring har sett hur larverna samlas i grupper som liknar mindre getingbon och gräver ner sig i sanden. Han hoppas att problemen avtar när larverna går vidare till puppstadiet och senare utvecklas till fjärilar.